@Varafrisk Tack! Kul att du kikade in. Ja, det går bra med nykterheten. Jag får så många nya insikter och styrka när jag är nykter. I alkoholdimman kunde insikterna inte nå mig, när de kom blev jag rädd och drack ännu mer för att slå bort dem, tillfälligt. Nu är jag inte rädd längre, efter att jag snabbt kände hur sinnet och tankarna klarnade och istället kom styrkan. Nu antar jag utmaning efter utmaning och blir allt starkare.

Allt gott till dig och kämpa på💕

@vår2022 skrev:"Jag måste göra jobbet själv för att det ska landa inom mig, varje timme, varje dag. Det finns inga genvägar

Du gör de så bra, jag har skrivit de förut men gör det igen. Du har så rätt att det inte finns några genvägar. Även om jag har varit nykter en längre tid nu, så jobbar jag lika mycket med mig själv som i början, fast på ett annat sätt. Jag har blivit så nyfiken på mitt nyktra jag, vem jag är och vad jag vill. Det känns som om jag utvecklas varje dag, med nya tankar och funderingar om livet i allmänhet. Just den här nyfikenhet tycker jag bäst om, och känslan av att man klarar av alla känslor utan alkohol är fantastiskt och så bra för självförtroendet 🤗
💕sländan

@Sländan Alltid lika trevligt när du tittar in💕 och beröm kan man aldrig få för mycket av, det gör mig glad😀.
Ser fram emot att utvecklas varje dag, med nya tankar och funderingar om livet, och att det fortsatt pågår hela livet. Har alltid varit intresserad av hur människan fungerar psykiskt, det egna psyket, i grupp mm. Har bra självkännedom och jobbat med mig själv sedan ung vuxen och genom olika faser i livet. Men alkoholen under årtionden har nästlat sig in och stört och skapat ett konstruerat jag, ett jag som inte får en äkta kontakt med mig själv och med förödande resultat. Nu får jag äntligen kontakt med mig själv på ett äkta och sanningsenligt sätt och jag ska ta igen förlorad tid genom att läka och se framåt🥰.

Ha en fin dag sländan❤️

Dag 53. Vacker morgon. Klarblå himmel, solen tittar fram. Plusgrader och snön har smält bort. Skulle gärna haft kvar snön och några minusgrader. Sov hela natten för andra dagen i rad. Mycket drömmar men inga tunga. Kaffe i sängen, snarkande hundar, läst nyheter och uppdaterar i forumet. Tror jag känner mig nöjd, att jag lyckats bryta mitt alkoholintag. Känns som det är länge sedan jag drack. Funderar på hur det var för så där 54 dagar sedan. Ångest, skuld, skam, värdelös. Röda ögon, pluffsigt ansikte, taskig hy. Bara vilja gömma sig under täcket. Förstår att vinet håller på att dra mig i fördärvet, måste sluta! Men hur? Kan jag? Vill jag? Hur gör man? Vad tråkigt livet blir utan vin. Hur ska det se ut? Vill inte ta hjälp utifrån, pinsamt! Vågar inte gå till läkare och kolla hur min kropp mår, mina värden, levern…hjälp! Allt som blir fel i mitt liv just nu beror på att jag dricker, det blir i alla fall tio gånger värre! Alkohol förstör mitt liv, jag kommer att gå under, kanske skada mig och till och med dö pga alkohol! Jag har ju ett bra liv på alla sätt och ett lyckligt äktenskap. Eller är det vinet som håller oss samman, kan vi inte ha trevligt utan vin? Är vi kära utan vin? Dricker vi för att stå ut med varandra? Vi gör ju så mycket roliga saker tillsammans, lagar mat, intressanta diskussioner och reflektioner men kan vi ha det så utan alkohol? Men de flesta bråk och irritationer beror helt klart på alkoholen och de poppar ju upp som titt och tätt, usch! Sådan ångest och ågren, dagen efter är vi tysta och olyckliga. Lite vin höjer upp stämningen igen och allt är som förut. Ångest! Måste ta en återställare snabbt! Fan, det hjälper inte, måste ta mer! Jag orkar inte mer! Jag är en alkoholist, en alkoholist!!! Hjälp! Nu jävlar tar du tag i detta, tänk på barnen, på jobbet, på ditt liv! Du är ju klok, förnuftig, målmedveten och stark! Tänk hur fräsch du kommer att se ut, du minns ju hur du såg ut innan. Tänk att vakna upp nykter och slippa ångesten. Nu tar du tag i detta, det finns en sajt som heter alkoholhjälpen, du är anonym också. Du kan fixa det här! Du måste, du har inget val. Du kan inte dricka alkohol, du är alkoholist!

