Framåt

Profile picture for user vår2022

@Geggan Nej, vad hemskt och tråkigt😢. Bra att han vill kämpa och inte ger upp. Tänker också att det är viktigt för dig att få stöd för att orka vara stöd för honom och att få stöd för dig själv. Alkohol kommer inte att göra det bättre, bara sämre, men det vet du. Massor av kramar och försök ta hand om dig❤️

Profile picture for user Adde

En otroligt jobbig situation du är i nu ! Ta emot all hjälp du kan nu för din egen skull, det har du igen i det långa loppet. När min far fick cancer så var jag aktiv alkoholist vilket jag ångrat så många gånger. Mitt stöd till honom var ju obefintligt och jag söp bort alla känslor.
Nu har en väninnas pappa leukemi och där finns inget att göra längre MEN jag kan stötta henne med alla mina sinnen utan blockering av spriten. Likaså har en äldre bekant div allvarliga sjukdomar som kan sluta hur som helst men han undviker all hjälp eller stöd och det kan jag acceptera. Jag hade nog inte kunnat se det på samma sätt som aktiv alkis.

Lite offtopic kanske : Jag har med åren blivit allergisk mot ordet cellgift. Det ger så obehagliga vibbar ! Jag använder ordet "Cytostatika" som fritt översatt tolkas som "Livsrum" <3 Eller när jag pratar med utländska vänner : "Kemoterapi" som låter mer vetenskapligt.

Ta hand om dig och fortsätt med dina rutiner som skapar en stabilitet i det som händer nu !

Kram !!

Profile picture for user Geggan

Tack alla för stöd. Det känns bra. Det jobbiga är att man kommer på viktiga frågor först efteråt. Den första läkaren sa att han skulle få antikroppar, den andra inte och då undrar jag varför inte? Det är väl det som är framkant i behandling nu och kan förlänga liv? Ja ni hör- blir lite manisk. Försökte kontakta cancerkompisar men får inte inloggning att funka. Skall leta vidare.

Profile picture for user Sisyfos

Åh så tråkigt besked, Geggan. Förstår om ni är lite chockade nu. Det är ju helt omöjligt att ta till sig informationen och ställa frågor i det läget. Hoppas ni hittar möjlighet att göra det i efterhand. Skönt ändå att sambon är inställd på att kämpa.
Skönt också att du verkar så stabil i din nykterhet. Hur tufft det än är att leva i det här nykter är det 1000 gånger bättre än att dränka sorgerna. Jag har sällan känt mig så levande som när jag slutat dricka och min pappa blev svårt sjuk. Det var jättejobbigt såklart, men jag var oändligt tacksam över att jag var nykter i det läget. Man behöver ha alla sinnen klara tycker jag. Sen är maktlösheten och ovissheten skitjobbig, men att dricka gör inte saken bättre.
Håller tummarna för er!

Profile picture for user Geggan

@majken_r @Sisyfos tack för stöd. Glad för det- äkta tröst. Ja, jag är glad att jag är nykter. Tänker också att mitt i allt, hur det än går så är detta en viktig erfarenhet som sätter mig i förbindelse med mycket av själva livets villkor. Vi är också extra rädda om varandra, kramas mycket, glada åt att vara tillsammans.

Profile picture for user Varafrisk

Bästa @Geggan så tufft för dig/för er❤️Även om man kan räkna med att få det beskedet är det ändå en chock, tänker jag.
Hoppas att det löser sig med inlogg t cancerkompisar. Tveka inte att ta kontakt med Cancerfondens stödlinje. Kollade telefonnummer som är 010-199 10 10 telefontid mån, ons - fre 9 -16 och tis 10 -16. När jag behövde stödet så fastän att de inte kände till det som var individuellt med min systers och min mans sjukdom så var det som om de verkligen visste. När jag tyckte att omgivningen inte förstod då förstod dem och dem förstod även att omgivningen inte förstod. Vet inte hur det är för dig men skulle jag hamna i samma situation igen då skulle jag be om hjälp för jag tror inte att omgivningen förstod hur trött och hur tufft det var. Så mitt råd är be om hjälp om det finns ngn som du kan be om hjälp med. Allt det bästa t dig och din sambo🥰

