Vänner … jag behöver er så mycket❤️❤️

Har skrivit t min viktväktarcouch om hon och jag kan höras vid.. planera💪🏻Min önskan är att mat/vikt/träning ska slå ut alkoholberoendet💪🏻

Kram🤗🥰

Anonym31513

Angående meditation så tycker jag om att lyssna på "Mörkret" bland Natthikos guidade meditationer. Finns där poddar finns. Kram!

VaraFrisk du beskriver egentligen de absolut sämsta effekter som jag får när jag dricker. Svårighet att komma igång med saker, svårt att sortera tankar, massor av ogjorda projekt. En jättebra idé om att inreda ett rum och så orkar man inte riktigt, börjar kanske, sen känns det övermäktigt. Nu finns det fler orsaker för mig som spelar in i det här för jag har ibland samma tendenser när jag inte dricker, men det är ändå en milsvid skillnad från tänkande till görande utan alkohol. Vara här och nu och utföra. Jag tänker att din plan nu kan fungera, men ta lite i taget kanske. För mig varierar koncentrationen på ljudböcker och jag tror att du liksom jag glider iväg i tankarna. Ibland är det positivt för mig när jag samtidigt löser problem ”i bakgrunden”, men ibland blir det rundgång. Så jag jobbar på att hålla fokus, se saker omkring mig, vara här och nu. Skitsvårt, men det går ibland. Tänker att de små förändringar du gjort är bra. Träning enligt uppsatta mål. Håll i dem. De kommer att ge positiv effekt. Låt inte hjärnan jobba sig iväg på egen hand. Återvänd till verkligheten, till dina göranden. Nöt in vanorna som AndraHalvlek skulle säga. Det låter som det är mycket på gång igen så ta en liten sak i taget. Det här är såklart lättare att skriva än att göra. Jag jobbar och jobbar på det här själv.

@Varafrisk 💕
Godmorgon 🌞 Jag tycker ditt egna förslag låter bra👍 Ta kontakt med din viktväktarcoach.
Precis som Sisyfos skriver mellan raderna så är det ångestframkallande att planera massa saker som inte blir av.
Att koncentrera sig på en sak i taget och som man fixar är mycket bättre.
Nu behöver du prioritera din hälsa så sätt upp ett möte med coachen och lägg upp en hållbar plan.
Vi finns ju här och hejar på dig!👏👏 Kram 🧡💜💚

majken_r

@Varafrisk hej, ett tips som kanske fungerar för dig. Jag lyssnar ibland på musik. Söker på Spotify efter meditation så brukar det dyka upp. Mest som ljud, sitta och bara vila i ljuden.

@Lavendelblomman @Sisyfos @FinaLisa @majken_r Tack🙏🏻💗

Har sovit ruskigt dåligt inatt😔Legat vaken och drömt jobbiga drömmar om vartannat. Mycket som kan härledas för oro för min dotter. Och ni vet ju…på natten blir ju alla tankar så mycket värre🙄 Känner mig väldigt låg just nu. Ska ändå försöka göra så bra jag kan ändå av den här dagen…vi får se om jag har energi t att fixa det.

Kram alla i detta novembermörker🥰

Det är jobbigt när tankarna får spela fritt. Det många rekommenderar när det är så är att fokusera på kroppen för att stänga dem ute. Lättare sagt än gjort ibland, men det funkar. Igår var en riktigt dålig dag för mig tankemässigt. Är orolig för en person i min närhet, eller två för den delen och då drar det iväg. Var på mediyoga och det kan jag verkligen rekommendera. Det passar mig väldigt bra och igår var det lite svårt även där att komma till ro och inte tänka. Men när man jobbar så aktivt med kroppen, andning och ro så blir man skönt avslappnad efteråt också. Vid några av passen när det gått bättre att slappna av blir det nästan en euforisk känsla. Så mycket större kick än alkohol. Inser nu att jag får försöka se om det går att göra hemma också.
Hoppas och tror att du hittar din väg in i avslappning utan alkohol en dag.

