Illaute

Lyckades med att vara alkoholfri i flera månader och till och med över semestern vilket kändes som en bra bedrift. Men så började jag att ”prova” med ett litet glas bubbel, ta en öl som blev fler och nu slutligen i lördags när vi hade middag tryckte jag i mig en halv box själv…
Blev naturligtvis redlös. Inget minne av hur kvällen slutade. Ni kan ju tänka er vilken ångest jag hade när jag vaknade.. och vilken ledsen och besviken sambo. Han tyckte det var otroligt pinsamt. Med all rätt. Nu är det nolltolerans igen som gäller. Idag är dag 2. Inget sug än men det lär ju komma. Vet att det blir svårt framåt eftermiddagen att kunna tänka på nåt annat än att få dricka. Ska försöka komma iväg till gymmet för att skingra tankarna. Undvika fällorna med att gå förbi systemet och affären (folköl är också en last).
Det måste gå nu, hur dum kan man vara?
Jag vet att jag inte klarar att dricka överhuvudtaget och ändå gör jag det.
Orkar verkligen inte ha mer ångest över mitt drickande. Har ökat på mitt antidepressiva för jag känner mig låg och det är inte konstigt att man blir packad när jag dricker. Och jag vet att det är ju alkoholen och mitt drickande jag har ångest över.
En ond spiral 🌀

Torn

@Illaute Hej och välkommen tillbaka! Jag vet inte om du minns mig, men jag hejade en hel del på dig sist du hängde på forumet.🤗 Tråkigt såklart att det blev som det blev, men det är ju egentligen fullt normalt. Har man en gång väl blivit beroende så har man. Då är det noll alkohol som gäller om man inte vill riskera att halka tillbaka. Vill man riskera att halka tillbaka så kan man prova med att dricka kontrollerat. Det fungerar ju för en del. Många tycker det är värt att prova gång på gång. Det var likadant med mig. Men så här i efterhand kan jag säga med bestämdhet. Det var inte värt det! Bra att du tar tag i detta igen! Förhoppningsvis slipper du göra det en gång till. 💪

Andrahalvlek

@Illaute Välkommen tillbaka! Någon gång är den sista. Jag håller med @Torn. Det finns förstås de som har lyckats gå från beroende till kontrollerat drickande, men jag tror tyvärr att det är en kamp och ett stort risktagande. För mig är det i alla fall inte värt risken. Jag tycker att det är tusen gånger lättare att låta bli helt! Det kan jag ärligt säga av egen erfarenhet. Jag har också försökt dricka kontrollerat i många år. Det funkar och funkar och funkar - och sen går det åt helvete. Och jag vet aldrig när det sker.

Livet som nykter är mycket mer chill på alla sätt, men först måste man ta sig igenom den första tuffa perioden - och det vill man ju helst inte göra gång på gång 😔

Kram 🐘

Illaute

Hej @Torn och @Andrahalvlek!
Klart jag kommer ihåg dig Torn och även dig Andrahalvlek, ni är de finaste forumkamrater man kan tänka sig!
Alltid här med pepp och hejarop! Gulligt av er att välkomna mig tillbaka.
Ja, nu är det upp i sadeln igen.
Vågar verkligen inte jinxa med att dricka måttligt något mer.
Det går tid men så plötsligt går det helt överstyr. Jag vet aldrig när eller varför. Slår över bara helt plötsligt typ var 5:e gång och jag bara häller i mig som om det inte fanns någon morgondag. Lyssnar inte på någon som säger att jag ska sluta. Säger bara att -jag är inte full! Fast jag är aspackad och mest sitter tyst för jag kan inte ens prata för jag sluddrar så mycket. Helt stört!
Nä, nu orkar jag inte vara slav och bunden till alkoholen längre… är såååå trött på det.

Torn

@Illaute Härligt att du är så ärlig! 😅Fördelen nu är ju att du vet hur bra du mådde när du hade varit nykter några månader. Det är värre för dem som bara ger det några veckor, innan de provar att dricka normalt igen. Det här grejar du!

🤗

Illaute

Ja, Torn, jag mådde så himla bra när jag varit nykter i några månader. Blev rak i ryggen och hade fokus på bra saker istället för den förbannade alkoholen som förstört mitt liv. Fattar inte att jag låtit det gå så långt.
Pallrade mig iallafall iväg till gymmet och det känns ju alltid bra. Är nöjd med det.
Sambon står och lagar sen middag och öppnade just en folköl och det klippet till direkt i mig. Suget kom som ett brev på posten. Men jag klarar av att låta bli. Är bara inne på dag två och minnet av helgens brakfylla är fortfarande färsk i minnet. Vet att det är när det gått en tid som alla minnen av det dåliga bleknar och man plötsligt tror att man kan dricka normalt. Det är då jag måste se upp.

