Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

@Vinäger fina du. Förstår om du börjar känna dig nöjd med forumet. Jag upplever själv att dragningskraften hit minskar allt eftersom intresset för alkoholen gör det. Men än så länge kommer jag nog hänga kvar ett tag. Det har ju varit ett par nyttiga och välbehövliga diskussioner kring måttlig eller inte under senaste tiden. Min upplevelse är att de har lett till större förståelse för varandras olikheter, åtminstone uttrycker man sig inte så svart/vitt som kanske var fallet en period.

Ur mitt möjligen egoistiska perspektiv hade jag uppskattat mycket om du ville fortsätta hänga med oss här. Tänker att du inte behöver ta något definitivt beslut. Eller hur?

Kram!

Håller med Charlie om att det inte är lika svartvitt längre. Sen tänker jag på att du skriver att du vill vara helvit. Tänker att den känsla du har av att din modell inte accepteras på forumet också ligger i det - Att du själv inte riktigt är helt nöjd med det du gör nu? Kan det ligga något i det?
@Vinäger skrev:"Självklart är helnykterhet det bästa för alla, men om man inte fixar det, "
När du skriver så så tänker jag att du på sätt och vis nedvärderar den modell som du använder. Jag tycker att din modell är god nog. För jag tänker att helnyktert kanske inte är det bästa för alla. Även om vi väljer helnyktert så har vi kvar återfallsrisken. Och det kan gå fort. Så att välja en modell som du har gjort där du har vidtagit försiktighetsåtgärder, kan kanske istället förhindra snabba djupa återfall för att medvetenheten finns och för att det heller inte blir känslan av en fullständig katastrof när man dricker.
Sen är det ju svårt tycker jag att skriva om att man tar ett glas i forumet. För att inte trigga. För mig måste det också vara medvetet. Jag ska inte ha alkohol hemma. Jag kan inte vanedricka. Jag ska inte ta mer än 2 glas. Många INTE blir det. Det får vara mycket sällan. Helnyktert är kanske enklare. Men jag är faktiskt inte säker på att helnykter löser mitt problem, eller minskar återfallsrisken.
Jag har ju skrivit i min tråd när jag lessnar på det där sättet att uttrycka sig lite nedvärderande mot de som väljer en annan väg. Det behöver inte upprepas. Och jag tycker det är bättre nu. Sen tycker jag att det är bra att man ”sjunger nykterhetens lov” för det är en väsentlig skillnad för många. Jag tror också att det har verkan på ens egen nykterhet. Det är lätt att glömma hur det var när det var illa. Jag tänker att våra olika historier och vårt förhållande till alkohol ibland har biologiska förklaringar och där tror jag vi är olika. Och jag tror att alkoholforskningen har fokuserat på de som har utvecklat rätt grav alkoholism. Så historier som till exempel din och min som inte följer mönstren, eller för den delen periodartråden som fanns här för det är olika och om man ska förstå sig själv så behövs de olika historierna.
Hoppas du kommer med fler inlägg Söstra Mi. Du är viktig!

@Vinäger. Du och dina nyanserade inlägg har alltid varit mycket viktiga på min långa nykterhetsresa. Nära på livsavgörande. Oavsett hur du väljer att göra framöver så vill jag att du ska veta det. Stor kram <3

@Vinäger - förstår hur du tänker - tänker mycket samma. Inte ofta jag är inne o skriver heller. Vill att du ska veta att jag uppskattat dina ord - pepp o heja på när livet inte var lika enkelt som det är nu. Känns som man gått vidare o har ett starkare o tydligare mål. Tror o hoppas att det håller för oss båda!! Vi var ett härligt gäng där ett tag som peppade o stöttade varandra 😃😃!! Ta hand om dig - du kommer fixa det här galant!! Men du vet jag o många andra skulle uppskatta mycket om du någon gång ibland trippade in o ger oss lite underfundiga o härliga ord 😃 många stora kramar o all lycka till dig!! KRAM

Hi five I’m still alive!!!