@Sisyfos Det låter som en toppenidé! Min upplevelse är att det blir bättre både i stunden och mellan stunderna ju oftare man tränar på medveten närvaro. Det är ingen quickfix, men det är ett väldigt bra verktyg när man väl har lärt sig det.

En bra liknelse någon sa var att ingen inbillar sig att man kan spela ett instrument efter 2-3 försök, och lite likadant kan man tänka med meditation tycker jag.

Kram 🐘

majken_r

@Sisyfos ja, gör hemma! Jag har en matta framme som påminner mig. Yoga i olika former är en bra väg för mig att komma in i en lugn avslappnad stämning🙏🏼

Läser nästan mer på Det vidare livet än Förändra sitt drickande eftersom många av mina vänner som skrev under Förändra sitt drickande har gått vidare.

Vet egentligen inte var jag hör hemma….

De senaste dagarna har jag tänkt mycket på Torns ord om sitt beroende/missbruket…magen…tarmarna…tröttheten…tänker att jag är väldigt när nu…att välja en annan väg…för jag är så trött 😴

Igår fick jag en inbjudan av min ingifta faster/Faddermor till julbord nästa lördag. Hon fyllde 90 år i december förra året, jag lämnade en bukett blommor i dörren. Det är sällan som man får ett handskrivet brev och jag blev så glad och tacksam🙏🏻❤️

Kram❤️❤️

Snart dax att släcka lampan…å en ny vecka är i antågande. Ledig på onsdag så skönt. Mycket att göra på jobbet. Möter flera mammor där våld har funnits med tidigare i deras liv. Barn utsatta för övergrepp. Reflekterar knappt över hur trött jag blir av att ständigt ge av mig själv på jobbet och privat. Och det blir då sannerligen inte bättre av att dricka alkohol av gammal vana när tröttheten hela tiden finns där som en skugga. Så oerhört trött på denna vana som gör att tröttheten tar över mer i mitt liv och den fullkomligt stela kropp. Och vad den gör mer är jag fantastiskt bra på att förtränga …helt otroligt! Läste i ..tror det var @Rehacers tråd eller kanske @Ase där @Andrahalvlek skrev ”första glaset bestämmer du sedan bestämmer alkoholen ” precis så är det!! @Se klart skrev i @Rehacers tråd (tror jag) angående de här frågorna…vad behöver jag…Self compassion…något som jag verkligen behöver fokusera på men är stjärna på att glömma av.
På något vis känns det väl som om det vore dax att fokusera inåt än utåt….det blir så sörjigt, tjatigt….och bara vara på samma plats i det där hjulet som bara går runt och runt.

Kram🍁🍁

Det är inte så lätt tror jag med de förutsättningar du har, men det känns som du har börjat reflektera mer över den situation du är i och varför du dricker. Alkoholdjävulen i all ära, men i vissa fall härinne så börjar det väldigt tydligt med medicinering. Och du har ett tufft jobb med andras känslor tätt inpå. Och tufft hemma med samma sak. Kan du få stöd från jobbet att hantera jobbet utan att dränera dig på energi? Nu tror jag till viss del att du kan det. Du är erfaren, men det vi skriver om att när man slutar med alkohol så blir känslorna tydligare och är man en person som lätt tar in andras känslor så blir det jobbigare. Nu vet jag inte hur du är, men jag gissar att det finns lite sånt hos dig. Å då lyssnar man inte alltid så mycket på sig själv. Risken finns att man kommer långt ner i hierarkin. Och det i sig, när man inte tar hand om sina egna behov, bara en känsla av att man inte gör det man borde på det planet heller, det gissar jag gör något med oss som håller på så. För jag sällar mig dit, till HSP:arna, till de som läser av andras måenden och känslor, till de som ser till att alla andra har det bra först, till de som går med blomma till tidigare kollega och dräneras på ork, de som borde tråna, borde göra saker, borde börja på kurs, borde, borde, borde…
Det är en konst tror jag att leva med sig själv och sina mönster. Så ja, det är bra att börja där. Kramar!

