@majken_r tack för du skrev, känns bra att veta att jag inte är ensam med denna version av beroende. Har känts så när jag tidigare gått på AA och alla har varit stordrickare som inte kunnat sluta om de väl börjat. Hur länge har du varit nykter? Ser fram emot att följa dig på din resa!

@Tackohej tack för ditt svar! Ska kolla den boken du rekommenderade!
Din AA-resa låter liknande min, men är du tillbaka där nu igen? Jag har börjat gå lite igen på onlinemöten men inte delat något än, vet inte om jag vill bli en aktiv medlem igen men det känns skönt med gemenskapen.

majken_r

Jag har 40 dagar, idag. Har varit med här ca 180. Har också kämpat med att mitt sätt att dricka inte alltid ”stämmer in”. Är otroligt tacksam varje dag jag vaknar utan bakfylla, huvudvärk och illamående. Värt så mycket och det plockar jag fram när suget slår till. Kram! @Mimolino

@mimolino
Min första sväng i AA hamnade jag med en bokstavstroende grupp som lusläste stora boken och hade en stenhård sponsor. Jag behövde nog det då. Men efter ett halvår där jag kände mig allt mer utanför (de flesta i den gemenskapen var grovt nedgångna innan det hade vänt, fängelse, överdoser, massor av konsekvenser).

Nu när jag insåg att jag var på väg ner i spiralen igen sökte jag mig till en annan gemenskap och letade och hittade en sponsor som var närmare mig själv ”högfungerande alkis”, dumt ord man är ju långt ifrån fungerande inuti men utanpå har det varit karriär, lycka, framgångar osv.
Han är även pragmatisk och vi jobbar igenom stegen en månad i taget. Just stegen har varit viktiga för mig för att hantera mina tankar annorlunda.
Så för mig har AA varit totalt olika i dessa två olika gemenskaper.

Dag 3 idag! Krypande ångest, vet inte riktigt vad det beror på. Vabbar med sonen, är själv lite förkyld. Tror att det är mitt duktiga flicka-syndrom som spökar. Igår LÄT min chef lite irriterad, logiskt så tror jag inte det var menat mot mig, men jag får ju så klart direkt ångest för att jag tänker att "alla" tycker jag är inkompetent, pratar bakom min rygg, att jag gjort något fel o.s.v. Och det i kombination med att jag idag vabbar och igen inte kan vara "duktig" och perfekt och vara på jobbet ger mig ångest. Vilket jag rent logiskt vet är OLOGISKT. Men, det är som att jag är så himla hudlös och mesig inför att alltid vilja vara alla till lags. Det är jättejobbigt, minsta antydan till att någon skulle tycka att jag gör ett dåligt jobb är för mig katastrof. Och jag vet att det är ohållbart, för så funkar inte arbetslivet. Någon som kan känna igen sig i detta ENORMA behov av att vara älskad och omtyckt av alla? Var kommer det ifrån? Och hur tusan kommer man till rätta med det?

Är i alla fall stolt och glad över att det idag är dag 3. Igår var en stor dag, jag deltog på två AA-möten och delade kring min situation, min långa period av återfall och att jag nu accepterat mitt beroende. Berättade även för min f.d. sponsee, något jag verkligen mått dåligt kring. Jag vill ju vara en förebild för henne, inte en som tar återfall. Men hon var supergullig och det kändes så underbart befriande att få vara ärlig. Sade även åt den kille jag dejtar lite att jag bestämt mig för att ta en vit period. Hans respons var dock "då får vi dricka vin lite längre fram", det kändes lite jobbigt. Jag tänker berätta hela sanningen för honom om vi fortsätter att träffas, det är ju väldigt tidigt så det kanske inte blir något seriöst.

@Tackohej Tack för ditt svar! När jag var aktiv i AA förra gången så var jag i en grupp som var VÄLDIGT inriktad på Gud och andlighet. Kände att jag nästan blev hjärntvättad där. Man fick liksom inte säga något annat än att allt var så himla underbart och fantastiskt eftersom man skulle ha hittat Gud. Nu går jag på en annan grupp online, den är mer balanserad och det kändes väldigt bra igår, det var som att jag hörde allt med nya öron. Har funderat på om jag borde ta en ny sponsor och göra om stegen, men det känns så himla motigt... Tycker stegen är för mycket typ "åh vad jag har varit dålig och nu ska GUD göra mig bra". Har du upplevt det nån gång eller hur tänker du kring det? Svårt att prata öppet om det här på AA-mötena tycker jag, känns som att man inte får kritisera programmet där....

