Hej! Jag är en tjej vars mamma är alkoholist. Jag själv slutade dricka alkoholist för en månad sedan. Jag är nämligen livrädd för alkohol. Jag gillar att dricka något glas vin men avskyr känslan av att bli full. Någon mer som känner samma? Jag har aldrig haft tendenser till missbruk innan. Är bara livrädd för att bli alkoholist?!

Li-Lo

Hej Maya3

Välkommen till oss på Alkoholhjälpen & Anhörigstödet. Det låter som att du stannat upp och funderar på vilken "alkoholkultur" du vill ha i ditt liv samtidigt som du tar hänsyn till och tänker att du kanske har en genetisk sårbarhet. För att utveckla ett beroende behöver en dricka sig till det och om jag har förstått dig rätt var du måttlig då du drack. Att leva ett liv fritt från alkohol är ett allt mer attraktivt val för många.

Skriv gärna mer om du vill. Det kan ta lite tid att få igång en ny tråd. Kanske har du erfarenheter du skulle vilja reda lite i utöver din egen rädsla? Att vara barn till någon med problematiska alkoholvanor kan vara tufft. Starkt av dig att skriva här.

Vänligen
Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

@Maya3
Med mig är det 2 saker, hatar att förlora
kontrollen och att jag sett det elände alkohol för med sig ... Glorifieringen av alkohol är väldigt trist, tjo och tjim ... 😔

Hej igen och tacksam för svar och stöd. Det stämmer nog att jag fått en rejäl funderare på kulturen kring alkohol. Jag blir nästan provocerad när folk pratar om hur sugna de är på att dricka (nu pratar jag folk som inte är alkoholberoende)Nu behöver jag skriva av mig igen. Jag vill ju inte bli bitter på människor. Min mamma slutade dricka och sökte hjälp på.vårdcentralen och Jag var så otroligt stolt över henne. Allt har gått väldigt bra men nu börjar jag få ont i magen igen. Jag är så rädd att min mamma tagit återfall. Hon har inte sluddrat eller så men jag och min bror kommer på oss själva att leta i hennes boende när hon inte är hemma. Jag har ett sådant kontrollbehov som får mig att må otroligt dåligt. Kanske behöver jag hjälp? Har jag ett medberoende?