Den har legat däruppe nu ett tag den där stenen. Så det är kanske dags att flytta in. Man behöver ju inte ha med sig den gamla tråden, det är lätt att hitta tillbaka ändå.
Drygt 7 månader nykter nu. Känner att jag skulle behöva anstränga mig för att sätta stenen i rullning för att behöva börja om från början igen.
Trött efter en lång vecka igår. Hade ett ypperligt tillfälle att handla alkohol, men jag vill verkligen inte ha. Det finns inte på kartan som alternativ.
Sug då? Ja kanske, men jag har lite svårt att tillfredsställa det. ”Lasternas summa är konstant”, men jag har svårt att hitta nån ersättning. Just nu är det kakor en ggr per dag, men jag är egentligen inte så förtjust i sött heller, men den finns där - tristessen, rastlösheten, tröttheten och jag hittar ingen medicin nu. Jo, jag gör sunda val och det funkar, men det har ju helt ärligt inte samma omedelbara effekt. Får kanske lov att börja med nån extremsport för att få endorfinkicken.
Jag verkar åtminstone ha fattat ordentligt att alkoholen inte gav mig nåt. Jag fick nog kicken både av smygandet och drickandet för övrigt. Och ingen av dem funkade heller särskilt bra. Så livet som det är utan droger... ja, inga quickfix, men ett ganska behagligt lugn för det mesta ändå. Så kan jag sammanfatta det.

Angående GDPR så kan det vara svårt att tolka vad som är en personuppgift. På Alkoholhjälpen har vi inte för avsikt att utmana eller testa denna lagstiftning. Vi vill att det ska vara bra för och tryggt för användarna. Därför tar vi alltid bort det som användare har skrivit om de begär detta. Samtidigt vädjar vi till alla användare att bara begära borttagning av det som är viktigast att ta bort, eftersom vi (som Li-Lo skrev) är övertygade om att det ni skriver kan vara viktig för många som hittar hit och bara läser. Vi kan ibland även behöva några timmar för att hantera begäran om borttagning.

Efter denna diskussion känner jag att jag måste gå igenom min tråd. Jag har ju varit öppenhjärtig/personlig i min tråd vilket har varit betydelsefullt för mig och som jag känner ger mig mest tillbaka. Har inga problem om jag utelämnar mig själv men min man, son och dotter. Måste kolla mina inlägg gällande min familj. Jag var blåögd som tänkte att det var skyddat.

🍁🍁🍁🍁

@Varafrisk Jag känner likadant! Men har nog inte skrivit om familj o andra personer i forumet.
Om jag förstått det hela rätt så är det under rubriken "stöd" som det inte är googlingsbart... Hade dålig koll men nu har det ju blivit aktuellt. Tror det är många som tänkt som du o jag. Bra att det, förhoppningsvis, blivit tydligare nu!
🤗 kram

@Sisyfos 💙

Hej igen!🙋
Lyfter upp din tråd lite då jag ville bekräfta en del av din känsla du satte på pränt i misslyckads tråd.
Jag kan bara hålla med dig i ditt resonemang. Inser samtidigt att inte alla hänger med i samma tankebanor som en själv. Men visst känns det både ledsamt och tröttsamt att få självgoda kommentarer som förminskar ens inlägg.
Önskar dig en fin helg!💙❄️💙

@FinaLisa jag kan inte hålla med dig, tröttsamt och ledsamt tycker jag att det är när de som varit nyktra länge, och hjälper andra på forumet ständigt ska få sig en känga.
Jag tror att det ligger hos er själva, kanske något som ligger och skaver.
Jag är så tacksam att dom trots påhopp är kvar på forumet 🙏🏻💕 Utan dom skulle forumet dö ut.

Tänk att vi upplever ord så olika! Naturligtvis handlar det om en själv men ibland blir det övertramp som jag upplever inte är ok! Jag tänker att alla är lika viktiga på forumet även vi som skriver i Förändra sitt drickande..och vi vill må precis lika bra som alla andra även om vi fortfarande dricker.

