Hej!
Jag är ny här. Hittade av en slump alkoholhjällpen.se igår när jag surfade på alkohol och viktökning. Oj, om jag hade vetat att dessa forum funnits tidigare... Har ägnat större delen av gårdagen och dagen av att ta del av alla era starka historier och hur otroligt konstruktiva och peppande ni är mot varandra! I många historier känner jag väl igen mig. Nu får det vara nog och det är dags att försöka göra något åt saken!

Vi får se hur det går att skriva nu. Jag lider sedan ett par år av utmattningssyndrom och det tar sig i uttryck bland annat av "fågelkvitter i huvudet" när jag försöker tänka eller skriva, vilket är extremt frustrerande. Jag hamnade i utmattning efter ett antal år varit duktig mamma med stort engagemang för barnens skola och fritidsaktiviteter, full fart på ett krävande arbete etc. Förstår när jag läser i andra trådar att jag inte är ensam om att ha hamnat i alldeles för hög alkoholkonsumtion som ett resultat av detta.

Jag har under många år kunnat hantera måttlig alkoholkonsumtion (1-2 glas 4-7 dagar i veckan) men i samband med att jag fick utmattningssyndrom och var sjukskriven började jag dricka vin oftare. Framför allt i samband med att jag skulle göra något som krävde koncentration. Jag blev frisk, men det hände saker som gjorde att utmattningen i form av panikångest, koncentrationssvårigheter och en extrem stresskänslighet kom tillbaka. Sedan 2014 har allt varit en nedåtgående spiral, blev tröttare och tröttare, huvudet funkade sämre och sämre, ångesten blev värre och värre och samtidigt ökade alkoholintaget sakta men säkert.

För drygt två år sedan fick jag en ny VD och vi saknade samsyn i det mesta så vi kom överens om att jag slutar. Jag fick ett sjysst avgångsvederlag och tänkte att nu får jag möjlighet att vila och tänka efter och god tid på mig att hitta något annat. Bara veckor efter att jag hade slutat brakade det dock rejält och jag ramlade hela vägen ner i källaren. Det var egentligen här mitt osunda beteende började. Jag var ensam hemma och "unnade" mig ett glas vin på eftermiddagen för att lindra ångesten.

Mitt avgångsvederlag började närma sig slutet och det fanns inte på kartan för mig att söka jobb. Hur skulle jag kunna göra det när jag var fullständigt utmattad? Vilket jobb skulle jag kunna ta? Fanns inte en susning att jag skulle kunna skriva CV / personligt brev. Jag hade ett inledande samtal med Arbetsförmedlingen och förklarade detta. De var mycket förstående och tyckte att jag skulle kontakta läkare så att jag kunde bli sjukskriven. Sagt och gjort. Men, tror ni att jag fick någon sjukskrivning? Icke sa nicke. De bollade mig tillbaka till arbetsförmedlingen. Då hade jag fått en ny kontaktperson som sa att för att få A-kassa måste man söka jobb... OK. Då var det bara att börja kämpa (fast jag vet sedan mina KBT samtal att det är just det man inte ska göra när man lider av utmattning). Så jag började söka jobb. För att tillgodose arbetsförmedlingens krav. För att klara att skärpa hjärnan var jag tvungen att dricka vin samtidigt. OK, detta var i samband med att jag skrev ansökningar, alltså inte varje dag. Just i detta skrivande nu har jag rest mig flera gånger för att gå och hämta vin, då min hjärna vill ha det när jag skriver (men hittills har jag lyckats hejda mig).

Det var ju egentligen inte relevant för mig att ta en anställning på heltid. Jag gick en starta eget kurs på trygghetsrådet förra våren och för ungefär ett år sedan startade jag mitt företag. Det är jätteroligt, MEN. Det var mycket krävande arbete i samband med detta, så min vinkonsumtion ökade dramatiskt. Företaget går egentligen bra, efterfrågan finns och jag skulle kunna expandera kraftigt. OM JAG BARA ORKADE!!! URK! För att få ork har jag druckit mer och mer vin och nu under sommaren har det spårat ur helt.

