@Ny dag Du jobbar på så bra❤️ Jag är också helt övertygad om att ångesten skulle vara värre om du drack. Du skulle vara i det eviga ångesthjulets onda cirkel som bara snurrar på utan öppningar och slut. Dämpar medicinerna ångesten?

Ännu en nykter dag, måendet ff inte på topp men jag kämpar på! Ikväll blev vi spontant inbjudna på drink(ar!) innan maten. Kul att umgås, tog förutom en liten present till värdparet med mig egen dryck och hade supertrevligt. Kändes inte konstigt alls utan helt ok, för jag mår ju faktiskt inte bra dagen efter oavsett hur lite jag än skulle dricka. Har ångest ändå så det räcker…

Idag är jag nykter, efter ännu ett återfall. 😮‍💨 Ska försöka vara snäll mot mig själv och inte döma. Jag ska klara denna nyktra resa och jag kommer inte ge upp. Men känner mig så misslyckad för det gick ju så bra. Alkohol ger mig absolut ingenting och nu får det vara nog med att ta återfall men varför ska det vara så svårt. Åkte helt medvetet till bolaget, har ff kvar men ska så fort jag får möjlighet hälla ut resten för jag ska vara nykter, idag imorgon och alla andra dagar. Jag ska aldrig mer gå in på bolaget.

@Ny dag Det är bara att komma igen! Du kan, du vill och du vet hur man gör💪💕. Vad fick dig att medvetet åka på bolaget? Det är ju bra att gå igenom det då det blev en fälla för dig, så du kan se upp nästa gång.

Kära @Ny dag , jag känner så väl igen mig. Hur man får en impuls och blir radiostyrd och sedan packad…

Ta med dig känslan av att ”alkohol ger mig ingenting” och försök plocka fram den nästa gång begäret gör sig påmint.

Konstatera att du tog ett återfall men fastna inte i negativa tankar kring det. Idag är faktiskt en ny dag!☀️

@vår2022 Behovet av att döva, försvinna bort fick mig att ta ett återfall. Tänkte inte hela vägen, idag är jag skakig, darrig och mycket ledsen. Också att jag dolde drickandet för maken genom att säga att jag mådde dåligt. Drack alltså i min ensamhet med paniken i kroppen. Nu är allt iaf uthällt vilket känns bra och gör att idag är dag 1 igen. Jag vill börja räkna från början, det tar ju sex månader för hjärnan att ställa om så nu satsar jag på delmål 180 dagar utan a. Jag ska klara det för alkoholen ger mig inget förutom ångest. Nu blir det till att genomlida ett par dagar med megaångest. Dag fem brukar det lätta men vet av erfarenhet att det tar allt längre tid för varje återfall att komma tillbaka. Helvete vad det är svårt just nu…. Inte att förbli nykter utan att stå ut med mig själv.

@Allegra tack, ja det är en ny dag men jag mår så dåligt över mig själv och mitt beteende. Kommer efter sommaren be om läkemedel mot a för att slippa kämpa i motvind cg verkligen uppnå mitt mål om varaktig nykterhet.

@Ny dag Jäkla gift alkoholen är! Kämpa på nu, försök se igenom besvikelsen. Det är svårt och tufft att bli nykter och att inte låta sig luras av Alkoholdjävulen, men det går och du kan. Ta nu en dag i taget, sätt korta delmål och fira när du når dem. Det blir nog mer greppbart med kortare delmål och den härliga känslan av att lyckas nå dem. Kanske ta en vecka i taget, sedan en månad i taget. Ta hjälp av maken igen, var öppen och ärlig med honom, det kommer du att vinna på i längden och så att han verkligen förstår hur tufft det är för dig. Kram❤️

Fattar att du mår dåligt @Ny dag . Usch, been there -done that. Det hjälper dock inte att du slår på dig själv, men det vet du nog.

Önskar att du får ngt. skönt gjort idag, en långpromenad eller en god måltid, som kan få dig på andra tankar.

Imorgon kommer det redan kännas lite bättre! Kram🌹

Har läst din tråd nu @Ny dag och blir så rörd av hur du kämpar. Och relaterar.

Var kommer all vår ångest ifrån? Miljö eller biologi eller en mix av allt.

Alkohol är tyvärr världsbäst på att döva ångest, och ännu bättre på att vidmakthålla den.

