Har sedan september förra året varit mer eller mindre övertygad om att jag både vill och bör lägga ner det här med alkohol. Klipper med alkoholbeteendet då och då i en vecka eller två, och upplever då i överlag en påtaglig lättnad och förnöjsamhet, men är sedan förbluffande snabb på att ”tacka ja till mig själv” när jag plötsligt bjuder in mig själv till att börja om igen?! Och då håller jag igång var och varannan dag igen en stund. Blir galen på detta!!

Har läst i det närmaste alla trådar i detta forum och igenkänning med många är naturligtvis enorm. Är brutalt avundsjuk på (och imponerad av) er som håller över tid och grunnar på vad som skiljer mig och min typ av beslutsamhet från er...? Hur i h-vete kan jag låta mig själv dricka igen, lite hastigt och lustigt, när jag några dagar/några veckor innan är så sagolikt säker (gång på gång) på att det fan räcker nu! Det är inte inte värt det! Alls!!

Både mängd och frekvens är oroväckande och osunt, även om själva dryckestillfällena inte medför några direkt negativa upplevelser eller tokigheter. Slutar dricka ”i tid” (men har då eg druckit för mkt), gör inga märkliga eller oöverlagda handlingar och har aldrig typ somnat i soffan eller lagt mig utan att tvätta mig o borsta tänderna. Men dagen efter - skjut mig stenhårt alltså... Så vidrigt... Ångest och ofattbart dåligt mående på alla fronter. Om jag har druckit tex tors-lör (aldrig dagtid), blir det en ackumulerad vansinnes-baksmälla/abstinenskänsla som jag hatar och inte kan stå ut med!

Mitt liv är ganska intensivt och jag vet att jag oftast ”bjuder in mig själv till dryckestillfällen” när jag är lite överbelastad och samtidigt speedad och trött. Jag blir då stormglad när jag plötsligt kommer på att ”nämen nu tar vi och piffar upp den här aftonen med vin o bubbel!” ”JAPP” säger jag då DIREKT och tveklöst till mig själv utan att vara ett dugg intresserad av att identifiera något i HALT-modellen (som jag lärt mig om här 😊), eller att ”spela hela filmen”. Där och då vill jag inte hjälpa mig själv till en mental punkt där jag inte vill styra upp en festlighet, så att säga... Jag skiter då fullständigt i att jag typ några dagar/veckor innan fattat ett högst rimligt och klokt beslut att ge fan i att dricka, av den enkla anledningen att det definitivt inte är värt det.

Har som sagt läst här en längre tid och nu skriver jag mitt första inlägg, för att utforska om det kan vara medverkan här, som är en faktor som skiljer mig och min typ av beslutsamhet från er som finns här och som håller över tid 🙂.

Hej förresten 😊! Jag heter (inte 😅) Annabell, jag är 42 år och har ett jättebra liv med superfina relationer till barn och familj (lever utan partner), ett jobb som är givande och jag vill INTE dricka alkohol mer. 🤗

Annabell

Dag 3✅👌😊! Har kikat in hos er! Härligt att du tog hem dag 2 Varafrisk 🌟❣️ Och Rehacer - starkt resonerat idag 💪🏼💚 och nu har du fyra förhandlingsfria dagar framför dig. Skönt! Vinägermamman - du känner dig ganska stabil nu ser jag 🌸🥰! Natalia - hoppas att du fick en fortsatt bra dag och sätter en ny ✅ idag❣️Hoppas att dag 4 blev fin Majaela och att du kikar in snart igen 🤗!

Imorgon då… Har haft oerhört intensiva jobbdagar nu, som avslutas imorgon kl 14. Fy farao vad less jag kommer att bli om Tjatterfjanten dyker upp 😖. Jag orkar inte med fanskapet… Just nu känns han väldigt långt bort, men jag känner på mig att han sitter och fnittrar otäckt nånstans i närheten, då han vet att det är svinbra läge att hoppa fram vid 14 imorgon och försöka förstöra mitt liv 😥. Jag SKA vakna och tycka om min lördag!! Jag hatar Tjatterfjanten med hela hjärtat och jag är rädd för det sätt han plötsligt kan ta över tankarna 😣.

Sådärja nu kan jag gå in här imorgon och läsa detta ⬆️ och förstå att det är JAG som bestämmer och JAG VILL INTE dricka.

