av Varafrisk

Se klart
lör, 2022-04-30 - 16:13

Hej varafrisk
Du skriver: ska försöka fixa den här dagen....3,5 timma kvar tills Systemet stänger...
Vad skulle vara annorlunda i dig för att du skulle skriva:
”Den här dagen fixar jag! 3,5 timme till systemet stänger- jag har planerat upp de tjmmarna så jag kommer inte att kunna gå på systemet, skönt!”
Kram

Sisyfos
sön, 2022-05-01 - 08:01

Usch, det var verkligen oprofessionellt gjort tycker jag. Om det som du beskrivit tidigare rör händelser som skett 3 år tillbaka i tiden och de som arbetsgivare inte tog tag i det då, kan det varken göra till eller från om du skulle berätta om det här. Jag var med om en liknande situation en gång på mitt jobb och då upplevde jag verkligen att man samarbetade på ett väldigt oprofessionellt sätt för att få till stånd ett visst skeende. Väldigt obehagligt och jag kände mig utnyttjad. Jag tycker att de får klara det här utan din hjälp. De gjorde inget då. Om de hade gjort det de skulle då ska det finnas dokumenterat. Säg helt enkelt att du tycker att det har gått för lång tid för att du ska vara säker på vad som hände. Jag tror inte att arbetsgivare kan komma dragande med saker som de inte har gett varningar för tidigare.
Skönt att mötet med socialsekreteraren gick bra. Tänker att du verkar vara en person som får en massa förtroenden. Jag tänker att det är på gott och ont att du får många förtroenden… egentligen var det väldigt betydelsefullt att hen berättade för dig - eller var det också ett tillfälle till terapi för hen? Och vad händer i dig när sådana saker sker? För fokus flyttas från dig och dina behov till någon annans. Och då försvinner SUPEREGO tänker jag. Jag gick hos en kurator en gång som pratade mycket om sin familj etc Ibland kände jag mig som om det var jag som vart kuratorn i sammanhanget, men vi hade trevliga roliga samtal.
Hoppas du stod emot igår. Jag förstår dig med Hackefjanten, men den resonabla sidan hos dig finns också. Den som inte vill dricka. Den som helt har tröttnat. Det blir aldrig riktigt bra för även det äter upp. Du känner dig aldrig tillfreds tänker jag. Och så finns rösten som talar om allt dåligt som kan hända för att du har druckit. Och allt annat du oroar dig för. Den som du vill tysta.
Jag förstår att det är komplicerat för det finns ingen snabb lösning annat än alkohol och som vi alla vet bidrar den i hög utsträckning till grundproblemet.
Jag tänker att det faktum att du får den där typen av förtroenden också gör dig lite värnlös och att du glömmer dig själv. Det är en del i din yrkesroll, men det gör också att du förlorar fokus från No 1. Kramar!

Varafrisk
sön, 2022-05-01 - 09:28

@majken_r Tack för dina ord! Och Grattis till alla dina dagar 💕

@Tofu på besök Tack💕 Ja den där skammen ….jag behöver verkligen komma åt den och trycka till den💪🏻

@Se klart Tack💕 Jag tänker att orden spelar roll. Att hoppas, önskar, försöka lämnar en dörr öppen. Det kan göra skillnad. Jag tänker att för egen del behöver känslan vara förankrad i mig. Jag menar även om jag inte känner WOW eller YES så måste SKAET inom bli så mycket starkare och det är endast jag som kan flytta fram det!

@Sisyfos Tack💕 Det lilla tio minuters samtal som chefen hade m mig i fredagsmorse har funnits m mig i helgen.
Om hon hinner imorgon så går hon sin måndagsrunda då vill jag säga till henne vissa saker. Grejen är att hon kommer ändra på orden t sin fördel.
Ang socialsekreteraren så upplevde jag inte att hon ville ta fokus från mig till sig. Däremot en större förståelse men risken kan ju i och för sig vara att hon kan vara för förstående. Fast behandlingen förs med kurator och där finns ingen risk för att hon kommer vara för mycket förstående. Hon är givetvis förstående men hos henne är det göra och handling som gäller.

