Hej.
Jag träffade min sambo för 15 år sedan när vi var i 20 årsåldern. Jag fick ganska snabbt reda på att hans pappa var alkoholist men slutat dricka för ett år sedan pga hälsan. Ganska snabbt insåg jag också att sambon drack väldigt mycket under helgerna, oftast själv då jag inte drack mycket. Han kunde bli så full att han somnade på golvet, han ringde bekanta som han annars aldrig pratade med. Nästa dag hade han alltid ångest. Det eskalerade mycket och tillsist hade han gjort bort sig så mycket att han tog hjälp. Han gick på AA möten och sa till mig att han var alkoholist. Han var jätteduktig och slutade dricka. MEN för ca ett år sedan kunde jag plötsligt under helgerna känna igen tecken. Han började stå på ett speciellt sätt, luta huvudet på ett sätt som han alltid gjorde förr när han drack. Det var så tydligt. Men jag såg inte att han drack. Jag konfronterade honom men han blev arg och skällde ut mig. Jag började tvivla och fick be om ursäkt. Men det blev fler och fler tecken på att han ljög. Jag fick helt plötsligt inte komma in i verkstaden. En dag tog jag nyckel och sa att jag skulle hämta en hammare. Han kastade sig upp ur soffan och sa att han skulle det. När han sov tog jag nycklarna och smög ut. Jag hittade då två flaskor sprit/whiskey gömda och tomma. Konfronterade dagen efter men fick höra att jag var kontrollerade och att flaskorna var gamla. Det var jag som fick skämmas. Jag loggade in på hans internetbank och såg att han hade handlat på systemet flera gånger. Skäms efteråt hur jag snokade efter bevis.
Tillslut erkände han och sa att han kan dricka numera i lagom mängd och att han har kontroll. Han la. Ta några öl under helgerna öppet framför mig men jag fortsätter att hitta tomma spritflaskor. På ett kalas senast kom jag på honom gå och sno whiskey ut ett skåp när ingen såg (det serverades bara alkoholfritt).
Hur ska jag göra? Vad ska jag säga? För visst måste han ha problem?