Sländan, det jag skrev var att jag tyckte att det var kategoriskt att skriva att det är ett val att ta ett återfall och ”Att ingen lyfter glaset till munnen.” Om det är ”en känga” , så är vi nog lite oeniga om vad känga betyder, men när man skriver så, förminskar man alla som har det trassligt med att hålla sig nyktra. Det är inte hela sanningen att man i alla lägen kan bestämma själv och även om man tror så, så tycker jag att det är onödigt att uttrycka sig så, eftersom man inte vet hur det är för någon annan än sig själv. Jag har funnits här länge på forumet. Det finns några med upprepade återfall som återvänder gång på gång. Jag tycker att den där typen av uttalanden förminskar dem och de har heller inte återvänt på länge. Det ska väl skapas en ”vi som återfaller” Forum så att man i den här Forumet ska kunna uttrycka sig precis så okänsligt som man känner att man måste. För jag tycker att det är onödigt när det blir sådär kategoriskt.
Det händer inte så ofta, men ibland. Det är bättre nu än tidigare. Och det är väl bara två personer som fortfarande skriver på det sättet. Synd tycker jag för att det blir inte så välkomnande i forumet då. Och jag tänker på de som kommer tillbaka gång på gång. Jag tänker att det blir rätt hårda ord att läsa. De har sig själva att skylla… de borde ha valt rätt… typ all den där skuld och skam som många börjar att skriva med här. Och jag tycker inte att det är en känga. Det är en önskan om att de ska tänka efter lite när de skriver så att de inte stänger ute de som har det jobbigt. Hela idéen med det här Forumet måste väl ändå vara att folk ska få stöttning och hjälp i att hålla sig nyktra. Att då beläggas med skam och skuld, att förminskas är inte särskilt hjälpsamt.
Men som sagt, det är ett fåtal som fortfarande skriver på det sättet. De allra flesta har en mjukare framtoning och sitter inte inne med ”sanningen”. Jag respekterar att man väljer vitt och berättar fördelarna med det från egna erfarenheter. Och de som stöttar andra baserat på egna erfarenheter. Det är jättepositivt och oumbärligt. Och DET är forumets styrka.

@Sisyfos Jag tänkte att jag skriver i din tråd, för jag tänker att det känns lite onödigt att ta upp någon annans tråd när mitt svar ändå egentligen främst är riktat till dig och det du skriver om. Jag skulle vilja börja med att säga att det är tråkigt att du känner att du inte kan skriva i din tråd om det går dåligt på grund av hur andra skulle reagera på det. Att man ska vara beredd på att få kritik för det man skriver, är ju rimligt, men ändå dumt att du inte kan använda forumet på det sätt jag ändå tänker att det är avsett. Jag känner också av att jag inte riktigt kan skriva som jag vill, men kanske inte på samma sätt eller samma anledningar som du har och jag tänkte ta upp det i en separat post i min egen tråd om jag får tillfälle och hör väl egentligen inte så mycket till ämnet just nu, mer än att det är delvis igenkänning där.

Med det sagt har jag funderar ett tag på vad det är som egentligen ligger och skaver hos dig som gör att du slänger iväg kängor sådär. Jag noterar att du gärna inte vill kalla dem för kängor, men jag vet inte vad för ord som skulle passa bättre. Du gav inget förslag på alternativ benämning på det. Jag antar att du vet vad jag syftar på åtminstone. Jag har ju funderat på om det egentligen är någonting annat som skaver, vilket jag i sig skäms litegrann för eftersom det inte är så klädsamt att befästa motiv hos någon annan än själv eftersom vi såklart aldrig kan veta varför någon annan gör som de gör, även om vi tycker oss känna igen mönster. Det är ju alltid bättre att låta någon förklara själv än att anta saker. Därför skriver jag väl till dig nu för att jag inte får ihop det på något annat sätt efter vad du har skrivit idag.