Jag stod inte emot igår. Idag dricker jag ingenting. Vad som skulle få mig att avbryta nu är den enorma trötthet som jag känner. När jag är ledig orkar jag inte göra så mycket mer än att jag dricker på kvällen. Så ovärdigt liv! Även om jag känner mig ensam då och då så måste jag hålla inne mina tentakler och endast vara ett superego!

Jag kommer inte gå någon folkhögskolekurs i sommar, kommer inte studera på universitet och inte byta jobb (tror jag). Plockar bort saker som är förknippat med alkohol eller som tar för mycket energi.

Glad är jag för min dotter som igår skrev kontrakt på sitt nya boende🙏🏻

Ha en fin Första Maj🌺🤗

Se klart
sön, 2022-05-01 - 09:45

Godmorgon
Jag menar nog som du/ vi kan igår hittepå utan orden behöver bara finnas där.
Men jag undrar vad du själv behöver för att det skulle låta så: bestämt och tydligt. Inte vagt.
Iblan KAN vi också lura hjärnan genom att ändra ord och tankar medvetet- och låta verkligheten hänga efter.
Kram

Se klart
sön, 2022-05-01 - 09:45

Godmorgon
Jag menar nog som du/ vi kan igår hittepå utan orden behöver bara finnas där.
Men jag undrar vad du själv behöver för att det skulle låta så: bestämt och tydligt. Inte vagt.
Iblan KAN vi också lura hjärnan genom att ändra ord och tankar medvetet- och låta verkligheten hänga efter.
Kram

Varafrisk
sön, 2022-05-01 - 11:47

Jag kan ibland känna att jag är så lik min mamma. Det fanns en sida av min mamma som jag inte tyckte om och en annan sida som jag tyckte var beundransvärd. Min mamma var många gånger arg…eller kändes inte nöjd och idag kan jag förstå varför. Hon ville egentligen leva ett helt annat liv men att vara kvinna född på 1920-talet i en lantbruksfamilj med knaper ekonomi fick hon inrätta sig i ledet. Hon engagerade sig i föreningslivet under min uppväxt där man nog uppfattade min mamma som mycket timid. Min mamma stack aldrig ut och så blev även jag uppfostrad.

Mina likheter med min mamma är att jag även före mitt alkoholberoende utvecklades är att jag ofta var/är arg/missnöjd och nu när jag lever med mitt alkoholberoende är att jag är ofta arg och ibland jättearg och oftast inte helt nöjd. Det är sådan jag är hemma. På mitt arbete är jag en lugn person nära till skratt men inte riktigt den glada person som jag egentligen är. Jag säger t mina kollegor att de skulle aldrig tro att jag är den jag är hemma. Jag brukar likna mig vid Dr Jekyll Mr Hyde.

Det är med den här långa inledningen som jag vill komma fram till att hjärnan och alkoholen lurar mig. Jo, verkligheten är att mitt nätverk är tunt. Har vänner men kanske inte de som ringer t mig och frågar hur det är utan jag får som oftast ta initiativet men ibland finns en längtan till att bli efterfrågad av ngn. Jag ser bilder på Facebook och Instagram som ger mig ännu mer en känsla av ensamhet (vill bara förtydliga att jag inser att den vackra bilden inte alltid ger rättvisa åt verkligheten). Hjärnan säger till mig …du är ensam….drick vin. Jag blir kidnappad och tänker att livet är tungt…att vad jag vill finns knappt inom räckhåll.

Men så läste jag Addes inlägg om naturen. Våren ger alltid mig en känsla av hopp. Och jag tänker…Varafrisk…fastna inte i längtan efter att vänner ska höra av sig….vänta inte på någon annan/annat. Låt dig inte luras!

Jag säger till mig själv…Varafrisk det finns inom dig…plocka fram glädjen i rörelsen, i naturen, i musiken , i maten (inte tröstemat), i dryckerna (de alkoholfria). Låt inte hjärnan lura dig! Släpp fram dig själv! Är inte kompis med min kropp men vi behöver komma överens. Jag får sluta upp med att vara så lättlurad att tro att alkoholen är lösningen.

Kram🌺🌿

Varafrisk
sön, 2022-05-01 - 12:05

Ville ju skriva detta också…förra året var jag nykter hela maj månad med hjälp av antabus. Så knepigt hur man funkar🤔Skulle ju lika gärna kunnat struntat i antabusen men jag gjorde inte det. 58 dagar fick jag💪🏻 Jag kommer klara denna dag…ska jobba med tankarna🔥

@Futurista…ja söndag är en vilodag🙏🏻 Om tjattret inte är helt tyst så är det ändå tystare.