Andrahalvlek

@Illaute Kan du inte be sambon snällt att inte dricka i din närhet den första sköra tiden? Sambon vill ju förstås att du ska lyckas vara nykter, och den första tiden anfaller suget ändå från alla håll. Det är tufft nog ändå utan att behöva påminnas i sin närhet. Efter några nyktra månader fixar man att vara i närheten av andra som dricker utan problem, men i början är det tufft som sjutton.

Kram 🐘

Andrahalvlek

@Illaute Lista topp 5 över fyllesynder. Påminn dig om dessa varje gång suget anfaller. Aldrig glömma, aldrig ta första glaset. Och sen handlar det till 70-80 procent om att skaffa nya nyktra vanor. Avkoppling, belöning, firande - allt ska man skapa nyktra vanor till. Och det tar tid, det får ta tid.

Kram 🐘

Illaute

Ja, @andrahalvlek, det vore ju det bästa om jag slapp se alkohol hemma. För att underlätta för mig. Vet inte om jag kan begära det. Ska se om jag kan få ett bra snack med sambon.
Har sovit sååå dåligt inatt, men jag minns att det brukar vara så i början när man slutar dricka.
Har dessutom en irriterande huvudvärk. En punkt mitt i pannan. Som om jag vore bakis. Antar att det också borde gå över.
Ska jobba sent ikväll typiskt nog på ett event. Vill bara vara hemma och sova. Dessutom kommer det att serveras bubbel. Ännu en fälla jag ska värja mig för. Jag kommer att klara det. Jag måste.

Illaute

Tack för svar och tips förresten!
Jag blir så glad och tacksam för alla kommentarer. Känslan är så fin när man har nån som peppar och tror på en. Att man inte är ensam. Viktigt!
Inom AA tror jag att dom säger att man ska gå i fotspåren efter dom som lyckats. Därför är ni så viktiga @Andrahalvlek och @Torn.
Ledstjärnor i mörkret…

Illaute

Tycker det känns konstigt och lite orättvist att känna sig bakis fast man inte druckit på flera dagar. En av livets orättvisor. Tycker att man ska bli belönad med pigghet när man är duktig och låter bli att dricka. Måste få vara lite ironisk när huvudet känns som om jag druckit hela natten…

Peka1234

@Illaute jag följer dej är i samma sits. Vet inte hur många gånger jag börjar om men kanske är någon dem sista, och jag tror inte man (vi) kan lämna något åt slumpen utan vi måste nog aktivt jobba med oss själva hela tiden. Kanske gå och träffa en livscoach eller något regelbundet vore bra? Eller en vän eller en mentor. Jag vet inte faktiskt. Men jag har också ramlat dit igen och jag är så trött på det , jag framställs så himla otrovördig när jag aldrig lyckas. Ta hand om dej och kämpa på, dag 2 här med nu, svetten har precis slutat rinna från helgens överkonsumtion och snart är det väl torsdag då brukar man vara på det igen. Håll starkt emot. Kram

Illaute

@Peka1234 Ja, du har rätt, vore nog bra att ta hjälp utifrån. Terapeut, mentor eller liknande. För att nån gång lyckas.
Vill så gärna ta mig till ett AA-möte men vågar inte. Urdumt, jag vet, men är så rädd att det ska vara någon jag känner igen där. Jag fattar ju att vi är där av samma orsak men det tar emot så mycket än. Försökte prova möte online men det blev inte som jag tänkt mig.
Slipper svettas som tur är men har haft ont i huvudet hela dagen. Jobbat hela dagen och kvällen och konstigt nog inte haft så mkt sug.
Trots att det bjöds på bubbel på eventet jag var på ikväll. Säger detsamma till dig: ta hand om dig och kämpa på. Vi stöttar varandra.
Jag/vi ska inte dricka igen. Intalar oss det starkt. Det ska gå…

Peka1234

Jag håller med, jag törs inte heller gå dit. På något sätt blir det också lite "sektigt" och jag gillar inte den tanken, även om jag hört att man vänjer sej vid det. Jag gillar inte att man måste räkna om om man får återfall och sånt. En telefon linje eller en person jag träffade regelbundet, kanske en vänskap något sådant är mer för mej, kanske vore fint då ingen av mina nära vänner ägnar sej åt sådant, hehe .
Nu kommer en tid med fokus på att ta hand om mej själv och mina relationer,ibland så är det liksom kemiskt och ibland vill man sluta på riktigt. Ännu vet jag inte men att kliva in dagligen här och skriva hjälpte nej förra gången jag pausade en länge tid.