Så strongt och bra att du är nykter💪🏻

Varm innerlig kram 🥰

Profile picture for user Geggan

Tack @Varafrisk ! Ja, det var väl nån sorts chock. O som alltid i såna tillstånd så går allting upp och ner, liksom utan styrsel. Igår vid gott mod, tänkte att det j ha är kommer vi att klara. Idag är jag fött ett lismande trött, känner inte igen mig själv. Helt orkeslös. Nå, vi åker till landet på en vecka i övermorgon. Längtar efter att få vara lite med barn o barnbarn. Väldigt konstigt att tänka tanken: ska jag bli ensam igen? Ja, det är en underlig dag idag. Som ett sorts avstånd mellan mig och allting.

Profile picture for user Geggan

Livet som canceranhörig är verkligen paradoxalt. Mot fonden av allt hemskt är jag ändå glad att ha gått ner ytterligare ett halvt kilo i vikt, sammanlagt 7,5 kg på nio veckor. Och sådär är det hela tiden. Han vill ju leva som vanligt så vi myser och gnabbas med morgonkorsordet osv osv. Idag skall han dra ut två tänder, preventivt inför strålningen. Jag skall äta lunch med kära syskonbarn som är i stan. De har valt min gamla stamkrog där jag har druckit sååå mycket vin. Men nu är det ny ägare och ny inredning. Den trötta gårdagskvällen piggades upp lite av svenska fotbollsdamerna! Allt är helt enkelt lite knasigt.

Profile picture for user Varafrisk

@Geggan Känner igen mig så mycket i vad du skriver i livet som anhörig till en cancersjuk man. För mig var det dom en berg- och dalbana.

Jag håller tummarna/ber att din sambo ska svara bra på den behandling som han ska få🙏🏻

Kramar av styrka till dig🥰🥰

Profile picture for user Se klart

@geggan jag tror att det är som det ska. Allt i en blandning som inte tycks logisk- men en så allvarlig sjukdom är allt annat än logisk. Såklart du ska glädjas över halva kilon och gnabbas över korsordet. Det finns en tid för allt. Att orka stå mitt i livet och leva det, med allt vad det innebär är inget annat än stor levnadskonst. Kram 😍

Profile picture for user Geggan

Just så är det @Se klart . Det gäller bara att hänga med i svängarna . Under eftermiddagen var jag stand by för hans behov efter tandläkare men han tog en lång promenad o planerade middag m kompis. Sen blev han såklart ändå trött o fick ont o vi åt tillsammans. Anar att det kommer att bli mycket så. Upp och ner. Jag är ännu helt ovan. Vi brukar vara väldigt samspelta med våra planer. Men nu finns det en tredje faktor- sjukdomen.

Profile picture for user Geggan

Nu är vi på landet en vecka innan strålbehandling börjar. Otroligt skönt. Havet. Bada. Liten båtutflykt till kobbe idag. Känns bra att liksom ladda för tuffare tider. Min kära sambo spelar mkt gitarr, också som för att lägga upp lager. Mitt enda problem är att jag är lite yr, kristallyrsel som spökar. Föll igår. Påminner mig om förra sommaren då jag drack hela tiden och ramlade illa flera gånger.

Profile picture for user Geggan

Nu har han åkt, för en massa förberedelser. Jag stannar på landet en vecka till. Dödstrött. Känns som om jag bara faller ihop nu när han har åkt. Oro, tankar på hur allt skall bli. Hur annorlunda allt är. Han är ju handikappad efter operationen. Och kommer att vara ännu värre efter strålning och cellgift. Saknar den gamla killen från förr. Men nu är allt förändrat, det kan inte hjälpas. På ett sätt värre än om man blivit sjuk själv. Jag är samma men allt är annorlunda. Håller ändå hårt i mina två beslut- inte dricka och hålla min matrutin. Kommer däremot att gå o lägga mig klockan åtta.