Kram

Sisyfos
sön, 2022-05-01 - 20:49

Men varför inte göra en repris på det. Tänk att du äter antabus och inte kan dricka. Hela maj. Det är inte omöjligt.du har gjort det förr.
Jag vet inte om det är så bra att säga till chefen att hon gjorde fel om det var så du tänkte. Säg bara att du tänkt på saken men inte tycker att du vill medverka eftersom det var så länge sen. Jag tycker att man ska vara öppen och ärlig, men att man ska välja sina strider och här är skadan redan skedd för dig, att kritisera chefen kommer att kosta på och gissningsvis som du själv skriver inte leda någon annan stans än att du blir arg. Det tar energi! Spara den. Sätt gränserna runt dig. Du vill inte delta. Punkt!
Ha en fin nykter vecka nu. Kram

Varafrisk
sön, 2022-05-01 - 23:32

@Sisyfos Tack för din omtanke! Nja … jag vet inte om jag hade tänkt att jag skulle kritisera min chef. Det biter inte särskilt mycket på henne…hon vill vara omtyckt och älskad av sin personal. Min tanke var bara att säga att jag har lagt det bakom mig som hände för dryga tre år sedan samt att jag tänker att det är ett ledningsansvar om man ska avskeda ngn.

Känner mig väldigt låg. Tror mig veta varför. Det är så lätt att dricka på den känslan. Ska jobba mot detta.

Godnatt💕

Varafrisk
mån, 2022-05-02 - 06:46

Godmorgon ☀️

Som vanligt …ja ni vet…trött….men även mycket spänd i nacke och axlar. Stressen med att inte bli nykter skapar en mycket spänd kropp. Såg även flera avsnitt av serien ”Parasit” innan jag somnade igår kväll vilket även påverkade min sömn…har drömt och sovit oroligt.

Men iaf…solen skiner…vilket ändå ger en positiv känsla. Jag följer Mariette på Instagram, hon och hennes barn dansar alltid måndagsdansen varje måndag. Jag blir glad. Jag själv dansande nu på morgonen till Kikki Danielssons ” God morgon” …försökte skaka lite på kroppen och stretcha kroppen. Har gjort det några gånger tidigare kan inte annat säga än att känslan som stannar i kroppen är positiva. Men känner ändå en stor känsla av stress/nervositet inom mig men även en saknad. Stressen/nervositeten beror på att jag både vill och måste vara nykter. Saknaden är att jag träffar inte min dotter lika ofta som tidigare det var även ett tag sedan jag träffade min son. Tänker ändå att det är sunt…de har det bra.

Jag ska idag klara av att vara nykter denna dag. Tänker att chansen är större pga att jag inte ska åka hem efter jobbet. Ska ha APT hos en kollega därefter stanna kvar för att grilla samt lite aktiviteter. Å det bästa är att det dricks aldrig alkohol.

Kram☀️🌺

Se klart
tis, 2022-05-03 - 00:00

Godkväll @varafrisk
Jag tänkte idag att jag skulle gå tillbaka och läsa början av din tråd. Jag blir inte klok på vad det är som gör att du inte kommer loss. Varför det där med önska, och hoppas blir så viktigt och inte ska eller göra.
Jag har jättesvårt att komma med några råd och ibland känns det som det finns något som jag inte ser. Här ser vi ju inget alls men ofta skapar man ändå en bild av de som man hänger med och hejar på. Det finns så många sorters ”slutare” här tänker jag.
Jag vet ju hur du reflekterar och jag vet att du verkligen vill.
Men är det något annat mer än det vanliga livet som skrämmer? Eller något annat som gör att du gör det liksom svårare än det skulle behöva vara. Att bara testa. Hur det känns att säga nej några dagar här eller där?
Ibland angriper man ett problem från precis samma håll och då tänker jag att det kan finnas ett värde i att se vilka andra vägar som finns?
Ibland skriver du att du dricker på en känsla som någon annan här skapar. Men jag tänker att vi ansvarar alla var och en för om vi dricker eller inte. Det är min fasta tro. Och då tänker jag också att jag vågar skriva sånt som du tidigare tyckt varit obekvämt.
Vad tänker du själv om du skulle vara tvungen att använda ord som du inte använt tidigare? Vi är mästare på att fastna i våra egna sanningar, gäller oss alla.
Jag var för länge sen lärare (vikarie) i svenska och en övning var att skriva helt ny ”början”. Att ta en text man hade skrivit och skriva om- låta den börja någon helt annanstans? Var skulle din ”början” kring alkoholen börja?
Kram 🥰

Varafrisk
tis, 2022-05-03 - 06:53

@Se klart Godmorgon!