vår2022

@Illaute Hej! Känner igen tankarna, jag har ju inte druckit men ändå känner jag mig bakis! En förklaring är att signalsubstanserna i hjärnan har fått överdos av dopamin pga av konsumtionen av alkohol. Det tar sin tid för hjärnan att få balans och återhämta sig. Innan balans råder kommer det att komma signaler från hjärnan som vill att man ska ta alkohol för att nå den tidigare nivån (överkonsumtionen). Hjärnan vill ha den nivån den är van vid innan den ger sig och upptäcker att nya tider råder vilket tar sin tid med bieffekter som bakiskänslor. Man måste vara snäll mot hjärnan, låta den återhämta sig och skapa balans. Vi måste härda ut och kämpa men en dag är vi ute på andra sidan, det är bekräftat från veteranerna i forumet😁. Fakta har jag hämtat från boken Depphjärnan av Anders Hansen, mycket läsvärd.
Kämpa på💪

Illaute

@vår2022 Lyssnar också på Depphjärnan av Anders Hansen. Så himla bra! Hans tidigare böcker likaså. Det är segt med bakis-huvudvärken men blir lite lättare när man tänker att det är som du skriver. Tack för det👍🏻
Vet av tidigare erfarenhet att man måste rida ut den första tiden med mycket abstinens av olika slag. Kan inte fatta att jag har alkoholabstinens. Tycker jag är en vettig person med bra jobb, trygg ekonomi, fin familj osv. Ingen utifrån kan nog se att jag är en fullblodsalkis. Knappt att mina närmaste skulle kalla mig för alkoholist även om dom sett att jag blir för full ibland. Men jag vet att jag är det. Min hjärna är 100% fokuserad på alkohol. Både när jag dricker eller låter bli. När jag väl tagit första glaset tänker jag på när jag ska få nästa. När jag inte dricker så tänker jag på strategier hur och när jag ska gå dricka. DET TAR SÅN ENERGI! Orkar inte mer..
Jag vill fokusera på vettigare saker.
Som typ, livet….

vår2022

@Illaute Ja, det är väl det som är det kluriga, som du skriver” Kan inte fatta att jag har alkoholabstinens. Tycker jag är en vettig person med bra jobb, trygg ekonomi, fin familj osv. Ingen utifrån kan nog se att jag är en fullblodsalkis”. Kunde varit jag som skrev detta. När man tänker efter så är det ju inte så konstigt då man överdoserat hjärna med dopamin och nu får den inte det = abstinens. Jag orkar inte heller lägga mer energi på att planera och fokusera allt på alkohol mer. Så småningom tynar detta och energi kan läggas på typ livet som du skriver😁

Nedan en länk till en film som gav mig mycket om hjärnan och abstinens.
https://youtu.be/OqUg9ehXiYw

Ha det gott och kämpa på🌺

Illaute

@vår2022 Tack för länken! Jag tycker också att det verkar klokt att lära sig så mkt som det går om hjärnan och alkohol. Det känns bättre att inse vilken slav man är under drogen och hur kidnappad hjärnan har blivit. Har alltid slagit på mig själv och vet att många här gör det för att man är en sån idiot som bara åker dit om och om igen. Inget blir bättre av detta självförakt. Jag är ett offer under alkoholen och behöver all hjälp som finns att få gör att bli fri från den.

vår2022

God morgon @Illaute! Ja håller med, självföraktet bara tär och slukar livet. Kan man inte hantera alkohol så är det den effekten man får, självföraktet. Men, det är något man KAN ändra på, att sluta dricka och få den hemska effekten. Man KAN besegra och ta makten över alkoholdjävulen! Du har bevisat det tidigare. Sedan måste man vara på sin vakt då den gärna poppar upp då och då för att testa om den ändå inte kan få bara ett litet glas, för det klarar du😈.
Läste att det tar 3-6 månader innan hjärnan återhämtat sig från misshandeln. Jag tänker nu, min dag 25, att man måste nog vara nykter minst ett år för att komma ut på andra sidan. Lyckas stå emot alla kommande triggers och att signalsubstanserna är i balans. Inser också att det ändå är lätt att falla i helvetet igen trots ett år. Jag tror att jag aldrig kan ta ett första glas i mitt liv, har alkoholism i generna och förutsättningar för att lätt bli beroende. Så jag tänker att jag ska bli nykterist och det känns bra😁. Vågar inte äventyra något och varför måste jag ta till alkohol för att slappna av? Jag går också hos en psykolog och det är lyxigt att bara få prata om mig själv samt jobba med min ”ryggsäck” det leder mig framåt.
Ha en fin torsdag och kämpa på💕

Illaute

Idag mår jag skit på ren svenska! Både mentalt och fysiskt. Sovit uselt och vaknat med kraftig huvudvärk, kroppen känns så tung och jag är helt orkeslös. Känner mig låg och deppig. Känner inte att det beror på något sug eller saknad efter alkohol specifikt men antar att det är någon form av abstinens. Mina tankar fäster inte i skallen. Dom bara fladdrar iväg. Vill bara dra täcket över huvudet och sova. Hoppas att det vänder för så här vill jag inte må. Inte för att det är någon risk att jag kommer att dricka (idag iallafall) men livet är så grått just nu. Vill ha mer färg.
Hoppas på en bättre morgondag.