Som jag förstår det är du emot tonen hos vissa, just idag är det en specifik person, som du uppfattar som kategorisk, onödigt hård och nedlåtande? Kanske eventuellt mästrande? Jag vet inte om du använde just det ordet, men det är så jag upplever att du uppfattar det. Du får gärna rätta mig om jag har fel när jag lägger orden i munnen på dig här. Samtidigt som du gör det just den här gången så försvarar du själv någon som har under några tillfällen varit objektivt hårdare i tonen och mer nedlåtande. Det har ju vid åtminstone ett tillfälle föranlett moderatorsåtgärder eller korrigerats morgonen efter och varit delaktigt i att forumets redigeringsmöjligheter förändrats. Men i de här fallen tycks du inte bara inte ha några problem med det utan även nu då försvara, trots att detta näppeligen kan ha undgått dig, även den senaste kommentaren till en gemensam forumvän som väldigt tafatt slätades över morgonen eftersom den inte gick att ta bort. Den som är kvar är ju inte den värsta, men betydligt mer plump bara den än de kommentarer du reagerar på. Hur kommer det sig att de allra hårdaste kommentarerna mot andra i forumet inte registreras alls medan andra fastnar så hårt i dig att du känner att du måste ta upp dem och slänga i väg en, med brist på bättre uttryck, känga med jämna mellanrum?

Det kan alltid vara bra att fundera över varför vi irriterar oss över vissa saker och att ställa frågan istället för att fundera i tysthet. Men du behöver inte svara mig, om du inte vill. Framförallt hoppas jag att du tar en funderare på detta själv.

@Varafrisk Det kan vara bra att förtydliga som du säger. Jag tänker på uttryck som "grabben skulle bli så jäkla nöjd och än mer uppblåst" speciellt då i kombination med att det åsyftade grabben inte egentligen är trådens eller konversationens ämne. Det är vad jag menar med en känga.

Tack för frågan TappadIgen och jag ska verkligen fundera över varför jag blir så upprörd över det här och väljer att känga till för det är ju helt sant att jag gör just det i det här fallet , och att jag även menar Torn och att jag också försvarar Mrx som kanske inte heller lyckas föra sig i forumet på ett alltid så lämpligt sätt. Den här senaste gången väljer jag att läsa hans inlägg till VaraFrisk med lite blidare ögon - jag tror helt enkelt i det här fallet att det var faktiskt var tänkt som hjälp (kanske fel). Jag tror att det fanns en god tanke, men att det kom ut fel, kanske precis som många av er väljer att läsa Torns inlägg. För han får en här av försvarare bland hans förespråkare för liknande inlägg om någon ifrågasätter honom. Och det är väl så att jag har funderat en hel del sen jag lackade ur sist på forumet och på att inte tycka och göra lika som den stora massan.
Här är några konkreta exempel på vad Torn skriver och hur idiotförklarad man blir om man inte har lyckats eller inte valt den helt vita vägen. Sätt er gärna in i den sits att ni inte har valt helvitt eller inte är nyktra ännu när ni läser då är det kanske lättare att fatta varför det är upprörande.

Exempel på Kategorisering (vi som är lite bättre), skrivet Till SeKlart ”De som har varit helt utan alkohol i säg 1 år är på en helt annan våglängd. Det är bara att konstatera. Sedan tycker jag att det är bra av dig att ruska om lite! Att bara linda in allt i bomull så att ingen ska ta illa upp är hopplöst och inte bra. De som väljer att lyssna på dem som har gått före, går det oftast bra för. De som väljer att köra sitt eget race går det oftast mindre bra för. ”

Och någon slags egenskapad sanning och lite ”jag är ändå bättre än du” skrivet Till mig: ”Om man tex som du @Sisyfos dricker några gånger i månaden så utsätter du dig för mycket större risk. Det är mycket större sannolikhet för att du åker på ett återfall än för mig som inte vill dricka. Det måste du väl ändå hålla med om? Eller tror du att alkoholens beroendeframkallande egenskaper inte biter på dig längre? Att du är botad. Det tror inte jag. Du är helt enkelt inte lika mån om att behålla ett bra mående som jag är.”

