Jag har haft alkoholproblem något år. Mitt största problem tror jag är att även partnern är törstig. Vi har försökt att vara nyktra några veckor och leva hälsosamt. Oftast har det lyckats. Nu den senaste tiden har det spårat ur med alkoholen. Vi har skött jobbet båda 2 men druckit så gott som var och varannan kväll. Det är ofta jag varit rädd att polisen ska stoppa mig på morgonen på väg till jobbet. Jag har varit rädd att jobbarkompisar ska känna lukten av fylla. Det har även synts i ansiktet, svullnad, trötthet, bakfylle-ögon. . Jag tycker jag har fått lite krämpor som förmodligen varit alkoholrelaterade. Kramper och domningar, högt bltr. yrsel. Jag har barn äldre och yngre. Ett av barnen har jag diskuterat mycket med om alkohol, alkoholism osv. Hon har frågat mig när jag ska söka hjälp? Jag har svarat lite vagt och försökt att komma undan med olika svar. Min bakgrund är som många andras alkoholism i släkten. En pappa som var väldigt charmig och glad, men beroende av alkohol. Jag minns tillbaka på barndomen som ändå var fin och trygg mestadels p g a en stark och trygg mamma. En mamma som ställde upp på oss ungar till 100%. En mamma som aldrig drack när vi var barn. Mamma gav oss självkänsla genom att ge beröm och styrka. Hon gav mig kraft för att ge mig ut i livet med nyfikna ögon. Ändå trillade jag dit. Jag har varit medveten om faran och även sagt till mina syskon att jag kan bli alkoholist, jag vill inte men ibland blir det inte som man vill. Flera av mina syskon har problem med A. 2 har slutat helt, en med hjälp av bl a AA. Min nya chef som har jobbat med missbruk har pratat med mig, efter att ha fått ett mail av min dotter. Dottern skrev att jag behöver hjälp med mitt alkoholproblem. När chefen sa detta kändes det som om någon dragit ner byxorna på mig... Chefen var förstående inte alls fördömande. Det märktes att hon var van att hantera detta. Efter samtalet drack jag 2 planerade pubkvällar. Sedan dess har jag varit nykter snart 4 veckor!! Det känns fantastiskt, men jag vet att faran lurar bakom hörnet. Känslorna går lite upp och ner. Ibland har jag känt mig euforisk, andra gånger har jag tänkt på separation och andra jobbiga saker. Vet ej hur det blir med mig och sambon som nu försöker hålla sig nykter, efter påtryckningar från barnen. Vi är så olika när det gäller A. Jag har för första gången i mitt liv tänkt att leva helt nykter!! Jag har aldrig förr tagit orden i min mun. Nu efter mycket tänkande, läsande om A, hört berättelser om A och hur barn påverkas av förälders missbruk, känns det som det enda rätta för mig.Jag tänker även på andra som har lyckats sluta med A som varit långt ner i träsket. Dessa starka människor, då vill jag också vara stark!! Kram på er:)

Jag är nu i Västra Norrland, så nästan i mitten av Sverige. Här är vackert. Mycket sjöar, och äldre hus. Jag trivs väldigt bra, men det är långt hemifrån. Jag trivs på många ställen, gillar olika miljöer. Här vid huset finns en sjö, så egentligen perfekt läge för mig. Tiden får visa vad som sker. Just nu är jag förälskad i livet. 💕💫💕Det känns skönt att leva. 🍃

Tack för fina inlägg Torn, Sattva, TI, Adde och Sisyfos. Tiden är den man inte kan stoppa. Så det gäller att göra livet till vad man önskar. Rätt vad det är så händer oplanerade saker, och man får tänka om. Då är det underbart att skallen är klar, och själen hyfsat ren. ❤️