Jag har inte loggat in här på eeeevigheter, sökte upp dig och ser att du nämnt mig ♥️ Varma tårar på min kind 😍

Har inte läst många rader här, så är inte uppdaterad kring forumlivet, men vill skriva till dig och säga ”heeeej” till alla andra som jag ”babblat” med tidigare ♥️

Livet mitt har varit hackigt, sjukligt ensamt under pandemin med taskigt immunförsvar pga cancern o cellgifter…och tillslut kändes ensamheten sjukare än cancern… Det blev ett nytt mönster, där natten blev att föredra framför dag. Sömnen min bästa vän, för det var som att inte finnas.

Dags att bryta denna cirkel!!! Provade bryta den med rödtjut 😂😂😂😂😂😂😂😂 Hur dum får jag va’?! Hur dum som helst 😂? Ensam och småfull och sen ensam och bakfull bryter inga onda spiraler hahaha… ja kära nå’n så korkat!

Sjukdomar kan döda oss, men att inte leva medan dess en är vid liv, är nog värre än att dö, så jag behöver bryta mönster med livsbejakande åtgärder 🤸‍♀️ Så klart! Ska bara orka och klara…men duuuue fina, jag prövar att klä på mig och gå ut, tar lite kaffe i en termos och kliver in i skogen och mediterar lite, sen….sen ska jag bjuda hem någon på middag!

I kärlek, med kärlek - må alla göra val som leder till att var och en mår bra 🥰

Åh, så många fina inlägg. 💗

Alltså - Skillnaden, Lennis och Blenda: Så längesedan. Och vilka hoppingivande texter. Är sååå himla glad att höra från er. Lite extra förstås med ett livstecken från dig, Skillnaden. 💗 Jag är inte lättrörd, men nog kom det tårar när jag dsåg att du skrivit.

Självklart blir jag jätteglad över er alla härliga forumvänners besök. Att ni orkar fortsätta skriva hos mig är otroligt.

(FinaLisa, om du läser det här och fortfarande vill träffas, är det ok för mig att dela kontaktuppgifter via admin. Vill du inte, respekterar jag det fullt ut. Tack för att du alltid funnits här och stort lycka till! 💗)

Jag håller mitt icke planerade beslut om att inte smyghandla. Jag är fortfarande en som inte dricker - på vardagar och/eller i ensamhet.

15 månader nu.

Så tacksam över att det funkar. Oerhört tacksam. Verkligen!

Tänker på Sisyfos ord om att jag kallar min strategi för den näst bästa. Förstår att det kan ge sken av att jag inte är riktigt nöjd.

Jag ska försöka förklara:

I min värld kan vi må bra och till och med vara det vi kallar lyckliga, men ändå sträva - inte nödvändigtvis aktivt - mot att komma ett steg till. En slags dröm eller längtan som finns inom oss. Kanske en utopi för en del, men för mig mår jag bra av att ha en drömbild.

Om någon kommer ihåg så beskrev jag denna en gång i min tråd. Den extrema, överdrivna varianten handlar om att bo i ett varmt land, vakna tidigt varje morgon och springa en mil, sedan simma en kilometer, hem och dricka en pinfärsk och nyttig smoothie. Yoga en stund innan det blir en avkopplande stund vid poolen. Ha en fin kropp och ett härligt mående. Självklart skiner solen varje dag och varken jag eller min man blir särskilt mycket äldre.

I den drömmen finns inte alkohol, förstås. Men även sötsaker och kaffe är borta. Kött har helt ersatts av fisk och grönsaker. Nikotin slutade jag med för längesedan, men det skulle nog platsa minst av allt.

Förstår om det här verkar lite konstigt, eller snarare mycket, men egentligen har de flesta något de vill förändra. Den här tiden kryllar det av nyårslöften om godisstopp, gymbesök, viktnedgång... Jag tänker att det viktigaste är att vara nöjd och tacksam över det jag har. Detta gäller även min dryckessituation. Jag är otroligt tacksam över att jag lyckats med det jag gjort. Drömmen påverkar mig alltså inte negativt, tvärtom, den är en långsiktig målbild, som jag är glad över om jag kan hitta något i.

Det näst bästa.