@Mimolino Du är på dag 3 och det är tufft i början av avgiftningen med ångest, skuld och skam som härjar. Tyckte det började bli bättre efter dag 5. Det du berättar om din chef och din arbetsplats kan jag känna igen situationen och behovet att vara omtyckt av alla. Alkohol ställer till det på alla sätt och känslorna är inte äkta och riktiga då det just nu är stökigt i hjärnan och känslolivet. Min självkänsla har förbättrats oerhört när jag blev nykter och ångest, skuld och skam besvärar inte längre på samma sätt. Ge nykterheten tid så kommer du att känna och se på saken på ett annat sätt, känslorna kommer att stabiliseras. Just nu i avgiftningen är du inte ditt ”riktiga” jag och du kommer att må bättre ju längre tid du är nykter.

Försök släppa jobbet och ta hand om dig själv och din son just nu. Fokusera bara på att inte dricka och komma igenom den första jobbiga tiden. Alkohol löser inget, det gör det bara ännu värre. Det kommer att bli bättre och du kommer att må bättre! Kämpa på och kram🌷💕

&mimolino
Din vilja att vara alla till lags känner jag igen mig så mycket i. Jag misstog det länge för att vara snäll och tänka på andra. Tog mig 2 år innan jag förstod att jag var egocentrerad. Det var min första nyckel till att förstå Stegen. Its a thinking problem, not a drinking problem.
Känner inte alls igen mig i att ha varit dålig och gud ska lösa allt i de sammanhang jag har kontakt med AA och sponsor. Jag känner igen mig att vilja vara duktig även för sponsorn. Där hamnar jag också ofta - i prestation. Mycket av mitt problem har legat i rädsla (vad andra tänker om mig) och prestation för att nånstans bygga självkänsla men insett att jag inte orkat och självmedicinerat för att tysta hjärnan. Ett tips till är att lyssna på alkispodden. Dom pratar en del om stegen och för ena killen där är hans högre makt helt enkelt kärlek. Han hittade kraften i att vara kärleksfull mot sig själv, mot andra, mot omvärlden. Väldigt pragmatiskt och även väldigt logiskt. Men när han tappar kontakten med det faller han tillbaka i gamla spår/egocentrering.
Låter kanske som jag är helt fri från beroende, det är jag inte. Men känner mig på rätt väg och bara cirka 40 dagar nykter sen förra återfaller ska sägas. Hoppas min historia kan ge dig någonting, jag känner igen mig väldigt mycket i dina tankar.

@Tackohej Vilka bra självinsikter du har fått. Att lätt missta att vara andra till lags och vara omtyckt egentligen handlar om att man är egocentrerad. Att självkänslan är bräcklig då det ligger i rädsla, vad andra tycker om dig och i att prestera för att vara omtyckt. Så är det ju, var och en tänker mer på sig själv än på andra och man går omkring och tänker på att alla tänker på hur jag gör/är, men i själva verket skiter dom i det.

Vad fint att läsa att du tagit beslut att vara nykter. Hjärnan är minst sagt i olag när man druckit, den vill ha sin drog och då blir det ångest och olustkänslor och trötthet.
Googla på hjärnan och alkohol. Läs om dopamin och droger. På youtube finns bla en jättebra föreläsning om pta.
Hjälpte mig massor när jsg slutade dricka för drygt 2 år sedan. Kunde inte fatta varför jag var så trött o skruttig.
Ha en fin dag o kram

Dag 5! Varit en mer deppig dag idag igen, snacka om att det går upp och ner! Tror det också påverkas av att jag är väldigt förkyld och risig. Tack för er pepp förresten, blir glad i hjärtat av att logga in och läsa!🥰

Var på världens bästa digitala AA-möte imorse! Har bestämt att jag ska gå en gång per dag nu och påminna mig att jag har ett alkoholberoende. Ta det på allvar, vara ödmjuk kring att jag behöver stöd och hjälp. Andra klarar det ju då, då kan jag med. Och logga in här varje dag och skriva ett inlägg.