🦆💚

Varafrisk

@Annabell Skönt m dag 3✅

Är rädd att den där Tjatterfjanten kommer tränga sig på också imorgon! Dels för att det är fredag dels för att det har varit en tung vecka. Men jag SKA också vakna nykter och är dessutom pigg så ska jag upp och köra bil inte tidigt men ändå under fm och då kan jag inte ha druckit dagen före!

Heja dig och oss alla imorgon💪🏻🥰

Annabell

Dag 4 ✅💚🦆. Lite nere och väldigt trött. Men tacksam över all lågmäld livsmagi som jag har omkring mig och som jag har möjlighet (& vett) att uppskatta som nykter 😊🌟🧚‍♂️.

Vinägermamman

@Annabell så bra du kämpar på🤗💪🏻.
Ja, det är väl det jag upplever som jobbigast den första tiden utan A. Att man blir nedstämd och i mitt fall även orolig och rastlös. Men det går över, och i mitt fall var det helt borta från dag 5. Hoppas du är där idag! Kram🍀

Se klart

Fint @annabell dag 5 idag. Bra där.
Man blir väldigt väldigt trött av att kroppen tvingas tvärbromsa = vara nykter istället för att ta några glas för att orka lite till.
Du fixar ju den här dagen, helt säker. Och det räcker bra, du vet, en dag i taget.
Önskar dig vila och lite sol idag.
Snälla barn, ibland minns jag man kunde deala till sig en rygg-massage eller så om det var långt till nästa månadspeng 💸
Kram till dig ✅🦄

Annabell

Tack bästa ni 🙏 🥰! På de flesta vis är jag ändå alltid grundglad och stolt-stark när jag inte dricker och mina downs är då egentligen lindriga 😄. De är ingenting i jämförelse med hur det är att sänka sig med alkohol. Jag vet att jag kommer att få sova en frisk sömn inatt (redan hoppat i säng 😅). Jag har haft en helt okej dag. Säkert blir det sol imorgon ☀️😌. Två maxade veckor kvar och sedan semester 😊🌸💓!

Dag 5 ✅! 🦆

Se klart

Jag undrar; vi borde vara liksom biologiskt rustade att klara av smärre dips och nederlag (dåligt väder, diskmaskinen trasig) utan att tillsätta kemiskt gift till hjärnan. Jag ältar savannen då och då men de kan ju inte gått om hörnet/hyddan och tagit magiska svampar när det var svårt att göra upp eld? Människan hade knappast överlevt då?
Denna utläggning pga din reflektion om att dagarna är rätt så bra- och downfall lindriga- utan A.
Nu ser vi till att ha en söndag där kraftens håvas in och läggs i skafferiet så har vi gott om livsmod för kommande stressiga dagar. Kram @annabell 🤗✅🌸

Kennie

Jag såg i en dokumentär om alkohol att våra hjärnor har ett behov av något mer än vardagens bestyr och vedermödor. Att uppgå i något, ett förhöjt tillstånd. Det kan man tillfredsställa till exempel genom att träna, spela musik eller teater, fågelskådare, läsa, fiska, samla frimärken. Eller genom droger, men det vill vi ju inte, så därför behöver vi hitta vilken grej som ger oss den där känslan på naturlig väg. Jag tror det är jätteviktigt att hitta och ge tid till den typen av njutning.

Sisyfos

Ja, läste SeKlarts råd om att få ryggmassage av barnen. De har sommarlov nu och jag tänker att du kanske kan passa på att utnyttja dem lite för att få lite ordning och reda om de är hemma och hänger bara. Brukade anlita mina att storstäda mot ersättning. Det fyller flera funktioner - de får lite pengar att röra sig med och jag får snyggt och fint (t.ex putsade skåpsluckor), de får sysselsättning, beröm och en glad och tacksam mamma.
Det är ok att vara trött och jag tror att den här perioden är rätt jobbig med allt som ska ordnas innan semestern. Så var extra snäll mot dig själv. Inget extra fixande och trixande för andra. Vila, återhämta dig och pyssla om dig de här två veckorna.

Se klart

Här står hon nu 👓🤓👓
Du tänker kanske; orkar icke med, och så två maxade veckor till semester.
Men då ska du vara nykter. Lika bra att sätta igång.
Alternativet gör dig- och alla människor- bedrövade, olyckliga och så småningom sjuka. Det är ingen sommarpromenad.
Där är du inte. Du är i en onsdag där du har alla chanser. Alla. Ta en. Kram ❤️

Annabell

Tisdag onsdag torsdag i gropen. Jag måste stå ut idag. Idag är en så god dag som någon att ta chansen.