Och lite ”Vad var det jag sa” Till VaraFrisk: ”Tyvärr vill du inte bli nykter tillräckligt mycket. Jag skrev till dig redan för 1,5 år sedan, att om du ska bli nykter måste du först och främst ha viljan, sedan bestämma dig för att sluta, och till sist verkställa beslutet. Du är fortfarande kvar på steg 1. Du trodde inte på mig då, och gör förmodligen inte det nu heller. Den dagen du VILL sluta att dricka på riktigt kommer jag stötta och peppa dig. Men det känns tyvärr helt meningslöst i nuläget.”

Och känga… ja, kanske. Men det är i mina ögon rätt förvånande att några av er väljer att så kategoriskt försvara honom. Skulle inte forumet må bättre av att såna här inlägg försvann?
Kanske är jag överkänslig, kanske var Vinäger överkänslig hon också. Hon blev precis lika obekväm i forumet som jag känner mig nu.
Eller kanske borde Torn tona ner sig något och de som hejar på honom fundera en liten, liten aning om på man måste basunera ut att andra kommer att misslyckas, eller om man kan vara lite mer tillåtande i ett forum där folk prövar sig fram, funderar och letar efter sin väg.
Kanske har ni ett ansvar i att faktiskt kritisera när han går över gränsen, inte bara förstärka och hålla om ryggen. Indirekt läser jag att jag är dum och naiv som tror att annat än helnykter funkar.

Jag tycker att Torn använder varje återfall för att bekräfta sin egen teori och varje exempel som visar annat ( till exempel Vinäger och Pianisten) ignorerar man tills det blir ett återfall och då bekräftar det regeln att helvitt är bäst. Att några helvita också återfallit under samma period är irrelevant i sammanhanget. Ja, det här stör mig. Och ja, jag väljer att skriva om det nu när Mrx backar ur och förklarar varför. Det har gnagt ett tag och jag har funderat på om jag ska lämna forumet, men som jag skrev fördelarna och era (även Torns) inlägg berikar och utvecklat mig.
Men Kanske finns det en ingång på nåt sätt till att nån fattar. Jag väljer att se det så. Jag tror att det går fram till nån.