Min period av återfall som varade 8,5 månad inleddes av att jag träffade en kille som dricker väldigt mycket. Det är inte hans fel men jag utnyttjade det och umgicks med honom för att ha en ursäkt att festa. Avslutade den relationen förra veckan, kände att jag inte kunde umgås med honom mer. Har lite dåligt samvete kring det, eller känner mig skamfylld för att jag umgåtts med honom och stått ut med mycket skit, i nån sorts medberoende/eget beroende-relation. Känns obehagligt att tänka tillbaka på. Var bara tvungen att skriva om det, det ligger liksom och gnager. Jag blev en version av mig själv som jag inte vill vara, för att jag ville vara sorgfri och ha nån att dricka med och inte vara ensam. Jag gillar ju egentligen inte honom, han är otroligt egocentrerad och rätt ofräsch. Och det köpte jag. Skäms…

@Mimolino Det går upp och ned, precis som livet gör. Det gäller att stå ut och låta hjärnan få vila och komma tillbaka balanserad med alla funktioner i normalt tillstånd. Det tar sin tid men med positiva bilder om hur skönt det är att vara nykter, vakna nykter varje dag blir det lättare.

Vad bra att du brutit din relation som inte verkade vara bra för dig. Låter destruktiv och något som inte tillför något för ditt välmående. När man är beroende är det bara alkoholen och ruset man vill åt och vem man dricker med blir sekundärt. Släpp skammen om det, du har gjort dig fri från skiten och det ska du känna dig stolt över, att du inte stannade kvar och sjönk ännu djupare. Bra att du skriver av dig om detta så att det sedan kan försvinna och inte uppta dina tankar i onödan. Detta har ingen plats längre, det finns viktigare saker att tänka på nu. Du är på väg mot en version av dig som du vill vara och leva det liv du vill leva. Som nykter kan du sätta upp mål för dig själv och ditt liv på ett konstruktivt sätt.

Kämpa på! Du gör det så bra💪💕🌷

Dag 6 - yes! Känns superbra att det redan är dag 6! Mitt rekord under min period av drickande har varit 1,5 vecka, så nu jädrar ska jag snart slå det 😅

En reflektion, när jag försökte bli nykter utan AA testade jag ett 30-dagarsprogram med Annie Grace. Jag var ju fast besluten varje vecka under den perioden att vara nykter i 30 dagar, men jag höll ändå inte upp me än 7 dagar i sträck. Det tyckte jag dock inte var ett problem eftersom jag ju inte hade ett problem EGENTLIGEN…. 😂 komiskt nu när jag ser tillbaka på det.

@vår2022 tack för ditt svar! Jag vet att du har rätt, jag behöver lägga den toxiska relationen bakom mig och fokusera på att jag nu är fri från den.

Kram!

@Mimolino superbra att du gillade AA-mötet i morse och att du tar det på allvar. Förmodligen gjorde du det inte med 30-dagarsprogrammet då du lyckades snurra upp dig och lura dig själv. Det är så alkoholdjävulen gör, lurar oss i tid och otid så det gäller att vara på sin vakt! Men nu har du genomskådat honom💪😄

Dag 7 och konstaterad covid! Är väldigt glad över mina 7 dagar och faktiskt inte så brydd över min covid. Är andra gången jag är sjuk i det så jag hoppas det inte blir värre än det redan är.
En kollega som jag brukar dricka öl med och som jag har en aw på måndag inbokad sedan länge med skickade idag en glad smiley och två skålande ölglas. Får direkt dåligt samvete över att kommer vara ”tråkig” som inte dricker. Sjukt svårt med den sociala pressen. Tror det hänger ihop med mitt enorma behov av att alla ska tycka om mig och vara ”rolig”. Hur gör ni andra för att inte känna er ”dåliga” i dessa sammanhang??? Och som att ni inte går miste om nåt??