Det var ett bra tag sedan jag var inloggad nu, mycket pga att jag inte lyckats logga in (lösenords-strul).
Jag har skrivit många arga inlägg och svar här i forumet under åren, skrivit i affekt, känt mig hånad och att "detta forum är klubben för inbördes beundran". Ja typ såna saker. Vilket säkert är jättevanliga känslor att ha när man mest känt sig missförstådd och kritiserad för allt möjligt, även av andra beroende eller f.d. beroende! Att inte uppleva att det man säger tas på allvar, när man försökt förklara vilka hinder för att bli nykter/drogfri som finns. Att få höra att man bara skyller på dem för att få fortsätta dricka... Man kan bli förbannad för mindre! Och alla goda råd man får, även här, som för en annan ter sig helt orealistiska..
Vad sägs om bruden som satt på alkisbänken med en ölflaska i handen och samtidigt sade åt mig på skarpen att JAG måste skippa alkoholen??! 😆 Den typen av människor och situationer snackar vi om här!!
Jag har de senaste månaderna velat mellan att bli helnykter och att "dricka måttligt". När jag läst i andras trådar slår det mig att min önskan att "bara dricka ibland" egentligen är en bakdörr jag vill ha tillgång till. För att jag inte kunnat och velat sluta dricka 5-6 dar i veckan!
Igår drack jag inget, men vi "firade" att jag åter har tillgång till Elvanse genom att ta 2-3 tabletter extra och dygna. Är bara så jävla glad att Elvanse får mig att må så bra att jag inte behöver dricka för att överleva dagarna! För det är typ det det handlar om i mitt fall. Överleva!
Har inte druckit idag heller; klockan är iofs inte ens 9 på morron.
Jag har länge ägnat mig åt mindfulness, lyssna på healingmusik, promenader, m.m. för att må bättre. MEN: inser att allt det där bara gör mig melankolisk istället för glad; jag känner efter för mycket och analyserar!
Så, vad gör man då istället när man blir melankolisk? Säg inte träning för det hjälper inte heller! Jag blir ofta ledsen och nedstämd efter träningen!! Och som nån annan skrev: Det finns ju ändå massa tid att dricka, tex hemma efteråt!
Jag behöver något större, något hållbart, för att inte ta till flaskan så fort jag får deppiga känslor eller inte har nåt att göra! Jag behöver en helt ny inställning, ett helt annat tänk! Inte vitaminer, en promenad eller nån ljudbok etc etc etc! Inget sånt där fungerar på mig, jag har försökt så länge med allt möjligt.
Någon som känner igen sig?