Det som är tråkigt att skriva såna här inlägg är att helt fel personer blir osäkra på vad man kan skriva. Och en stor anledning till det är ju att jag inte har skrivit i klarspråk exakt vilka inlägg jag menar, utan försökt förklara lite svävande att det blir tråkig ton. Och ja, Tappad Igen det är kanske så att jag ska ta mig en funderare på om jag är extra känslig av någon anledning och jag är medveten om att såna här inlägg inte blir särskilt bra. Att jag själv blir mer ett svart får på forumet. Men det har blivit lite bättre sen Vinäger skrev och önskade att alla skulle ha ett ”eget perspektiv” när man skrev och de allra flesta har det nu. Det är de här generaliserande inläggen ”du har fattat, dig kommer det att gå bra för”.., de inläggen är så tröttsamma. När man förutspår att det går bra för någon (som har ”rätt” inställning) och indirekt då också skriver att det inte kommer att funka för andra som provar andra vägar. Och det. går liksom inte att säga emot. Är man vit så har man ju facit. Och uttalanden som Torn gör.., ungefär det är ingen idé att stötta de som inte väljer den vita vägen” för det finns bara den. Jag tänker att fallet blir högt om man trillar från den vita vägen. Och det fallet känner jag är onödigt. Om man har en lite mer ödmjuk inställning här på forumet, lite mer förståelse för att varken man själv eller andra är perfekta, Inte så att jag tycker att man ska dricka. Men lite mer ödmjukhet för återfall, då är kanske inte faller så stort. Kanske är det lättare för någon att borsta av sig och kravla sig upp. Alla som börjar skriva här har viss insikt vill jag påstå.
Och nja, jag har stuckit ut för mycket för att känna mig bekväm i att skriva om det går sämre. Jag har precis som Vinäger skapat en obehaglig atmosfär på forumet där vi ska bekräfta varandra. I alla fall alla som tycker som oss. Så nja, jag vet inte om jag skulle skriva om det går sämre. Det finns i alla fall nån som kanske nästan skulle glädjas åt ett snedsteg.
Att välja en annan väg är känsligt. Kanske är det för att man aldrig kan vara säker och ett återfall är kanske som Torn skriver närmare om man väljer en annan väg. Man vet ju inte innan man sitter med facit och det är väl där som det blir svårt att ha en alternativ hållning. Varje misslyckande när man är helvit är ett ”plötsligt återfall”. Varje misslyckande om man valt en annan väg är väntat. Det kan gå lika lång tid, men det ena är ett ”olycksfall”, det andra är väntat. Och det går liksom aldrig att bli lika bra. Det skaver. Kanske min inställning, men också så ofta uttalat av några,., och inte alls av er som blir ledsna av såna här inlägg. Men jag tänker att faktiskt Vinägers inlägg im det här har gått hem hos någon. Jag tycker att man ser skillnader. Jag tänker att det får vara värt att sticka ut hakan. Kanske har jag fel. Kanske är det här inget problem för nån annan än mig och för Vinäger, och för Mrx och kanske några till. .. Ledsen Vinäger att jag drar in dig, säg ifrån om du inte håller med.
Och till dig Torn: jag tycker att du är en förebild i mycket och respekterar din hållning till alkoholen, men tona ner lite när du tror på eller inte tror på olika strategier. Du sitter med ditt eget facit ingen annans. Dina förutsättningar, ingen annans. Du har kunnat skapa förutsättningar som några andra här inte har möjlighet att skapa. Egen tid, samarbete, barn som kanske inte mår dålig?, Bra jobb som inte följer med hem. Goda förutsättningar helt enkelt. Lite ödmjukhet för att andra kanske inte kan sticka iväg och fiska eller träna för att bli nyktra kanske skulle vara på sin plats.
Men återigen jag respekterar att du lyckats. Jag tror att du är en viktig förebild som beskriver skillnaden mellan nu och då. Jag skulle bara uppskatta om det blir lite mer ödmjukt, lite mindre av det andra. Du behöver inte jubla över att nån väljer en annan väg, men kanske ändå tona ner det andra. Eller känner du att det är viktigt att förmedla din bild av att alla som väljer annan väg misslyckas förr eller senare. I så fall kanske vi ska be om underkategorier i det här forumet också? För ”måttligt ” forumet går inte att skriva i för mig eftersom jag landar i sparsamt och det är inte ”måttligt”. Ju mer underkategorier, desto värre tänker jag. Tror det skulle vara bättre om olikheter accepterades.
Jag stör mig på, och har alltid stört mig på att man inte ser till helheten. Vi har olika förutsättningar, några ska stöttas. Men om man väljer vilka som är ”värda att stöttas”, då har man gjort ett val som jag inte riktigt respekterar det utstrålar en människosyn som jag inte delar alls. Därför TappadIgen, därför är det viktigt att säga ifrån och om det råkade bli väldigt direkt och kängor just nu, så är det exakt på de grunder jag skriver och på de saker som Torn faktiskt skriver. Och som ibland skrivs indirekt här i Forumet. Om man faktiskt inte hade behov av att gå i försvar för sig, sin åsikt eller sin vän så kanske man skulle kunna läsa att det handlar mer om sak än om person. Och det är en eller ibland två det här handlar om. MissLyckad för att vara exakt i det också (eftersom jag nu ändå är direkt) som har en egen sanning baserad på egna erfarenheter, vilket vi alla har, men där är det ibland mer anhörigperspektiv/behandlarperspektiv än missbrukar-/beroende perspektiv som lyfts. Och då blir det kategoriseringar som att ”de som inte förstår bättre”, ” de som förr eller senare inte grejar det” som kommer ut. Inte ett jagperspektiv alltid. Och taget från en helt annan verklighet än den jag har som min och det är tröttsamt att läsa ibland. På anhörigsidorna är det helt rimligt att kategorisera, men härinne.., nja här tycker jag att man kan nyansera och ändå inte utgå från att alla har samma beroende, samma liv.
Och ni som känner att ni måste försvara era kompisar nu. Ni kanske kan tänka ett steg till innan ni gör det den här gången. Se saker ur ett annat perspektiv. För det är ett fåtal inlägg som innehåller det här och de kan man helt enkelt välja att inte förstärka.
Sattva undrade tidigare vad som faller inom nålsögat och det är väl de inlägg som har ett tydligt jagperspektiv. Inte ett ”de”. De allra flesta skulle jag nog säga.