Jag har länge velat förändra mina alkoholvanor men inte vetat hur. Hur ska jag få motivation? Hur ska jag kunna vara uthållig (har rättså kass impulskontroll) ? Det är många gånger jag tagit ett glas vin till frukost eller lunch bara för att det är ett sådant fågelkvitter i huvudet att jag inte klarar av att exempelvis ta fram en skål, öppna kylen och hälla i lite youghurt och sen hälla i lite müsli och ta fram en sked för att sedan äta. Det är så mycket att öppna kylen och tappa av lite från en box...Vinet stillade hungern.

Senaste månaden har jag haft mycket oro i kroppen på förmiddagarna och har vid ett par tillfällen druckit vin på morgonen bara för att stilla den.

Den senaste veckan har jag kommit till flera insikter.
Jag har märkt att jag blir supertrött så fort jag dricker vin och att min trötthet numera inte beror på utmattning utan alkohol.
Jag har insett att det faktiskt finns riktigt stora hälsorisker och det på allvar (vilket jag tror kommer att vara den tanken jag vill komma tillbaka till när det blir jobbigt). Under de senaste 5 åren har jag gått upp i vikt mer än 20 kg (vilket är mycket för en tjej på 158 cm). Har en stadigt expanderande ballongmage vilket varken är sunt eller roligt.

Så, då kom det lite fågelkvitter... vad skulle jag skriva nu? Nä, jag går INTE och hämtar ett glas vin nu.
Jo, i onsdags gjorde jag en ansats att bestämma mig för att bli sundare både vad gäller mat och alkohol. Jag inbillar mig att det kan vara fördelaktigt att ta bort både socker och alkohol samtidigt. Så att man inte ersätter ett "sug" med ett annat. Jag har kört LCHF för och det fungerar bra för mig. Jag blir pigg, får energi och tappar vikt (dock funkade det inte förra gången, men då drack jag samtidigt en hel del alkohol, smart va!). Införde att jag inte får dricka alkohol förrän 18.00 och då inte mer än 1-2 glas vin. Det har gått ganska bra hittills. I förrgår blev det 3 glas vin (för att jag glömde av mig) och i förmiddags blev det ett halvt glas för att motverka ångest eftersom jag var tvungen att prestera något.

Mina mål är att få tillbaka min energi och min hjärna, bli av med min övervikt (visar mig helst inte längre) och att snart börja en vit period. Förhoppningsvis en ihållande sådan. Tills dess, en begränsad konsumtion på 1-2 glas per dag. Tycker förresten att jag redan märker skillnad i toleransnivåerna. Kan det vara möjligt?

Min stora utmaning är att jag har så kass impulskontroll. Jag är även mycket dålig på att ta motgångar. Någon som har några bra strategier för att hantera detta?

Tänker på det du beskriver om att huvudet inte är klart och det kan bero på många saker tänker jag.
Sviter efter alkoholberoende, sömnbrist, stress etc… men jag tänker och har erfarenhet av att det också kan bero på vitamin och mineralbrist. Särskilt om du också beskriver trassel med magen. Har du kollat något sånt.
Jag hade järnbrist, blev väldigt grötig i huvudet… eller rättare sagt, märkte när det ”kickade in” att jag funkade som tidigare. Hade också brist på D-vitamin - lite samma effekt på det. B-vitaminbrist är vanlig vid för hög alkoholkonsumtion. TappadIgen är väldigt inläst på det hör, men jag tänker att det är viktigt att optimera sina förutsättningar. Allt är inte orsakat av alkohol. I mitt fall är jag helt säker på att jag började dricka för att orka trots järnbrist… att sluta dricka då hjälpte ju inte helt eftersom järnbristen fortfarande förelåg.
Det är jättelätt att halka tillbaka i gamla ovanor så om jag får tipsa, fortsätt att hålla dig ifrån vanedrickande på helgen. Det är helt enkelt rätt onödigt och 1-2 glas påverkar också mer än man tror när man har hållit upp en längre period.
Bra att mannen är med på tåget. Det låter lovande Vinägermamman och jag tänker att du grejar det här.

@Sisyfos skrev:"TappadIgen är väldigt inläst på det hör, men jag tänker att det är viktigt att optimera sina förutsättningar. Allt är inte orsakat av alkohol."

Så är det ju och jag har funderat lite extra på det här sedan jag läste din kommentar och har funderat lite på det innan också, förvisso. När man sluta dricka så reagerar alla så olika. Det beror ju inte bara på hur länge och hur mycket man har druckit utan också på ens individuella förutsättningar. Utan att gå in på det allt för mycket så tycker jag att man kan dela upp det i två olika spår.