Profile picture for user Smörblomma

@Geggan Det är svårt att stå bredvid. Jag upplever också att jag har en förändrad man efter operationer, strålning och cellgifter. Även om man övervinner cancern så är det mycket som inte är som förr när det är klart. Man får liksom anpassa sig till den nya individen och inte älta att man tappat den person som fanns förr. Samtidigt finns ju mycket av den gamla personen kvar i det nya. Fokus på nykterhet och matbutik blir bra för dig och för honom. Kram.

Profile picture for user vår2022

@Geggan fint att du håller hårt i dina beslut, att inte dricka och dina matrutiner. Det är motorn som får dig att fungera som allra bäst i denna tuffa situation du är i. Hoppas du kan ladda batterierna så mycket som möjligt på landet och ta en dag i taget. Kram❤️

Profile picture for user Varafrisk

Känner igen mig i så mycket i vad du skriver @Geggan❤️ Min man förändrades efter sin cancersjukdom. Ursäkta om jag uttrycker mig så men….mer självupptagen. Jag tror att det på något vis har med överlevnad att göra. Tror att jag skulle behöva ha lite mer av det självupptagna i mitt nykterhetsarbete.
Min man fick först cytostatika därefter strålning och t sist operation. När vi var tillbaka på det sista återbesöket på Sahlgrenska och fick prognosen…hur allt hade gått…så var det positiva besked. Vi berättade för nära och kära. Det var som om alla tänkte att nu är det över och för mig kändes det som om allt började. Jag ringde en sköterska och sa att nu behöver jag en kuratorskontakt. Den kurator som jag träffade berättade att sköterskan sa ngt i stil med…”NNs fru säger att alla tror att det är över…men det är inte över för precis allt är annorlunda”.

Livet är annorlunda men vi lever och jag är tacksam🙏🏻

Nu när din man har åkt så önskar jag att du kan få vila…ta hand om dig själv…vad det nu är..? Köpa färdig mat? Se ngn film?

Önskar dig allt det bästa❤️❤️kram

Profile picture for user Geggan

Tack för inkännande stöd! Ja det är mera självupptaget. Lite gnälligt emellanåt, även om han i grunden är positiv. Det var väl några mygg som blev droppen. Nu förbereds hemsjukvård för perioden av strålskador på slemhinnor. Jag vet inte ut eller in hur jag ska förhålla mig. Lekstunder med treåriga yngsta barnbarnet. Liten tröst. Om ett par dar kommer nästa gäng. Känns lite som om också mitt liv håller på att ta slut. Kanske faktiskt kuratorshjälp skulle vara något- bra tips. Tror de erbjuder det faktiskt. Jag har redan en egen psykkontakt men det brukar bara handla om en medicin som jag tar. Suck. Jag har ibland dipp-tillstånd ; det kanske är ett sånt jag har nu.

Profile picture for user Se klart

Jag vill bara kika in och säga att det du kallar dipptillstånd- i mina öron- låter helt rimligt och adekvat sett till det du går igenom just nu. Som alltid i kriser av alla slag- behöver man stå ut i krisen- när allt omkring en blir liksom viktlöst. Så småningom ramlar livet ner igen, i lite annan formation. Och ofta- mer robust.
Du är mitt i något väldigt tufft och jag gissar att det ibland känns så- och ibland helt som vanligt. Stora händelser i livet.
Jag tänker på dig och hoppas du kan sjunka in lite extra i 3-åringspysslet. Där brukar det känns varmt och nära. Stor kram till dig, och en dag i taget som alla dagar 🥰🥰

Profile picture for user Varafrisk

Mysigt m barnbarnet @Geggan❤️ Kanske en stund med något som kan ge lite energi🙏🏻 Ja, varför inte ta en kontakt m kurator då fokuset kanske blir hur det är att vara anhörig t ngn närstående som är sjuk. Vet inte hur det ser ut i din kommun men i varje kommun finns det någon som arbetar m anhörigstödet. Det finns kommuner som erbjuder exempelvis massage kostnadsfritt.