Har inga bra svar på ditt inlägg just nu och ej heller tid för reflektion eftersom jag måste snart iväg till jobbet.
Jag skulle bara vilja förtydliga att vad jag menar är inte att det är någon annans ansvar att jag dricker, tänker också att det är var och ens ansvar. Det kan likväl innebära att om jag inte hanterar ord som landar inom mig händer det att känslan tar över (ofta) och jag dricker på känslan. Jag tänker vi dricker av olika anledningar och vi kan förstå dessa anledningar olika vilket inte tar ifrån oss ansvaret att vi dricker.

Jag tillhör ju inte heller gruppen som direkt har tagit till mig råd eller bett om råd….på något vis inom mig tror jag att jag vet vad som krävs men jag kommer inte till handling. Att veta är en sak och att göra en annan sak….

Du har ju skrivit att nykterhetsarbetet inte är för tunnisar…och jag kan väl hålla med om det …nu betraktar inte jag mig själv som en tunnis snarare tvärtom…ändå har jag lyckats…

Skriver mer senare el en annan dag..

Kram🌺

Se klart
tis, 2022-05-03 - 22:21

Du är allt annat än en tunnis @varafrisk
Det som är lite kruxigt här är ju dels att det är ett forum för förändring- vi vill någon annanstans- vare sig det är nyktert lagom eller mittemellan.
Här finns alla sorter, och alla resor. Gemensamt är väl i de allra flesta fall att vi försöker dela med oss och hjälpas åt på de sätt vi kan hitta på. Jag hade inte klarat mig utan att ta del av just andras tips och råd, erfarenheter och puffar på vägen.
Jag tror att det är ett skäl till att vi vill vara här. Vi vill hjälpa - stötta varandra.
På de forum jag varit delaktig i är det själva grejen.
Om jag vill springa ett maraton och är med i ett löpar-forum önskar jag ju just råd hur jag ska fixa det. Det är svårt att säga ”jag vet inte hur jag ska klara en sån utmaning, 4,2 mil. Men jag vill inte ha era råd”.

Ibland kastar jag lite risgryn som en näve råd och ser om något landar bra.
Ibland försöker man- jag- förstå och klura på om det finns något specifikt jag jag bidra med. Har jag varit med om något sånt tidigare? Vilken sorts råd kan just hen behöva?
Ibland - när man lärt känna varandra kan man säga vad man tycker sig kanske se eller ana. Det kan vara enkla saker som: halloj, har du tänkt på det här? Eller det här?
Att FÅ ge råd är en present.
Att TA EMOT råd är en present.
En sorts dans som kräver lyhördhet men inte så pass att man inte vågar kliva över tröskeln, ta steg i den där dansen.
Jag hör dig tydligt och klart när du säger att du aldrig bett om råd.
Jag tror att det är för klurigt för mig att förstå det, för jag tänker att utan att ge och ta emot råd här, blir vi så himla ensamma. Och forumets största storhet är just den; man är inte ensam här. Om man vågar säga att man behöver.
Kram på dig.