Hej,
Jag vill inte ge mig in i den här debatten för jag uppfattar att det är omöjligt att debattera på ett vettigt sätt i forum som ett sånt här.
Något som gjort mig ledsen faktiskt är flera inlägg som handlar om forumet ”förr”. Man känner sig sänkt och tror att man bidrar till att göra något bra- sämre. Det har varit de enda gångerna jag funderar över att sluta skriva här.
Jag är helt tydlig med att i min tråd är alla inlägg välkomna. Jag har inte något annat uppdrag här- att försvara andra- att styra hur eller vad som skrivs. För mig är forumet en plats där många röster måste få finnas. Forumet blir det det blir. Många bidrar och på olika sätt. Några hörs mer och andra mindre. Hade det varit min arbetsplats/medarbetare hade jag kanske tänkt på annat sätt- men det här är en plats där jag räknar med att tankar och åsikter spretar. Att det går att vara både bombsäker och osäker. Forumet utvecklas helt säkert, och förändras över tid.
Precis som vi förhöll oss till cigaretter så påverkas vi också av forskning. Numera finns ingen läkare som försvarar att röka i en bil med småbarn oavsett hur svårt det kan kännas att tvingas avstå. (Så var det iaf för mina föräldrar.)
Stundtals blir jag ledsen och orolig över tex barn som far illa i de familjer som finns kring den som missbrukar. Då kan jag känna mig mesig- och att ”lyssnandet” som vi ägnar oss åt här känns ansvarslöst.
Liksom de händelser när jag uppfattat att kvinnor (alltså partner) till en ständigt återfallande man kan vara i en väldigt utsatt situation.
Då har jag nog stundtals varit feg, och kanske bidragit till en hållning som är alltför förstående eller stöttande.
De situationerna upplever jag som svåra.
Med det sagt önskar jag en fin fredag till alla som läser! Jag loggar ut från forumet för dagen så jag vill inte gå i polemik här utan hoppas och tror att detta inlägg inte lämnar lösa trådar.
Snabba versionen:
1. Det är inte så kul att höra om att forumet ”blir sämre” när man som jag försöker vara en aktiv del.
2. I min tråd är alla inlägg välkomna.
3. Ibland funderar jag över sånt jag inte säger/skriver. Det handlar främst om när jag kan ana att andra (kvinnor, barn) kan vara utsatta.
4. Kommer inte att delta i detaljerade diskussioner kring enskilda forum-medlemmar annat än i vederbörandes tråd.
5. Det har hänt att något jag skriver väckt ilska och det har gått att reda ut men det påverkar mitt sätt att utrycka mig framgent.
Kram 👵🏻

@Sisyfos Vill bara säga att du är en mycket betydelsefull vän här på forumet❤️

Förstår och delar mycket av vad du skriver. Men det viktigaste för mig är att du skriver och peppar mig.