Tack snälla @Sisyfos för ditt inlägg! Jo, men visst är det väl så att jag sällar mig också till HSP:arna. Det kan vara till gagn i mitt arbete med att känna av, känna in men det kan även bli för mycket. Just nu tror jag att det är lite för mycket. Även om jag inte har ett barn med autism, intellektuell funktionsnedsättning mm så är det många faktorer som stämmer överens. Jag tar inte med mig jobbet hem...men när jag träffar föräldrar så kan jag känna igen mig i så mycket att jag är på gränsen att ha svårt att hålla det ifrån mig. Har inte känt det så starkt tidigare men jag gör det nu. Kanske är det ett tecken på att jag behöver vila. Fast så tittar jag i kalendern och ser att det finns inte möjlighet att vila för arbetskalendern är så fullbokad vilket den oftast här vid den här tidpunkten på året. Så jag får vänta till jul.

Jag skulle göra som min man gör...träna först...och sen...finns det kvällsmat, är det handlat? Se till att jag får mina behov tillgodosedda. Det betyder inte att han inte bryr sig men han bryr sig om sin hälsa...gör inte som jag...tvärtom.

När jag ser hur länge jag har skrivit här på forumet utan att bli nykter så känns det väldigt dumt...kan verkligen förstå att människor slutar skriva. Har ju alltid tyckt att man ska kunna skriva vilket jag fortfarande tycker fast hur har det gått för mig?? Det är inte offerkofta på utan mer ett konstaterande.

Nu när jag skriver så rinner tårarna hela tiden...känns som om jag vet varken ut eller in...för egentligen är nog min största önskan att få vila....men är det så illa? Jag kan väl inte bara tillåta mig vila när det är jättemycket på jobbet, när det är första advent till helgen.

Ska i alla fall gå och ta mig ett bad nu....Kram:)

@Varafrisk Jag tänker rent spontant att du ska sjukskriva dig. Att du ska sova massor, vila och bara pyssla om dig själv. Du hade verkligen behövt en lång tid utan krav, utan att vara presterande och utan att dricka alkohol.
Ska vi sjukskriva oss tillsammans? Ta långa skogspromenader, dricka te och ventilera allt, vända ut & in på livet - spriten - kraven och diskutera möjligheten att förändra våra liv?
Tror många, inkl mig själv, hade behövt pausa livet lite och komma ifatt. Å jag är helt säker på att du oxå hade behövt det.
Plus en stor kram med lugnande ord om att allt kommer ordna sig, allt kommer bli bra!
Stor kram 🤗

Det är svårt att förändra just det där att sätta sig själv i första rummet VaraFrisk, samtidigt är det kanske just det som du (och jag) måste göra. Jag lyckas ibland. Men så fort det blir lite stressigt så är jag tillbaka i samma banor igen, inte i drickande, men i att handla på samma sätt. Mer fokuserad på andra, mindre på mig och mitt.
Men jag märker också att en del i det där jag håller på med i min omtanke varken gagnar mig eller mina nära och kära. Ibland mår alla till och med bättre av att jag ändrar mig. Så ja VaraFrisk gör som din man, träna först. Dina planer först. Det funkar. Kanske får du samma insikt som jag. Det är inte så stort. Det går och det är en signal om att du är viktig.

Skriver till dig här från sidan. Jag tror att man under denna resa måste byta glasögon. Sätta på sig sådanna med hjärtan på och sedan titta på sig själv med de där vänliga coachögonen. Våga bejaka sina känslor och behov och faktiskt ventilera dem med sig själv. Fundera över varför man har det som man har det utan att racka ner på sig själv eller dömma sig själv. Bara med vänskapliga ögon försöka hitta svaret. Fundera över vad man kan göra för sig själv för att göra det hela annorlunda. På ett bättre sätt.