Varafrisk
ons, 2022-05-04 - 06:43

@Tofu på besök @Se klart Har läst era inlägg💕 måste klura på mitt svar🤔 En del av svaret vet jag men vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig men den andra delen vet jag inte riktigt ännu. Få det låta gro inom mig…

Kram☀️

Varafrisk
ons, 2022-05-04 - 19:16

God kväll:)

Jag tänker att inte ta emot råd låter lite förmätet. Det är inte så jag menar att jag inte behöver råd. Här på forumet ger jag inte själv så många råd vilket beror på att jag fortfarande inte är nykter. Min känsla är att jag behöver ha kommit till något fler nyktra dagar före man ger råd men jag kan ha fel. I mitt vardagliga arbete ger jag...ja, jag skulle väl inte säga råd utan mer förslag till förändring eller att ställa frågor som kan bidra till att personen själv kan ge svaret. Jag tänker att man lever inte alltid som man lär. Tanken bakom detta forum är tänker jag att få en individ till förändring men jag tänker även som en form av stöd. De flesta som börjar skriva här har kommit en bit in i sitt tänk före man skriver här och tar emot råd för på något vis är man väldigt taggad men några skriver en liten tid för att därefter falla ifrån. Och jag tillhör inte någon av dessa grupper....jag vill till förändring...jag tar ett steg fram ett steg bakåt och så håller det liksom på. Och, oavsett vad jag vill eller inte så måste jag till förändring.

För nio år sedan gick jag ett år hos en annan kurator på Rådgivningscentrum som ni förstår fick jag mycket hjälp men ändå ingen förändring. För väldigt länge sedan började jag berätta för läkare om mina problem. Jag har gått självhjälpsprogrammet här på forumet. Jag har sett på youtube-klipp, har läst och lyssnat på några böcker. Likväl har jag inte gjort någon förändring. Så tro mig...jag är inte den som inte tar emot ...jag har sökt hjälp på flera håll....men det är som att hälla vatten på en gås....det bara rinner av mig. Läkare har pratat om min hälsa. Så man kan ju verkligen undra...vad är problemet med mig?? Jag söker hjälp på flera håll men jag flyttar själva "brytningen" framför mig. Är jag ett hopplöst fall??? Ska något hemskt behöva hända?? Jag är inte dum...jag är mycket insiktsfull och klok...men är det så att alkoholen faktiskt har skapat ett starkt beroende hos mig??

Jag tänker även på vad du skrev @Tofu på besök. När jag tog antabus så kände jag mig ganska tom inuti...var obeskrivligt trött...förmodligen både av antabusen och att levern fick jobba. När alkohol blev ett problem för mig använde jag den som medicin därefter en flykt och sedan blev det både flykt, vana och beroende....numera inte så mycket som medicin. Och...jag funderar lite på vad Peter Wirbing säger...en del människor gör saker för att få en kick...klättrar i bergen...utmanar sig ...dock inte med alkohol. Jag har berättat förr att det finns något inom mig som är liksom inlåst....under början av mitt liv så tänkte jag inte på det så mycket. Fast längtan efter att åka som au-pair, flytta utomlands, flytta till en storstad fanns...var aldrig tillräckligt modig att åka som au-pair men ändock språkskola för vuxna en månad i London och en månad i Köln. Hade inte pengar utan fick låna av min farbror. Den där längtan gjorde sig mer påmind när jag började plugga på Komvux när jag var 35 år och det ena ledde till det andra...och jag började plugga till socionom när jag var 39 år. Men det var ändå något som saknades...och känslan finns kvar....jag söker ...men jag vet inte riktigt vad...jag har inte riktigt fått storma ut..jag stormar inte ut när jag dricker alkohol i mitt hem...men känslan när jag dricker alkohol...ger mig en känsla till möjlighet...Jag vet...det låter naivt....men jag tror att det är lite så...att under några timmar hamnar jag i möjligheternas värld. Fast det är ju även så att jag dricker på väldigt många olika känslor.

Och...att jag hänger på forumet....är att jag känner mig inte fullt lika ensam då..och att jag befinner mig bland vänner som har ett pågående beroende eller har gått vidare...

Få se om ni förstår vad jag menar....kram:)

Kram:)

vår2022
ons, 2022-05-04 - 21:40

@Varafrisk Jag kan känna igen mig i det du skriver ”Men det var ändå något som saknades...och känslan finns kvar....jag söker ...men jag vet inte riktigt vad...jag har inte riktigt fått storma ut..jag stormar inte ut när jag dricker alkohol i mitt hem...men känslan när jag dricker alkohol...ger mig en känsla till möjlighet...”