Funderar också kring detta med att jag aldrig haft som mål att kunna dricka kontrollerat/normalt/sparsamt utan att målet alltid varit helvitt. Ingenting är förändrat, förutom att helnykterhet numera inte är livsviktigt, utan mer ingår i ett långsiktigt hälsosamt mående, liksom allt det andra jag tidigare räknade upp. Det kan ha betydelse för att jag lyckats med det jag gjort, men jag ska klura vidare på hur i så fall.

Ytterligare en sak som starkt hör ihop med ovanstående är att varje gång jag varit helvit och inte druckit på flera månader har det slutat på det mest förnedrande sätt. Trots att jag varit nöjd med både mitt beslut och mående har jag plötsligt och helt oplanerat greppat en flaska och druckit. Att vi inte har något tillgängligt hemma har ju varit självklart i mer än fyra år nu. Men tyvärr går det ju att dricka annat...

Avslöjar för dem som inte hängt med: Jag har druckit Alcogel, det vill säga handsprit, ett flertal gånger. Något jag skämts otroligt mycket över, men ändå vill berätta om. Då detta finns tillgängligt överallt numera, törs jag helt enkelt inte riskera att det händer igen. Jag är då rädd för att helt tappa kontrollen. Hamna där jag varit med dagligt drickande och ett oändligt smygande. Återställare och häxblandningar som sköljts ned trots en påkopplad kräkreflex.

Nej, fy f-n, dit vill jag aldrig igen.

Därför känns det bättre att dricka kontrollerat ibland, trots att det alltså är det näst bästa.

Vet inte om jag lyckades förklara hur jag tänker, men nu har jag gett det ett försök i alla fall.

Vill dock förtydliga att jag mår bra för det mesta. Tar det mycket mycket lugnare i livet, inte minst i arbetet. Håller just nu på att sakta och välplanerat (under flera år) fasa ut mig från många ledarskapsuppgifter. Älskar att vara mentor och på sikt lämna över helt. För några år sedan var det tvärtom - då siktade jag på en högre karriär.

Känner att åldern spelar in minst lika mycket som de förändrade alkoholvanorna. Att våga vara sig själv. Att våga säga nej. Att våga lita på sina egna erfarenheter.

Att våga ta vara på livet!

Med denna summering som råkade sammanfalla med årsslutet vill jag önska er ett underbart gott nytt år. Åh, vad jag önskar att ni vågar följa er egen väg, lyssna, ta till er det som är nödvändigt. Hitta rätt för just dig. För vi är olika, glöm aldrig det.

Vi har dock en gemensam fiende i Alkoholen. Den måste vi förgöra, på vilket sätt är dock underordnat. Metoder, behandlingar, mediciner, grupper... Det finns en hel uppsjö av sanningar. Självklart är de sanningar för dem det passar. Det gäller att du hittar just din. Prova dig fram, till slut så...

Det finns många sätt att göra rätt på.

Avslutar med den vackraste favoritlåten den här tiden.:

https://youtu.be/05J79Y8zQTw

"All of the bells ringing out for Christmas
I'm singing Goodbye to the year before
I know that the next one will be different - soo much more"

Kramar i massor. Jag tänker på er ofta det ska ni veta. 💗

Bara så där ändå... (Admin kanske läser).

Vad jag ogillar att möjligheten att redigera är borta. Förstår er som skriver ofta att den funktionen är saknad. För min egen högst egoistiska del har det mest handlat om att rätta till grammatiska fel och upprepningar.

Med vänlig hälsning
En före detta petnoga svensklärare

Gott Nytt År till dig kära Vinäger❤️

Vill bara kort skriva att jag önskar att du hade en fin Nyårsafton och jag önskar dig ett Gott Nytt År ❤️

Du är betydelsefull för mig❤️

Kram🥰

Jag vill önska min gamla vapendragare god fortsättning på det nya året. Jag får energi av att läsa dina inlägg. Ofta kan jag känna igen mina egna tankegångar i det du skriver. Det blir liksom ett kvitto på att jag tänker rätt, vilket ger mig energi. Önskar dig ett bra år 2022. En dag i taget 😉
/Mrx

@Vinäger TACK för fina ord i min tråd! Värmer. Otroligt bra skrivet om att hitta SIN väg. Håller med. Det är det viktiga. Och det finns lika många vägar som det finns av oss. Så glad att du funnit din utmärkta väg (i samarbete med M).