1. Saker man har kontroll över.
2. Saker man inte har kontroll över.

Angående saker man inte har kontroll över så lägger man ju nästan all sin tid och tankekraft på det och det resulterar i mycket ångest. Man tänker på de konsekvenser som alkoholen har orsakat. Kanske man är orolig för hälsan eller så har man åkt dit för rattfylla eller fått någon orosanmälan eller på något annat sätt har en pågående konsekvens som man inte känner till utfallet på. Dessa saker kan man ju inte påverka, mer än att från och med nu ta ansvar. Så det man kan fokusera på är det man kan påverka.

Att huvudet inte känns klart kan ju såklart bero på näringsbrist eller något annat. Det man kan göra är ju att hålla sig borta ifrån alkoholen och så kan man kanske ge en extra skjuts genom att ta ett tillskott av de vitaminer och mineraler som man riskerar att ha ett underskott av när man har haft en för hög alkoholkonsumtion. Dessa är ju då alltså främst B-vitamin och magnesium. Det man får tänka på är med B-vitamin att om man tar ett komplex så får man se till att där finns en bra mängd B1, Thiamin, eller att man tar en extra sådan tablett med enbart B1. Näringsjäst, eller b-jäst, är också en bra källa. Tyvärr är det ju så att det nästan uteslutande är alkoholöverkonsumtion som är orsaken till brist på B1 och kanske just därför är den inte prioriterad i B-vitaminkomplex. Om man inte dricker mycket alkohol är den nämligen svår att få brist på.

Det jag har kommit på nu är att det är ju inte säkert att man har brist, det beror ju som sagt på många faktorer, men att ta just dessa steg att man låter bli alkoholen, ser till att få mycket sömn, tar b-vitaminer och magneisum och dricker rikligt med vatten och äter en allsidig kost, så jobbar man ju på just de delar som man kan påverka och det i sig ger en skjuts som kanske är minst lika viktig som vitaminet i sig.

@sisofys & @TappadIgen tack snälla för era otroligt engagerade svar! Jag har läst och tar till mig allt.
Mitt missbruk började som för dig @sisofys, få mer energi när man inte orkade, men ganska snart även för stress och oro.
Det är nog inte alls osannolikt att jag har brister. Dock har jag aldrig haft problem med magen 😉.
Jag har under mycket lång tid slarvat mycket med maten. Var för trött. Orkade inte ens bre mig en macka. Var inte hungrig. Var lättare att ta ett glas vin. Det första jag märkte när jag slutade dricka var att jag blev vrålhungrig. Så nu äter jag bra, allsidig och nyttig mat. Ska följa ditt råd @TappadIgen och även addera tillskott. Sedan är det den fysiska aktiviteten som i princip varit på 0Från att pendlat mellan sängen och soffan 90% av dagarna sedan förra sommaren, är jag i alla fall för tillfället väldigt mycket mer aktiv. Igår var jobbigt med huvudet. Idag var det mycket bättre än på länge. Jag klarade av att göra många saker som jag inte orkat/kunnat på länge. Det känns som jag är i en positiv spiral! Och jag har er här på forumet att tacka SÅÅ mycket för det. Utan er hade jag aldrig fått den positiva energin som gör att jag verkligen vill göra en förändring. TAACK❤️