Ja det var väldigt fint med mycket sjöar och fina ställen att besöka. Vi åkte 4-hjulning, vattenskoter, och såg oss omkring i trakterna. Jag hade en toppen-fin vistelse. Kände mig lite som barn på nytt!😅. Tänk att livet kan kännas så lätt och roligt ibland. Längtar redan tillbaka. 💕🍃

Nu är vår minsting klar med gymnasiet, studentlägenheten såld, han har sommarjobb, och gör lumpen till hösten. Allt är i sin ordning, uppdraget som stöttande mamma är utfört 🥰.. Nästa epok för mig är att, så småningom bo ensam. Inte jättesvårt det heller, jag har ju övat mig en del. Men det är inte det som är min önskan i längden. Tro’t eller ej, men nu känns kärleken i magen på mig. Alltså den omtalade magkänslan finns..Jag visste ju inte innan, hur den skulle kännas, eftersom jag aldrig känt den i Kärlek. För mig innefattar Kärleken, ord som närhet, ömhet, tillit, äventyr, samsyn på framtiden. 💕💫..Min äldsta dotter sa att jag skulle göra en önskelista på vad jag söker hos en man. Jag visade den tilltänkta listan, eftersom han matchade på alla punkter. Han känns som någon jag träffat förut. Det mesta känns lätt. Nu får vi bara se till så vi träffas så mycket vi kan, för att lära känna varandra ordentligt. Om jag är rädd? Ja lite, men vad kan hända? Att det skiter sig. Ja men jag har varit med om betydligt värre grejor. Klarade dom också. ❤️

Tack Sattva, Vår22 och Sisyfos🍃🍓🍃Ja, jag är jätteglad för vår skull. Han ska vara väldigt glad att han hittat mig också. 😉. Jag har ju dejtat några stycken under dessa 5 år jag varit singel. Och det är inte helt lätt att veta vad man söker hos en man, även fast man tror det. Nu känner jag något som känns äkta. Han gör mig glad. Vi är otroligt lika på många sätt, eller helt tvärtom. Han är väldigt förtjust i barn, och människor ö.h. Gladlynt och gillar att röra på sig. Det här blir bra. 🤗🤗💫

Roligt @miss lyckad ! Jag hade också en sån galen tur för drygt tre år sen. Såg en bild o tänkte ”där är han ju”! Och precis så fin är han. Nu bor vi ihop, två grånade pensionärer, tillbringar nästan all tid tillsammans och bara trivs!

Vad roligt Geggan👍🏽🌟..Den här killen skrev lite positivt om min profil. Och när jag läste hans, så var den också passande till mig. Hans bild var väl sådär..Men i verkligheten var han både snyggare och mycket trevlig. Äntligen på rätt väg..😉💕

Midsommar🍃🇸🇪🍃Imorgon är det afton. Jag skrev om mina tidigare midsomrar en gång i min tråd. Betydligt härligare att leva fri nu, från alkohol och allt vad den ställer till med. Jag tänker också att, det bästa med att sluta ett missbruk, är att man visar för framförallt sina barn, att det går. Med våra gener är det lätt att fastna i alkoholmissbruk, men det går att komma loss. Ja det krävs vilja och kunskap, men det var mycket enklare än jag trodde. Bara man bestämmer sig. Vacklar man det minsta lilla och ger efter, så är det kört. Det är inte konstigare än alla missbruk och beroenden. Veta så mycket som möjligt om beroendet, ta rygg på några som lyckats sluta, hålla fast vid beslutet, och distrahera sig själv i början så hjärnan ” glömmer” suget en stund. Tänk på dina riktiga nära och kära. Vad stolta och glada dom blir, om du blir den du var innan missbruket nästlade in sig i din kropp och hjärna. Och den största vinsten får du ju själv. Aldrig vakna bakis, med ångest, minnesluckor, och allt annat som alkoholen gör med oss. Glad midsommar🍃🌺🇸🇪🍃🌺🇸🇪🍃🌺🇸🇪🍃🌺🇸🇪🍃🌺🇸🇪🍃🌺🇸🇪