Kram och styrka t dig🥰

Profile picture for user Geggan

Ja @Varafrisk , makens kontaktsjukskörerska har erbjudit kuratorssamtal, både för honom och för mig. Just nu lite svårt att stå ut med nära vänners överdramatiserade reaktioner. Det är inte himlanden och beskärmanden som behövs utan saklighet och värme. Jag har drabbats av migrän o bara väntar ut lite tid. Ute skvalar regnet. Ja, detta är dagar som jag alltid kommer att minnas. Lessen att jag inte lyckas logga in på cancerkompisar- jag matar in alla uppgifter men sen är det stopp.

Profile picture for user Geggan

Nu har jag loggat in på cancerkompisar. Fick hjälp. Väntar på matchning, för i öppna fältet har folk det alltför jobbigt och hemskt, där är jag inte ännu, bara förvirrad. Lite spänd, imorgon kommer både andra dottern o mera barnbarn o jag städar så mkt jag orkar men känner att det är bristfälligt. Överhuvudtaget längtar jag efter att de skulle ta ännu mera ansvar för hela stället som är rejält arbetskrävande o fullt av halvfärdiga renoveringsprojekt. O just imorgon skall jag ha årlig träff m gamla klasskamrater som råkar sommarbo i närheten. Brukar tutas på rätt bra. Fast folk kör ju. Kastas väl bara tillbaka i vår gemensamma alkoholkultur från gymnasiet. Köpt gott vatten att ta med.

Profile picture for user Geggan

Väldigt intensiva dagar med alla barn o barnbarn! Men allt fungerar, de tar ansvar, t.o.m. för att beställa installation av nya spisen, åka långa vägar för att köpa nödvändiga reservdelar mm. Vi har t.o.m. hittat rejält m kantareller. Vet att dessa dagar är så viktig grund för hela min relation m barnbarnen. Bärplock, bad, måltider, samtal, lekar. Två dagar kvar, sen börjar månader av sambons prövande behandlingar. Försöker suga ut allt ur dagarna nu- havsutsikten, simningen, blommorna, barnen.

Profile picture for user Geggan

Hej @Varafrisk ! Ja nu har behandlingar börjat, igår både cellgifter och strålning. Jag var med, tog hela dagen plus fysioterapi. Inga stora reaktioner än. Så nu nöter han på med strålning några veckor. Men jag är vansinnigt trött. Det är väl hela saken. Dominerar liksom allt. Lite skönt att vara hemma i stan igen. Men helt oklart hur jag ska leva alla dessa veckor.

Profile picture for user Geggan

Första veckan av strålning klar. Vi har släpat oss fram, även jag. Idag har jag varit piggare, orkar skoja lite, vara glad åt god middag och trevlig film. Han är ju dämpad, trött o lite enstavig. Vår kontakt brukar vara mysig o skojig, nu får jag jobba lite mer för det. Men då gör jag det.

Profile picture for user Sisyfos

Förstår att du är trött, men ni är en bit på väg. Ett steg i taget. Och i såna här svåra tider är det ju fantastiskt bra att du inte dricker. Du kan ses med, du kan vara ett stöd. Se tillsatt ta hand om dig på bästa sätt. Kramar

Profile picture for user Varafrisk

@Geggan Förstår att det är tufft men skönt att första veckan är avklarad. Bor ni nära sjukhuset där din man får strålning? Åker han varje dag eller bor på patienthotell?

Önskar dig en fin lördag🥰

Profile picture for user Geggan

Tack alla för stöd. Det värmer. @Varafrisk, han åker stadsbuss. Går ofta hem. Jag har sagt att jag åker med en gång i veckan så kan vi gå tillsammans i lite andra delar av stan. Nu är det helg o strålfritt! Små glädjeämnen. Och ja, skönt att vara ganska stabilt nykter i dethär läget. Ryser vid tanken på hur nödvändigt jag annars skulle anse det vara att dricka nu. Och omöjligt att sluta. Men det har varit löjligt händelserikt detta år. Känner mig ibland som en romanfigur. Skall också börja skriva mera ingående dagbok. Hur det än går så kan det kännas viktigt att notera vad som händer och vilka tankar det väcker hos mig. Liten tröskel dock, jag har ägnat hela mitt yrkesliv åt att skriva så lite skönt nu som pensionär att låta bli. Dessa små uppdateringar är egentligen ganska lagom.