Dags för en liten uppdatering så jag kommer ihåg om jag vill titta tillbaka.
Jag kämpar inte. Det är jätteenkelt. Får dåligt samvete när jag läser om alla som verkligen kämpar. Är det tankens kraft som gör skillnaden? Motivationsnivån? Eller skillnad mellan mycket dåliga vanor och fysiskt beroende?
Mår bra. Hjärnan verkar vara beredd att börja komma tillbaka. Den arbetar mer lugnt och metodiskt. Innan så rusade/skenade tankarna i okontrollerbar ilfart och tappade tråden hela tiden. Hjärnans fart och kroppens förmåga att hålla det tempot var i total otakt. Har inte känt mig så här lugn på jag vet inte hur lång tid. Ingen oro. Inga panikkänslor. Kan göra saker. Flera saker på samma dag. Gör saker nästan hela tiden. Fast lugnt och utan stress. Går minst 3 km per dag. När hjärnan nu är mer på banan orkar jag även ta tag i mina usla matvanor. Dels för att må bättre (vara piggare och mer alert) men lika mycket för att minska i vikt. 20 kg övervikt är inte hälsosamt någonstans. Jag riskerar hjärtproblem. Jag träffar helst inte folk för jag mår illa över hur jag ser ut. Jag har inte kunnat åka skidor på 5 år för jag är alldeles för otymplig. Jag kan inte köpa kläder, vare sig vanliga eller träningskläder. Ja, på ett sätt är det ju mycket lättare att sluta dricka alkohol. Man slutar och börjar inte igen. Vikten kommer att ta tid, säkert ett år. Min målbild för att inte spåra ur vad gäller kost och motion är att kunna åka skidor nästa vinter. Jag hoppas att jag orkar hålla i både vad gäller A i första hand, motion i andra hand och även kosten. Och en uppmaning till mig själv ”don’t overdo it”. Gör det i lugn takt. Målmedvetet. Lyckas jag kommer jag att fungera som människa och klara av att göra det jag vill. Hoppas dessa rader nu fastnar i min skalle. 🌷

Hej @Vinägermamman!

Läste ett inlägg du gjorde i någons tråd där du skrev att "jag hoppas du vågar att bara stoppa".
Det väckte en tanke hos mig som trasslar mycket med det här med att förändra mitt drickande.

Vill egentligen ha tre helt avhållsama veckor till att börja med men har ännu inte kommit dit. Märker att jag faktiskt upplever en rädsla inför det. Hur dumt det nu må låta. En rädsla för att må dåligt i abstinens, rädsla för att det kommer att bli jobbig osv. Och rädslan är befäng, jag mår nämligen jättedåligt av att dricka för mycket och för ofta. Om det är något jag är riktigt rädd för är det just alkoholens direkt negativa konsekvenser på så många plan i min vardag.

Att ha just alkoholproblematik är lite nytt för mig som egentligen fått min beroendeproblematik utifrån tabletter. Jag rent ut hatar att ha ett problem med alkohol och är oerhört bekymrad över hur illa det påverkar. Det känns då märkligt att ha en rädsla för att sluta när jag har allt att vinna på det.

Ibland är det de små orden som skapar så mycket inom. Du har så rätt! Och vet du vad? jag ska sluta vara rädd. Sluta ge efter de dagar som upplevs som mest jobbiga när kroppen blir högspänd och ropar efter vin.

Idag ska bli första dagen på 3 helt avhållsamma veckor.

Stort tack! ❤

@Natalia Så roligt att mina rader har varit hjälpsamma för dig😊. Härlig inställning du har nu när du bestämt dig för att köra 3 veckor👍. Tror starkt på dig💪 Följer dig i din tråd.
Jag har inte satt någon tid, inte heller att jag måste avstå helt. Det känns inte relevant att mäta på det sättet denna gången. Det får inte finnas på kartan att det blir som innan igen. Mängder med vin dygnets vakna timmar. Vilket vansinne! Att jag inte insåg vad jag höll på med? Varför i hela friden skulle jag dricka vin vid minsta motgång? Men det är lätt att säga nu, inte när man är där och då och har tappat kontrollen, inte över a nödvändigtvis, utan för sitt liv, sin livssituation. Sönderstressad. Den insikten kom jag till 2018 och min plan vara att vara arbetsledig 2019 för att ta hand om mig själv, återuppbyggnad så att säga, för att sedan leva ett bra liv. Men det gick bara ett par veckor innan jag ramlade djupt ner i avgrunden, när min bästa vän, min fina mamma fick stroke med grav afasi och balansproblem. 2019 tynade mamma bort och gick bort. jag kämpade för att få vården att funka, men fy f-n vilket helvete det var, och inte blev det bra. Jag vill aldrig bli hjälplös i detta landet. Det tog mig 2 år att bearbeta sorgen, och under den tiden sjönk jag allt djupare. Hade ingen förmåga att leva i nuet med mina barn och min man. Sakta ebbade sorgen ut, men jag var fortfarande ett vrak. Hade inte förstått att min vinkonsumtion (1-2 fl per dag) förmodligen avsevärt förvärrat sorgearbetet och mitt okänsliga förhållningssätt till min familj. Ja, usch och fy vad A gör med en utan att man fattar det. Men NU fattar jag. Är väldans tacksam att jag kom till full insikt den 14 mars i år. Därför är jag inte så petig med antal a-fria dagar. Mitt startskott gick den 15 mars. Där skedde förändringen. Jag får aldrig tillåta mig själv att hamna där igen. Ja, det var det mörka. Nu till det ljusa. Hade aldrig kunnat föreställa mig att hela jag skulle kunna vända till så mycket positivt på bara två veckor.
Jag känner mig oändligt tacksam🙏

Detta blev ett galet långt inlägg, men orden bara kom till mig.