Vi är i vårt samhälle inte fostrade att göra så. Snarare ser vi väl det som proffsigt att inte brista ut eller visa för mycket känslor? Vi lär oss sätta på ett skal för att inte bli exkluderade. Vi pratar inte känslor och behov. Vi har lärt oss hantera dem efter bästa förmåga på egen hand. Vi lever i ett individualistiskt samhälle där vi väl egentligen är flockdjur? Märkligt att vi så envist fortsätter hålla fast vid detta då känslor, behov och tillhörighet är vad som gör livet värt att leva. Dem borde vi hantera mycket mer respektfullt, eller?

Att titta på sig själv genom att trycka undan, förneka eller bagatellisera sina egna behov och känslor förlänger nog bara förloppet. Man missar målet. Dvs att må bra ~ bättre. Jag tror därför nyckeln är att vara snäll mot sig själv på denna resa utan att dömma. Sedan lära sig sortera i sitt eget känslomönster och egna behov för att som tredje fas nå tacksamhet. Där kommer den riktiga frihetskänslan. Plötsligt ser man allt runtomkring med en annan form av balans. Harmoni!

Med det sagt tror jag du nu måste bejaka dina egna känslor och behov. De finns ju där. Inte försöka stöta undan och bagatellisera dem. Se på dig själv som du ser på din man, dvs styrka i att sätta sig själv främst för att må bra. Sällan tror jag vi tittar snett på sådana människor. Snarare beundrar vi väl det?

Med det sagt så innehåller hela denna process så mycket förnekelse initialt. Du verkar ha klivit förbi den delen men du borde vara mycket snällare mot dig själv. Det är inget fel på dig. Du är en fantastisk person som verkligen är mån om alla andra. De som är riktigt bra på detta är nog lite komiskt nog väldigt dåliga på att hjälpa sig själva. Det ska bara sitta. Man får bita ihop (skomakarens barn). Du är behövd och duger precis som du är. Det är inget konstigt med dig. Du sitter bara just nu lite fast och det i sig skapar väl en frustration?

Hantera dig själv som du är värd att bli behandlad, dvs med förståelse och respekt. 🤗

@Rehacer @Sisyfos Tack vänner för era inlägg hos mig:) Kloka och betydelsefulla!

Igår kväll var min hjärna i känslomässigt kaos...idag är jag hemma från jobbet och imorgon är jag ledig. Får se hur det blir på torsdag hur jag känner mig då. Försöker att inte tänka på vad jag har att göra på jobbet. Skulle jag exempelvis haft vinterkräksjuka, feber eller ngt liknande då hade det inte varit tal om att gå till jobbet. Så mycket svårare när det är på det mentala planet men där ändå kroppen känns väldigt sliten. Det blir även svårare för mig att stanna hemma då jag vet att en ganska stor del av mitt mående beror på alkoholen, det är liksom självförvållat...

Hur som helst idag är jag hemma. Har ätit frukost precis. Ska ta en kortare promenad med vår hund. Dricka kaffe. Vila. Läsa. Har faktiskt övat mig på idag att meditera till en av min fd körledares nya låtar, avslappnade. Jag tänker att det där med att meditera handlar verkligen om att öva. Att få stressen, rastlösheten inom en själv att gå över till ett djupare lugn. Så jag behöver öva men jag vill verkligen lära mig det. Försöker be en bön nästan varje dag. Är inte van men det känns gott. Och, det är verkligen inte lätt att sätta sig själv i första rummet, att fokusera inåt. Att inte tänka på dotter, familj, kollegor, vänner, patienters föräldrar mm mm. Men jag har nog förstått mer än någonsin tidigare att det är superviktigt för mig om jag ska må bra och om jag ska kunna få alkoholen ut ur mitt liv.