Önskar dig en fantastisk fortsättning på det nya året!

Kram!

@Vinäger TACK för fina ord i min tråd! Värmer. Otroligt bra skrivet om att hitta SIN väg. Håller med. Det är det viktiga. Och det finns lika många vägar som det finns av oss. Så glad att du funnit din utmärkta väg (i samarbete med M).

Önskar dig en fantastisk fortsättning på det nya året!

Kram!

@Vinäger glömde, också med anledning av ovan. Admin har tagit bort möjligheten att redigera för att vi inte ska kunna radera hela inlägg. Det har visst förekommit lite för ofta hos någon/några och då blir det svårt att följa trådar. Uppfattar att de behöver den här kontrollen för att Forumet ska fortsätta existera med den höga kvalitet som det är.

Den här gången fick du två (tre) av mig :D

Hej Vinäger Söstra Mi!
Då förstår jag hur du tänker om näst bäst. Målbilder är bra tror jag, sikta mot stjärnorna så kanske du kommer till månen.
Jag tänker att det som är viktigt i det sammanhanget är att inte känna sig lite misslyckad, eller att känna att andra är lite bättre för att man inte når målbilden.
Ja svensklärare, mobil och autokorrekt är ett elände utan redigeringsmöjligheter. Admin förklarar i en egen tråd om det varför det är viktigt och jag fattar. Nu har de väl dessutom kommit med en lösning, men det kanske får vara en utmaning för svensklärarna i oss att det inte alltid blir helt korrekt och det blir nog svårt att låta oss rätta våra småfel.
Har fortfarande några av dina ord ringande i mitt huvud om var jag inte vill vara. Sölande och pölande, tömmande och gömmande. Herregud! Man orkar inte vara där. Det är inget liv. Och kontrollförlusten är nog det mest skrämmande - och då vet jag att varken du eller jag pratar om fyllan, utan om att inte ”bestämma själv”.
Jag tänker att det kanske har att göra lite med att i alla fall jag har kört över mig själv så många gånger, inte lyssnat, kämpat på, pressat, fokuserat på målet. Och när målet har varit alkohol. Hjälp!
Så jag gör som du. Säkrar upp omkring mig, ingen alkohol hemma. Jag trivs väldigt bra utan.
Ha ett fint 2022.

En snabbis...

Tack alla som lämnat en kommentar. Det betyder mycket, ska ni veta. 💗

Har ännu en gång blivit påmind om att livet inte är en räkmacka. Inte på något sätt. Men så är det - livet. För vissa av oss mer än andra.

Men jag dricker inte mer för det. Oerhört tacksam för att det fortsätter att vara så. Så på ett sätt blir det ett bevis (kommer inte på något bättre ord) för att jag trots allt fixar min minst sagt kontroversiella strategi.

Tänker ju ibland att jag ska sluta skriva om den, strategin, alltså. För att inte locka andra att prova. Men två saker håller mig kvar:
1. Det kanske är bra att läsa om olika vägar/strategier.
2. Vissa klarar faktiskt att trappa ned, även om de har ett tungt missbruk i bagaget.

Läser om forskning baserad på att vissa inte söker hjälp för att helnykterhet ibland räknas som det enda altetnativet. När man istället erbjuder hjälp att dricka mindre, är det många fler som ansöker. Och som får hjälp. Som dricker mindre. Mycket mindre.

Som jag sagt kanske hundra gånger tidigare:
Jag förespråkar inte ett kontrollerat drickande. Tror bestämt att alla skulle må bäst av att inte dricka alkohol. Ja, det vet vi ju. Liksom att inte nyttja nikotin och socker. Eller att undvika stress.

Tänker efter egen erfarenhet att det i alla fall är bättre att dricka lite än mycket.