Kram🥰

@Sisyfos Du är modig. Det är även @Torn. Imponerande att ni är så tydliga i era tankar och faktiskt vågar stå upp för dem med era olika perspektiv.

När man lite "fegt" sitter vid sidan av lär man sig massor på ett mer behagligt sätt genom er. När ni är så tydliga med vad ni tycker och hur det påverkar er. Så egentligen hoppas jag att ni inte känner er "illa tillmods" av att ni faktiskt vågar vokabulärisera (det ordet kanske blir hittepåord men ni fattar).

@sisyfos Du har en riktig styrka i att alltid elegant tar emot feedback. Att du baxar in "helheten" och är så mån om alla. Alla får ett värde. Sedan tar du lixom feedback rakt upp och ner. Erkänner och sedan vrider och vänder på det hela. Den sidan hos dig har jag försökt ta till mig när jag läser det du skriver (har läst en del). Den innebär ju mod att erkänna att nja ~ kanske ~ har jag något jag kan utveckla. Det är ju ofta lätt att istället med en dåres envishet hävda sin rätt i tuffa situationer. Att man låser sig och blir enkelspårig. Från sidan tycker ju jag det blir elegant när man rakt upp och ner ställer sig i mitten redo att ta till sig feedback utan att det första man gör = gå i självförsvar.

@Torn. Alltså det är ju fint med din fasta hand. Nu går vi framåt. Det är så lätt att fastna så befriande att se någon som så tydligt "vänder blad" och drar vidare. Lite som dragkamp och du drar längst fram i linan. Det är spännande att följa dig. Rakt på sak kliver du framåt. Inte älta - framåt. Hittat din väg och verkar nöjd. När man då själv fastnar så har i alla fall jag så svårt att höja blicken. Kommer någon som du och daskar till så man hajar till ~ ja då kan det bli en riktig gåva i slutändan. Fast ~ pain in the neck när man sitter fast och en som du bara så där tycker till 🤯. Du behövs så väl!

Nu har jag läst bådas trådar. Visst är det väl ändå så att man kan känna sig riktigt kymig av att sätta ner foten? Nästan känna sig lite dum? Då vill jag bara säga till er att genom att ni så öppet vågar prata så lär man sig massor från er. Så ville bara säga tack till er båda 😍. För mig är en sak klar. Ni är båda fina människor och ni berikar båda detta forum.

Det jag försöker jobba med ibland när jag blir irriterad när någon säger något som jag tycker är för mycket / eller åt pipan är att bara andas. Försöker gå åt sidan och titta utifrån och in. Tack vare era insprång emellanåt får jag öva mig här i det dolda. Jag undrar om inte det är en del i nykterhetsarbetet? Man ska gå ifrån att umgås med sig själv till att kunna vara i sammanhang med andra. Det låter ju enkelt men är man ovan och dragit sig undan med flaskan länge så känner iaf jag att det är super (haha så dåligt) att få träna via er och andra här på forumet 🤗

Tack för ett väldigt fint inlägg 007. Man blir nyfiken på vem du är och vad som tagit dig hit.
Tack också SeKlart. Jag både förstår och respekterar din inställning. Jag är inte ute efter att skapa polemik mellan vi och ni. Det finns inget ni och vi. Jag är tacksam för att ingen här har förstärkt det jag skriver genom att ta parti för mig och skriva elakheter avseende Torn. Jag vill absolut inte ha en hatkampanj mot Torn. Jag tror att han är fullt kapabel att försvara sig själv om han nu vill det. Nu gör några det åt honom och det är lite synd för då stannar reflektionen där. Man ska veta vad man försvarar tycker jag.