@miss lyckad Ja det är ju inte bara man själv som vinner på att man inte dricker mer. Mina barn har fått en pappa som går att lita på till 100 procent i alla lägen. Detta har jag tydligt märkt på att de tex alltid ringer till mig först, om det krisar med skjuts eller hämtning. 😂 Jag kan alltid köra bil oavsett tid på dygnet. Sedan så mår såklart min fru bättre av slippa ha en snarkande, alkoholstinkande gubbe.😅 Min chef, och mina kollegor vinner också på min nykterhet. Ingen sur, lat och trött kollega att handskas med. Även mina vänner uppskattar att jag är skärpt och på glatt humör.😀 T.o.m. vilt främmande personer som jag stöter på vinner på min nykterhet. Detta eftersom jag gärna snackar en stund, i stället för att på sin höjd komma med ett litet trött ”hej”. Jag har i alla år trott att jag har varit ganska blyg av mig. Detta är som bortblåst sedan jag blev nykter.😀

Glad midsommar på dig! 🤗

Alkohol, en ickefråga..Det vet jag att många vill att det ska vara. Nu har jag levt nykter länge, det blir 7 år till vintern. Numera så är alkohol inte så laddat för mig längre, som det var i början av det fria livet. Igår var jag barnvakt åt barnbarnen. Dom vuxna barnen med respektive skulle på bröllopsfest. Min äldsta dotter undrade om det var okey att dom öppnade cava. Absolut sa jag. Uppskattar ändå frågan.🤗. Jag sov med barnbarnen i en stuga, med mycket mousserande vin flaskor, min kille har också en del mousserande viner hemma hos sig. Jag har kommit till en känsla som kan kännas som neutral. Jag känner ingen rädsla att någon ska bli för full, för att jag har varit med många gånger nu, och det har inte hänt. Det blir en skön trygghet som jag aldrig känt tidigare. Exmannen och andra jag sett dricka blev ofta för fulla, därmed oberäkneliga, och opålitliga. Jag känner mig som ett gott exempel numera. 😃..Pålitlig, stabil, och alltid klar för både bilkörning, och att hjälpa mina nära. Dom hjälper mig tillbaka om jag behöver något. Jag har en fin familj som jag kan vara stolt över❤️Och jag är väldigt stolt och tacksam över mitt eget liv också. 🌟

@miss lyckad Oj, är det 7 år nu till vintern! 👍 Och jag som tycker mina 2,5 år är hyfsat bra.😅 Du ska verkligen känna dig stolt för detta! Gott att du kikar in här i bland så att nya kämpar kan se hur bra man kan må även efter en lång tids nykterhet. Det är ju något som man måste läsa sig till, för att kunna fatta att det är möjligt.😄

Kram

Håller verkligen med dig om att alkohol har blivit en icke-fråga. Jag minns hur bekymrad jag var i början. Vad skulle folk säga? Hur skulle jag känna? Jag kan inte förstå den oron alls idag. Jag dricker inte alkohol. Punkt. Det kan jag öppet och ärligt säga till vem som helst, när som helst, numer. Men så var det verkligen inte i början. Önskar man kunde få nykomlingar här på forumet att förstå att den oron är övergående. Jag har personligen BARA bemötts av positiva kommentarer när jag outat mitt icke-drickande.

Kram 🐘

Ja, håller med om att man numera tänker helt annorlunda, mot när jag drack. Jösses vad tid och pengar jag lagt på skiten. Jag gick förbi bolaget idag..Såg folk som försökte rätta till sig innan dom gick in..Dom som kom ut från bolaget kånkade på ölbackar, och bag-in-boxar. Stackars er alkohol-slavar tänkte jag. Det är ju faktiskt så. Dom flesta som skäms för att gå in på bolaget, är ju där för ofta. Det gjorde jag också när jag drack. Skammen och skulden försvann när jag valde nykterheten❤️