Ja, nu är jag här 53 dagar senare😀. Jag är nöjd, stolt och glad över mig själv.

Nu när jag läser vad jag skrivit ser jag att det var en annan del av mig som började prata när jag var i diket. Börjar skriva i jag form och när beslutet togs var det i du form, intressant!

Ha en fin torsdag💕

Och tilläggas kan att vi håller inte ihop pga av alkohol. Vi har fått ett mycket bättre äktenskap och har det roligare på alla sätt och vis och faktiskt ännu kärare utan alkohol❤️

Vill också tillägga att alkoholhjälpen har varit ett otroligt stort stöd i kampen! Allt stöd, all uppmuntran, alla intressanta inlägg, få ta del av andras resor i med- och motgång, erfarenheter, nya som gamla medlemmar. All igenkänning och att inte vara ensam om problemet. Det har varit och är ett superviktigt forum för mig och har hjälpt mig att komma dit jag är idag. Tack❤️

@vår2022 vilket fint inlägg som så tydligt beskriver hur du diskuterade med dig själv och tillslut kom fram till det här beslutet 😊 .
Du ska känna dig nöjd och stolt över dig själv!💖
Kram

Tiden går fort ;) Jag tänker att det blir mer på riktigt när man skriver och talar om ja i mitt fall alkoholberoende, det finns en anledning till att de vill att man ska tala i jag form i AA men även på behandlingar och det är att pratar man om dom så är det de andra eller rent generellt men i jag form så träffar det mer i hjärtat, iaf så fungerar det så för min del.

Jag håller så klart med Ase du ska verkligen känna dig nöjd och stolt över dig själv.

@starten på det nya Tack! Ja det ger
Mycket att skriva av sig och sätta o d på sina känslor och tankar. Håller med att jag form träffar mer i hjärtat och att det inte blir verksamt om man säger dom eller man.
Kram💕

Dag 54. Sov hela natten, tredje natten i rad. Något nytt sömnmönster verkar vara på gång. Dricker fortfarande mycket bubbelvatten men behöver inte gå upp mitt i natten på toa. Reflektion, tränar mycket lydnad, varje dag med hundarna. En går i koppel och en går löst. Den som går lös behöver klara absolut lydnad för att kunna utföra sin uppgifter. Han är mycket lydig och lyssnar bra, vi har en fin kontakt. Dock är det lite svårt för honom att gå fot, han vill gärna gå en meter framför och vips är han på väg på ”egen promenad”. Blir inkallad och snart samma sak igen. Det handlar så klart om föraren, mig som inte är konsekvent i uppfostran. Han är smart och förstår att han kan tänja på gränserna, är uthållig och tar tillfället i akt att smyga sig sakta framåt längre och längre fram.

Jag har tänkt att ja, ja good enough, han kan inte gå fot perfekt och jag har inte orkat vara konsekvent och ta itu med det. Han har ju så mycket energi i kroppen. Får hela tiden säga åt honom, lite irriterat att gå fot, varje promenad. Nu har jag dock tagit nya tag och nytt grepp. Jag orkar nu. Massor av positiv förstärkning när han går fot som han ska, blir det fel, börja om. Korta stunder, fot, fri gång, fot, fri gång…utan irritation. Det händer saker, han tycker det är positivt att gå fot, det märks att han slappnar av. Tidigare var det inte positivt att gå fot med en irriterad matte, mer förvirrat.