Läste i "Rehacers tråd ett inlägg skrivet av jag tror personen kallar sig Lucy samt ngt mer, har precis startat en tråd. Hur som helst dels läste jag hur många nyktra dagar hen hade haft under året och hur många som var målet samt om secret weapons. Jag tänker att jag har kanske runt 110 nyktra dagar hittills i år. På ett vis låter det väldigt lite men på ett annat vis så ger det mig ändå lite styrka. Och när det gäller secret weapons så för mig känns det som om att ha några lediga dagar utan alkohol kan vara en inkörsport till att få nyktra dagar, ja det känns i alla fall lite lättare. Och precis som Lucy skriver känns det som att man behöver någon ersättning de för alkoholen då gärna i form av ngn fetare mat som tex pommes eller pizza. Naturligtvis inte det bästa valet men om man fixar att bryta den vanan till nyttigare mat så är det kanske inte så tokigt i alla fall. Och att inte vara hungrig..inga blodsockerfall. Ja, det är ju lite HALT över det hela.

Så till er alla som kämpar inklusive mig själv låt oss få en bra dag idag:)

Kram:)

Det var länge sedan som jag skrev här på forumet dvs länge sedan för att vara mig. Fast vad ska man skriva om när man inte är nykter/blir nykter. Kanske inte heller så rolig läsning för andra. Någon skrev men jag minns inte vem att bara för att man inte skriver på forumet innebär det inte att man inte klarar av att hålla sig nykter och så kan det naturligtvis vara. Men det kan även vara så att klarar man inte att hålla sig nykter då slutar man skriva för det är få som skriver när man inte har klarat av att bli nykter. Det kan givetvis vara så att man gör en "dikeskörning" som det beskrivs som här på forumet eller tar ett återfall. Jag brukade nog skriva får ett återfall för så känns det nog som för den som hamnar i återfallet men med objektiva ögon beskrivs det mer som tar för det är ju den enskilde individen som tar det där glaset/bruken vad det nu månde vara.

Så jag tänkte som jag gjort många gånga tidigare jag ska ha nyktra dagar innan jag skriver igen men efter att inte ha skrivit under några dagar så finns lusten att skriva ändå. Att skriva här är ju ändå att medvetandegöra att jag har ett problem, ett starkt beroende. Det är som om mitt beroende styrs av en vana ett tvång. Detta är djupt rotat inom mig så det krävs verkligen ett djupt aktivt arbete att komma upp till ytan, till verkligheten. Och nu går vi in i en tid där vi matas överallt med den goda julmaten, drycken mm då gäller det verkligen att ha en plan för att man inte ska falla för sug av både mat och dryck.

Jag var på julbord igår, det var min faddermor som bjöd. Hon hade fyllt 90 år i december förra året. Jag blev glad för inbjudan både för att hon tänkt på mig och min man samt bli bjuden på julbord. Det var massvis av år sedan som jag åt julbord ute på restaurang även hemma hos någon också för den delen. Och, jag föll igår precis som tidigare år när jag ätit julbord, jag äter för mycket. Ögat lockas av alla frestelser. Drycken var julmust från ett lokalt bryggeri. När jag kom hem var jag så mätt och jag kände att äta så mycket var liksom inte värt det. Jag tycker att det smakar bra när jag äter men efteråt när jag tänker på hur alla olika sorters mat och smaker har blandats ja...då känner jag ...vilken tur att jag inte blir bjuden på julbord för jag mår inte bra av det.

Innan jag steg upp ur sängen så tänkte jag att jag under flera år nu har varit med i Viktväktarna men vad hjälper det när jag inte går in i arbetet med att ändra vanor. Det var ju likadant med alkoholen. Anledningen att jag inte lyckas är ju att jag inte tillåter mig att lyckas ..jag väljer hela tiden den enkla vägen...och låter spiralen gå ner istället för att låta spiralen gå uppför.

Med det vill jag önska er alla en Fin första helg! Hos mig lyser backen lite vit och termometern visar på några minusgrader. Så skönt!