Och VaraFrisk, du exemplifierar just det där jag vill åt, du skulle kunnat ta chansen nu och gett dig på Torn, men istället reflekterar du, ser ut olika perspektiv, funderar. Du skapar inte polemik. Det är stort att göra så. Ingen blir ju glad för att andra blir ledsna.
Det enda jag vill ha är ett lite mjukare forum där man inte skriver så uttryckligt att det är skillnad på folk ”några är värda stöd”, andra inte, och undvika att skriva att de som fortfarande dricker ”bara inte har fattat”. För indirekt skriver man då att såna som jag fortfarande förnekar och det är så tröttsamt att läsa.
Själv ska jag försöka läsa Torns inlägg med andra ögon för jag vet att jag är lite dömande, men han gör det väldigt svårt ibland.

Om livet som Sparsam. Just sparsamheten går bra. Jag väljer bort ofta. Hade ett skitjobbigt möte tillsammans med en kollega. När mötet var slut sa vi att vi går och tar ett glas. På vägen dit kände jag att det var a-fritt som gällde. Det går inte att dricka på känslor om det här ska hålla. För det var ju känslan som infann sig att jag ville dämpa irritationen med alkohol. Man kan ju fråga sig om det är nödvändigt att alls ha dörren på glänt. Jag funderar över det man ser inte nu att jag måste stänga i alla fall.
Men jag har köpt snaps till jul. Har druckit en till jul, påsk och midsommar. Det går bra, men när jag hade köpt den så fanns den ju hemma och tankarna på att koppla av med alkohol infann sig igår kväll. Kalkylen i huvudet: om jag dricker nu kan jag köpa en ny till imorgon… alltså det hade varit skitjobbigt och jag hade fått klara problem att hinna med dagen idag. Tack och lov blev tanken inte handling. Jag tror inte för ett ögonblick att jag är botad. Jag ska inte ha alkohol hemma. Ska se till att flaskan försvinner efter jul om den inte är tom. Och jag blir trött bara av tanken på att köpa och återställa.,vilken cirkus det har varit.
Sen läste jag i Sigges tråd om rastlösheten. Trött och rastlös är en dålig kombo. Jag har en otålighet i mig. Det ska gå fort, det ska gå framåt. Hitta en väg och köra på. Sen blir jag sjukt trött nu av flera skäl. Alkoholen dämpar ju, passiviserar för mig. Och ger energi också.
Det är jobbigt att bromsa sig, men helt nödvändigt. Tror SeKlart har kommit en längre bit på vägen när hon lägger sig i soffan. Jag försöker göra likadant och det går hyfsat, men när energin finns, då vill jag SÅ mycket. Och i såna här perioder när allt ska hållas i huvudet och bli klart. DÅ är det ännu viktigare att hålla sig på banan. Så nu är det dags! Handla det sista. Fixa sillarna, pepparkakorna och lite knäck! Och jag kan börja strax för det går alldeles utmärkt att köra och handla tidigt eftersom det inte blev något smuttande på julsnapsen igår. Usch, hemska tanke.
Ha det fint i jul!

@Sisyfos Just det där med att dricka på ilska/frustration är så accepterat. Går man igenom något tufft är just - ska vi ta ett glas - så vanlig fråga. Det känns nästan skrattretande. Fantasin är verkligen åsidosatt då. Att dricka ska vara svaret på de mest komplicerade känslorna. Då har samhället inte kommit långt i diskussionen kring hur man hanterar känslor om enda svaret är. Ska vå gå och söva ner våra känslor?

Rastlösheten även den känns igen. Nu är det lite trist. Ska vi ta ett glas? Även det är ju lite fantasilöst.

Tror många rasar in i jobbiga situationer innan jul. Allt är pressat allt ska hinnas med... Då blir det bråk & strul. Egentligen borde man abdikera. Boka in övernattning med all inclusive på Grand Hotell å gotta sig med deras hotellfrukost. Göra tvärt om bara. Ligga där och plaska i deras spa och strunta i att svarva hemmagjorda korvar samtidigt som man frenetiskt har kollegor i luren och försöker knyta ihop det sista innan jul. Alltså varför, varför håller vi på så? 🎄