Njuter av alla soliga dagar, men nu får temperaturen gärna stiga några grader oxå.

Kram på er och trevlig kväll🍀

@Vinägermamman Härlig läsning med nykterheten och grattis till dina veckor, jag är ju tätt efter dig och har haft en liknande konsumtion 1-1,5 vinfl dagligdags. Hemskt egentligen. Beklagar sorgen och allt vad det medförde, känner igen lite av detta hos mig när jag läste ditt inlägg. Att läsa och skriva här hjälper mycket. Förlorade själv en förälder i en kritisk period och när jag tänker tillbaka så har jag nog aldrig riktigt sörjt, jag var den starka på ytan som fixade med allt och mer därtill... men visst ja, jag skaffade ju en egen ventil i form av A för att inte klappa genom - då 1-2 glas till maten även mitt i veckan för att koppla av/döva.... men vad detta eskalerade och normaliserades i rask takt över åren och har fortsatt även efter att jag började inse att jag har problem. Så glad att ha tagit tag i detta och att vara en del av detta forum. Nu fortsätter vi på den nyktra vägen för det är vi värda! 🌺🥰

@Vinägermamman

Du får skriva så långt du orkar. Jag är bra på det med 🙃

Jag förstår dig verkligen och beklagar din sorg. Det är inte lätt att göra de bästa valen just då man är så djupt försjunken och tröstlös i ovälmående på flera plan. Det tar år och år att ta sig igenom svarta perioder.
Det är en tuff tid att orka kämpa mot sådant som redan befintlig beroendeproblematik i det stadiet. Om något är det desto lättare att fly ännu längre in i diverse missbruk för att orka leva. Försvårar man sin sorg och återhämtningsprocess - javisst, men jag hoppas du kan förlåta dig själv för att du inte kunde gjort annorlunda just där och då. Jag har valt att förlåta mig själv för mina dumheter och förstår att jag inte kunde gjort annorlunda just där och då.

Men det finns en tid för allt. En tid för sorg, en tid för skratt. En tid för att rasera, en tid för att bygga upp.

Jag har också väldigt svårt att förbinda mig till livslång nykterhet från A idagsläge och tänker nog lite åt de håll du beskriver, att huvudsaken just nu är att inte låta det förstöra vardagens åtaganden, psykiskt välmående eller fysisk kapacitet. Där jag är i min process är jag helt enkelt inte mentalt framme vid annat än kortare beslut och beslut och framförallt beslut om en förändring.
Men det kan ju komma att förändras längre fram i processen.

Vi kan hjälpas åt att hålls oss på rätt spår. Det känns som vi är redo att orka kämpa igen idagsläget ❤

Önskar dig en skön kväll!

Tack❤️ @Ny Dag och @Natalia för era varma & stöttande inlägg hos mig💕. Jag blir SÅÅ glad😊. Idag har varit en jobbig dag och jag hittar inte orden att svara er som jag vill, förutom att vi tar varandra i händerna och fortsätter vår inslagna väg. Vi vill ju må bra, så som man gör utan A, så detta fixar vi. Som sagt, vi har ju redan börjat vandra på vägen. Det är bara att fortsätta gå💃💃💃

Denna dagen har varit jobbig. Har känt en gnagande oro hela tiden, men jag vet inte varför. Kan bero på att jag är trött. Förmodligen är det så. Gamla invanda reaktioner. Rädsla att inte fixa det som behövs (i detta fallet det jag tycker jag behöver göra). En sorts stress och panik när saker inte går enligt plan. Idag har jag jobbat med att hantera dessa känslor genom att, lugnt och metodiskt resonera med mig själv, andas lugnt, ta en promenad när det känts för jobbigt. Jag använde SOAS (SOAS-metoden står för Stanna upp, Observera, Acceptera, Svara(agera) eller Släpp.