Jag börjar tappa tron på mig själv. För trots att jag inte vill något hellre än att inte dricka och ha ett nyktert liv, så dricker jag ju. Om och om igen. Och jag fattar inte varför. Eller på sätt och vis gör jag det:
1: Jag vill gå över till (eller bjuda hem) vänner och syskon i solen (regnet, snön…), som jag alltid gjort, och vara uppspelt och obekymrad och spela musik och fixa med mat och spela fotboll etc. Om jag gör det så föranleder det orsak nummer 2: det startar en oro/ångest inombords och då vill jag inte ha den oron, utan vill byta ut den mot det där obekymrade igen. Om jag då ger mig på det så kommer orsak nr 3: En grundmurad trötthet tar över och då vill jag inte ha den tröttheten, så då tankar jag med vin för att orka fortsätta ”ha kul och fixa med allt”. Då är jag inne i en snurr där jag dricker typ alla kvällar som jag inte har kvälls- eller tidiga morgonaktiviteter som omöjliggör att dricka. Tillslut kommer en dag (som idag) då jag vet att jag inte orkar mer och vet att jag måste stå ut med oron och tröttheten. Jag är rädd och jag fantiserar om livet som jag vill ha det - och har haft det - där jag inte dricker utan lever istället. Längtar och vill vill vill. Sen går dagarna, få eller flera. Jag blir starkare och lugnare. Och plötsligt står jag där på 1 ⬆️ igen… Och när jag är på 1, så VILL jag inte ens stanna upp, tänka efter, välja omsorgsfullt… Jag VET där och då vilka konsekvenserna kommer att bli, men jag vill inte vara den personen som får de konsekvenserna, så jag trycker aktivt in den vetskapen i ett litet hörn i huvudet och trallar iväg. 1, 2, 3 och sen en dag som den här. Alla som jag umgås med vet om det här. De är alltid uppmuntrande och peppande när jag inte dricker och skulle aldrig försöka övertala mig att dricka. Men de uppfattar å andra sidan inte mitt själva drickande som problematiskt egentligen - mer självuppspöningen och ångesten som jag hamnar ni. Så de tar mina ”svängningar” (hatar dricka - dricker ”obekymrat” - hatar dricka etc) med ro så att säga. Vilket är lite förrädiskt. Jag är (som jag förstått att väldigt många här är/har varit) en sån som dricker till synes ”kontrollerat” - dvs i bemärkelsen gör i princip aldrig några tokigheter eller verkar klappkanon. Men det blir alldeles för mycket och ofta, jag mår dåligt på totalen och jag orkar och vill inte leva så.

Nä, det är inte för tunnisar det här, som Se klart brukar säga. Och klurigare nästan, när man inte har så många uppenbara botten-noteringar att påminna sig om från själva dricka-tillfällena… Det man upplever inombords dagen/dagarna efter är fullständigt vidrigt, men verkar ju blekna tyvärr. Och de falska ”skimmer-tankarna” tar över.

Det här med att komma in och skriva att man börjar om på dag 1 igen och igen känns inte bra. Men det känns ännu värre att bestämma sig för att sluta skriva…

Många kramar - och tack för att ni kikat in 🤓❤️!! 🦆

te

@Annabell Förståelse och omtanke från mitt håll. När jag tog vin till maten sist hamnade jag också i gropen i flera dagar. Och det där dagarna i gropen blev en så stark påminnelse om varför min ambivalenta relation till alkohol definitivt måste vara över nu. Oavsett. Tungt, men lärorikt. Och en känsla av lite äntligen också. Se framåt. 🦄

vår2022

@Annabell Så jäkla eländigt med den där jäkla alkoholen som hela tiden kidnappar hjärnan. Att den hela tiden lyckas förvrida tankarna och att man bara kör på och skiter i konsekvenserna. Att det som utvecklas är ett undvikande beteende och man vänder ryggen till. Finns det något annat du inte tänkt på som du kan stoppa i din verktygslåda💼? Kanske ska du prata om hur det verkligen är för dig när du dricker för dina vänner? Så att det kan stödja dig till att avstå? Kanske ta en kontakt med vården, medicin mot sug?

Kämpa på, ta kommandot i ditt liv. Det går och som du tidigare konstaterat, det är bara att inte dricka som är den enda vägen till nykterheten, till det liv du vill ha. Kramar❤️