Som sagt, jag förespråkar alltid helvitt som förstahandsval. Känns viktigt att skriva det, trots att det kanske får min egen strategi att verka sämre. För det är den ju inte. Egentligen. Så länge som den hålls. På samma sätt som helnykterheten. Den är ju bäst när den hålls. Självklart.

Tack för att ni finns. Nu ska jag ut i den just nu bistra verkligheten. Där finns inget val.

Fuck cancer!

Kram på er alla, ni är bäst. 💗

Hej@Vinäger:)

Tycker om att läsa dina inlägg, alltid så kloka! Tänker att det finns olika strategier att förhålla sig till alkohol och det är olika för olika individer. Det viktigaste är, tänker jag, att det är en strategi som man mår bra av och är bra för hälsan. Inte alltid så enkelt men om man lyckas så är det ju toppen!

Blir orolig när du skriver "Fuck cancer". Har du själv drabbats eller någon nära? Du behöver naturligtvis inte berätta men jag blev orolig. Jag kan bara instämma med dig alltså Fuck cancer! Vi har haft så mycket cancer i min familj men peppar peppar de senaste dryga sex åren har vi sluppit den! En grym sjukdom!!

Skickar en varm innerlig kram och styrka till dig:)

Hej på er! 💗

Tack, Varafrisk, det är min man som drabbats - igen... Dubbelt upp dessutom. Det är så jobbigt, vi trodde ju att det var över, åtminstone den sorten han hade första gången. Men den har alltså blossat upp igen. Ännu så länge är prognosen god, så jag hoppas att han efter behandling/-arna ska slippa skiten för alltid. Fuck Cancer!

Jag håller fortfarande min plan att inte handla i smyg. Eller inte handla alls, rättare sagt. Det är nu mer än 16 månader sedan. Och tankarna på att göra det är i princip helt borta.

Jag har gått ned lite i arbetstid och känner att jag behöver det. Är tacksam över att ha möjligheten att både jobbmässigt och ekonomiskt kunna göra det. Har fortfarande ett stort ledaransvar, men börjar sakta men säkert att inte lägga mer än vad som krävs av mig. Det blir bra ändå. Jag har varit med så länge nu att jag till viss del törs köra mitt eget race. Litar på min förmåga. En härlig känsla.

Har jobbat lite för mycket ett tag nu och märker att det tar på. Som för så många andra har var och varannan kollega varit sjuk. Förbannade virus. Är dock glad för att jag inte vardagsdricker. Då hade jag nog inte orkat alls.

Om det inte anordnas någon fysisk träff, tänker jag att vi kanske kan bestämma ett datum i vår och ses i Stockholm. Utomhus, kanske i Rålambshovsparken. Om intresse finns, förstås. Tycker att de två träffarna jag varit med på var fantastiska, så himla kul att träffa flera av forumvännerna.

Tack för att ni funnits - och fortfarande finns - i mitt alkisliv. Ni är så himla bra. 💗

Kram kram

Hej @Vinäger 💕

Så kul att du är inne och skriver💕men sorgligt att din man har blivit drabbad igen. När du skriver dubbelt upp så…har han två sorters cancer? Du behöver inte svara om du inte vill..men vilken sort hade han första gången och vad har han nu? Min man hade matstrupscancer för snart sju år sedan och jag är så otroligt tacksam över att han är frisk idag🙏🏻 Cancer är verkligen en berg- och dalbana.

Åh vad skönt att du har kontroll över ditt drickande! Jag har inte kommit dit ännu men sträckan blir kortare.

Trots att din man är sjuk så känns du ändå positiv vilket låter gott💕

Visst vore det kul att ses! Har varit på en träff då jag träffade dig. Annars kan vi kanske ses ändå? Jag har ingen känsla över var du bor men jag fick en känsla att du vet var jag bor?

Allt det bästa till dig💕💕Håller tummarna och ber att din man ska bli frisk igen🙏🏻

Varm innerlig kram🥰

Hej Vinäger,
Styrka till din man och dig, tufft att behöva gå igenom detta igen...
Det vore spännande att träffas i verkligheten, om det blir en träff så ska jag försöka komma. Och utomhus i en park låter skönt!