Att man saknar och söker något och att alkoholen ger en tillfällig känsla av möjligheter, var för mig en flykt och som ledde mig rakt in i ett beroende som var svårt att ta mig ur. I mitt första äktenskap kände jag att det inte riktigt var som jag önskade många gånger innan vi gifte oss och skaffade barn. Jag ignorerade det för jag ville gifta mig och få barn och tänkte att bättre än så här blir det väl inte. Jag var inte riktigt lycklig i äktenskapet men jag vågade inte bryta upp, jag led i det tysta. Började smått dricka på vardagar för att fly mina känslor och slippa känna. Min fd man var otroligt snäll och jag fick aldrig motstånd, han orkade inte prata länge om känslor och vi kunde inte mötas på det planet. Vi var helt olika som personer, jag snabb, han långsam. Jag började gå hos psykolog. Jag började nysta i mig själv och började komma åt min kärna inom mig och det som saknades. Jag saknade en helt annan relation än den vi hade, jag var olycklig, vi tog knappt på varandra. Jag vågade till slut skilja mig efter 18 år ihop, det var för mig att få storma ut, något jag tryckt undan, våga följa mina känslor och behov. Hittade min nuvarande man och det äktenskap/relation jag saknat. Fortsatte dock att dricka för att fly från andra påfrestningar och slippa känna och hade sedan tidigare blivit beroende. Min ångest bara lagrades för varje gång jag drack då jag aldrig tog itu med min innersta kärna fullt ut. Varje gång jag drack kunde jag till en början bli upprymd och se möjligheter men de dog ut och ångesten tog vid. Till slut orkade jag inte med mitt liv mer och började gå hos psykolog igen i höstas och slutade dricka. Jag har kommit åt min innersta kärna fullt ut, det som gör att jag vill fly och slippa känna. Det har inneburit att jag idag ser möjligheterna pga jag är nykter, och jag kan förverkliga dem. De blir hållbara och reella. Jag vågar ännu mer.

Så jag tror att man måste söka, leta djupt inom sig själv och finna det som man inte är tillfreds med i sitt liv. Det som man dämpar och dränker i alkohol. Det är ofta svårt att göra det själv och en psykolog är en stor hjälp i detta arbete.

Så var det för mig. Kram🌷💕

Sisyfos
tors, 2022-05-05 - 06:28

Jag tycker att det är så intressant att läsa om det här. Jag har ju också befunnit mig i den situationen att jag fortsatt att dricka fast jag inte vill, trots att jag förstått att det är kontraproduktivt, men ändå… jag tror inte riktigt att det går att förklara i efterhand hur jag hamnade på andra sidan.
Jag var på en föreläsning för ett tag sedan där man visade en bild av hjärnan och var besluten fattades under påverkan av stress. Är man tillräckligt stressad sätter reptilhjärnan in, men med något förhöjt stresspåslag är det det limbisksa systemet (könslohjärnan) som fattar besluten.
Jag tänker att det har med det här att göra.
På morgonen förbannar man sig själv för att man drack igår, aldrig mer.., å sen, trött efter en dags arbete, stressad etc så fattas besluten inte längre av den förnuftiga hjärnan. Eller för den delen inte heller när man har druckit något glas. Jag tänker att det är lite därför det är så svårt att både begripa själv och förklara för någon annan hur man tänker. Det är ju så att den förhoppningsvis kloka delen av ens hjärna fattar att man inte ska. Den delen som sedan har i uppgift att förklara varför. Om bara den delen fick bestämma så. Men man ”fuckar upp” hela systemet med den här substansen som också ger den där vilan, energin och välbehaget en stund. Dagen efter förstår man inte riktigt själv hur man kunde vara så inihelvete dum. För det är ju klart att man fattar. Det här tror jag är mer aktuellt för några av oss. Flera här har druckit på lust, för att få en kick, men vi har också den här massan som dämpar stress och press. Några säkert på både och, men jag tänker att det har betydelse och att det är en ond cirkel som behöver brytas. Kanske är det kampen mellan de här hjärndelarna som för dialogen i huvudet. Det är därför det är så viktigt att jobba förebyggande. Vila, äta, sova, andas… rätt del av hjärnan ska fatta besluten. Då agerar man precis sådär klokt och förståndigt och känner igen sig själv. Att förklara felvalen… ja, jag tänker att det är viktigt för att man faktiskt både kan förstå och förlåta sig själv, men det är inte så himla lätt att förklara eftersom den kloka delen vet exakt hur man borde tänka och välja. Om bara den fick bestämma.