Sänder varma tankar till dig. ✨

@vår2022 Ja, alkoholen är ett jäkla gift. Idag har jag varit helt förstörd, rädsla över att inte någonsin lyckas bli fri är överväldigande och jag vet ju att bara jag kan göra jobbet. Det är det som gör mig så rädd eftersom jag svikt mig själv så många gånger. Maken stöttar men hans besvikelse är också stor, han är både ledsen och orolig. Att aldrig mera dricka alkohol känns verkligen som det enda alternativet och jag känner ingen sorg över det. Redan idag är jag hon som inte dricker. Mina återfall har jag tagit i ensamhet och dolt att jag varit påverkad. Så här vill jag aldrig mera må, måste pränta in det i min hjärna. Min vardagliga ångest är som en västanfläkt jämfört med den panikartade, förlamande ångest jag har haft idag. 💕
@Allegra Tack för varma tankar! Ångesten är nog en mix av allt, för egen del nog biologiskt. Hjärnan går för högtryck och alkoholen har dämpat så bra för stunden, men inte ens det gör den längre så varför tar jag då återfall? Jag är så trött på mig själv och så ängslig inför framtiden för så här vill jag inte leva. Men, det är bara att kavla upp ärmarna och hoppas att denna gång var den sista för så här dåligt vill jag verkligen aldrig må igen. Nu kämpar vi vidare och mitt motto/dagliga mantra ska bli något i stil med ”Jag väljer att vara nykter för att inte må dåligt”. Jag tror på fullaste allvar att jag/min hjärna inte längre tål alkohol, jag mår inte ens bra när jag dricker, inte ens de första tjugo minutrarna och sedan blir dagarna efter ett smärre helvete. 🥰

@Ny dag Har funderat på det här med ångest sen jag skrev i din tråd för några timmar sen.

Min ångest sitter i kroppen, inte i skallen. Och jag upplever även att alkohol tar tag i min kropp och dämpar ångesten. Förstår självklart att hjärnan är inblandad. Men tänker då att jag måste jobba med min kropp för att dämpa/övervinna min ångest.

Ångest, liksom alkohol, gör mig orörlig, stillastående och passiv.

Att göra bra saker med sin kropp; promenera, träna, bada bastu, vinterbada etcetera - skulle kunna vara ett sätt att hantera och kanske minimera ångest.

Jag spekulerar här, och det är verkligen inte meningen att kapa din tråd 😊

Vi kämpar vidare helt enkelt✨

@Ny dag Ja, det verkar som att alkoholen inte längre ger effekt mer, att den bara ger ångest även under drickandet. Kan känna igen det när jag drack i smyg, jag var inte sann och svek både mig själv och andra. Att det känns så fel men ändå gör man det, för man vill dämpa ångesten men det funkar inte längre. Kan förstå att din man är både ledsen och orolig. Det finns inget värre än att stå vid sidan och känna sig maktlös och att den man älskar mår dåligt. Men du kommer att fixa det här, jag är helt övertygad om det! Kanske kan, som du säger medicin mot suget vara något att ta till, som ett stöd i processen. Du kommer att må bättre snart igen. Kram💕

@Allegra Du kapar inte min tråd🙏🥰 jag instämmer att promenader och fysisk aktivitet hjälper mor ångesten. Jag måste jobba mer med att få in regelbunden fysisk aktivitet.
Imorgon är en ny dag, och nya tag i kampen för nykterhet. Jag ska vara nykter även imorgon!

@Allegra Jag håller helt med dig. Att göra bra fysiska saker med sin kropp är så verksamt. Det kickar igång måbra hormonerna och är som ”lyckopiller” för hjärnan. Jag gör något fysiskt varje dag med kroppen, promenerar, löper, fysträning eller sliter i trädgården. Kroppen får ut spänningar, slaggprodukter, nya celler skapas, hjärnan aktiveras, blodet får fin genomströmning och lungorna får jobba. Det hjälper mig att hålla mig nykter och må bra psykiskt och det har blivit en god vana, ett nytt gift men ett bra sådant😁

Ärlighet hör nykterheten till. Därför vill jag även vara ärlig här, min dagbok. Sedan 31/5 har jag tagit tre återfall som jag inte skrivit om här och jag känner mig oärlig, vaknade inatt och lovade mig själv att vara ärlig mot mig själv, min man och forumet. Jag faller för alkoholdjävulen efter två-tre veckor. Lyckas dock stoppa återfallen efter 1-3 dagar med en fruktansvärd ångest till följd - en ångest som varar i dagar där jag knappt håller ihop. Så varför då ta återfall när jag vet vad som kommer ske? Min film behöver inkludera dessa dagar, därför skriver jag detta också här. Nu satsar jag vidare mot nyktra dagar, är på dag två idag så måendet får jag stå ut med åtminstone till söndag…. Jag börjar tvivla på mig själv i allra högsta grad nu, finns det någon här på forumet som lyckats sluta efter många återfall och i så fall hur gjorde ni och hur hanterade ni ångest etc?

@Ny dag Jag befinner mig exakt i samma situation som du, det skulle ha kunnat vara jag som skrev det du nu skrev! Jag befinner mig på dag 1 igen, fallen har jag inte ens hållit koll på!
Svårt och smärtsamt att gång på gång skriva ner sina misslyckanden!
Vi satsar vidare mot nyktra dagar!
Med gemenskapen här fixar vi det!!

Styrka till dig 💪💕

@Kullamannen 🙏, önskar också styrka till dig! Nu är det nog för mig, varje återfall gör bara att jag faller djupare och djupare, det blir svårare och tar längre tid att komma upp på banan igen. Jag måste klara det här nu. Jag har ff jobb, familj, hus etc. kvar men är nog så nära botten jag kan komma. Detta måste få ett slut. Idag kommer jag vara nykter.