Ja, min poäng är att mitt tålamod och tolerans blivit så mycket bättre när jag blivit nykter. Jag är mer trygg, positiv och glad vilket visar sig i mitt ledarskap gentemot hundarna. Nu är det roligare att jobba tillsammans med mig. Igår apporterade han t.o.m. ett ben i skogen, satte sig bredvid mig och ville visa det, släppte det och sprang vidare, annars blir det lätt att han tuggar på det själv en bit ifrån. Han var motiverad att apportera och jobba ihop😀.

Ha en fin fredag💕

Dag 55. Sov nästan hela natten, ett uppvak på toa. En vecka till julafton. Tycker om julen egentligen, det kan bara bli så mycket stress när storfamiljen samlas med allt. I år blir det på annat sätt, mindre grupperingar. Dels pga underliggande konflikt, coronaspridning och sjukdom. Förra året med corona var ju ett förstasteg iof då vi inte träffades, tyckte det var ganska skönt. I år skulle vi nog kunna setts men blir inte så. Kändes sorgligt, som en skilsmässa till en början. Känns ok nu, faktiskt lite skönt ändå. Knyt, mindre stress, eller ingen stress, kanske ny tradition, vi får se hur 2022 artar sig.

Jag ska göra en plan för en vecka, lägga ribban där det känns bra. Inga måsten, göra det jag vill och orkar. Tycker om att pynta och fixa jul. Ska hämta lite material i skogen att dekorera med ute och inne. Det ska bli en skön ledighet och jul och kul att träffa några nära och kära❤️.

Ha en fin lördag💕

Dag 56. Två månader nykter. Rekord! Så glad att det sker före jul och nyår, slippa all ångest som det ökade drickandet i vanliga fall skulle medföra under dessa helger och ledighet. Fulla förråd och full jag. Nu kan jag köra bil när som helst om det behövs.

Känner mig lite nere, vet inte riktigt varför. Känslan jag kan få fatt är, behov av att bli sedd, bekräftad. Ett återkommande tema hos mig. Har inte haft dessa känslor på ett tag nu. Försöker inte trycka bort dem, vet att jag behöver sätta ord på dem. Känns ändå jobbigt att kännas vid dem, pinsamt, skämmigt. Som att böna och be om uppmärksamhet. Kanske skulle dessa känslor inte dyka upp om jag hade fått min uppmärksamhet och blivit sedd som barn. Varför kan man inte bara gå vidare och strunta i dessa känslor, jag är ju vuxen nu. Hur ska man kunna komma förbi detta och slippa dessa känslor? Jag vill inte ha dem. Jag vill inte ha detta behov. Jag kan klara mig utan, jag är vuxen nu. Jag vet ju att jag inte riktigt fullt ut fick det jag behövde som barn, de vuxna hade fullt upp med sig själva. De har heller inte fått det de behövde som barn, och kunde inte ge det till mig. Jag fick mer än de fått men inte tillräckligt. Jag måste lära mig leva med denna saknade byggsten i min grund. Grunden rasar inte, byggstenen stöttas av stenar runt om men det är ett hål där det drar in kyla emellanåt. Det blir kallt och jag huttrar.

Nu känns det lite bättre när jag skrivit ned och fått sätta ord på mina känslor i min dagbok. Nu ska jag nog orka sätta igång med saker jag tänkt göra idag, i alla fall lite.

Ha en fin fjärde advent🌟

@vår2022 Grattis till 2 månader som nykter! 🥳🥳🥳

Ditt behov av att bli sedd och bekräftad kommer att minska efterhand i nykterheten - ha tålamod! Man blir mer chill som nykter, tar inte sig själv och andra på lika stort ansvar längre. Den nyktra resan gör också att självkänslan och självtilliten stärks, och då behöver man inte andras bekräftelse lika mycket. Tips från coachen 😉

Kram 🐘

Tack @Andrahalvlek! Det var en fin tröst och ett framtidshopp😀. Tålamod är ordet. Har känt att jag blivit mer chill men ser framemot massor av mer. Tack coachen💕

@vår2022 Grattis till alla dina dagar! Du verkar så stark o kommer säkert att reda ut dina funderingar men så klart kommer det gå både upp o ner... Så är det för mig iallafall. @andrahalvlek ger så mycket hopp även till mig!
Önskar dig en fin dag o Kram 🤗