Det är mycket på dessa känslor (oro, stress, panik) som mitt missbruk har byggts upp. Jag noterade att magen kom ihåg att det brukar kännas lugnande om den får vin när den känns orolig, men faktum är att promenaden gav mig ett bättre lugn plus att jag direkt blev mer positiv. För tre veckor sedan hade dessa känslor krävt flera flaskor vin. Den enda effekten det gav egentligen var att man gick in i en dimma, eller kanske bättre beskrivet, gjorde som strutsen och stoppade huvudet i sanden. Men det dövar ju bara för stunden. Idag har jag bearbetat känslorna. Mitt förnuft säger mig att om jag fortsätter så här (ta tag i det som händer/det jag känner) så kommer jag inte att reagera på samma sätt efter en tid. Jag kommer att vänja mig vid situationen och de invanda reaktionerna kommer att mildras eller t.o.m. försvinna, och därmed även behovet av A .

Oj, det blev visst ett väldigt långt och invecklat inlägg, men jag tror att detta är essensen för att jag ska lyckas, kanske även för någon annan. Att en efter en bryta ner de situationer, där jag tidigare gett upp och gått in i dimman.

Det är väl precis så livet fungerar kanske, med bättre och sämre dagar. När du inte dövar längre så kommer de här dagarna. Bra att du har en metod för att hantera det.
Jag har ju fattat länge att alkohol inte är min medicin för måendet. Känns som att du är i den insikten, du också. Ibland kan det kännas jobbigt för det finns ibland inget alternativ, men fördelarna med att leva och känna är så mycket större - i alla fall de flesta stunder. Det är väl också det som är lite spännande. Jag brukade fundera över hur livet såg ut innan jag tog till vin… vad jag gjorde då. Och jag gjorde massor med saker ibland, skrev, spelade depprock, spelade gitarr, ritade, tränade, grät. Men gradvis hade jag inte längre tid att lyssna på mig själv. Tänker att det är en del sånt som händer också när man blir nykter. Det finns en del bortträngda känslor att ta hand om. Lycka till!

@Vinägermamman Tänker att du gör så rätt och så bra. Att bearbeta sina känslor och våga vara i dem, de blir inte så farliga och hotfulla då. Att se faran i vitögat, blir man stark och modig av. Att på ett nyfiket och utforskande sätt undersöka vad känslorna består av och varför de uppkommer. Att komma åt kärnan till det som utlöser olika känslor. Det gör ont många gånger men det är nödvändigt. Det är så befriande och gör det möjligt att komma vidare i sitt liv. Förlåta, försona, ha medkänsla och acceptera sig själv men även med andra. Att inte stoppa huvudet i sanden mer som en struts, inte komma vidare och alltid komma tillbaka till samma sandhög med ännu mer ångest när ruset lagt sig. Pratar av egen erfarenhet och är på väg mot ett liv jag trivs i och som jag vill leva.

Fortsätt så, du gör det så bra! Ha en riktigt fin lördag!🌷💕

@vår2022 Tack för dina kloka, fina, omtänksamma och uppmuntrande rader. Ja, sent ska syndaren vakna. Tänk om man hade gjort såhär för längesedan. Men bättre sent än aldrig. Önskar dig en fin kväll🍀💕

Haft en underbar dag tillsammans med vänninor. Varit på utflykt med shopping av vårblommor, kläder mm, ätit god lunch och avslutade med bubbel hos en av väninnorna. Prosecco för dem, Ramlösa vattenmelon för mig. Ingen av dom frågade. Nämnde när vi fikade och jag inte tog någon kaka att jag vill vara hälsosam och gå ner i vikt och då blir det varken socker eller alkohol. Så skönt att ingen sa ” jo men liiite kan du väl ändå ta”

Kram alla fina forumvänner 💕🍀

@Vinägermamman Låter som en härlig lördag med väninnorna. Det är aldrig försent för att få ett bättre liv, förmodligen var man inte mogen för detta jobb tidigare, ett jobb man får hålla på med tills man dör, helt enkelt livet.

Ha en fin söndag!🌷💕

@vår2022 Vilken fantastisk forumvän du är som skriver så mycket klokt och fint till både mig och många andra💕 Tack!
Du verkar också så förnuftig och stabil i dig själv
Hoppas du haft en fin söndag🍀