Idag ska jag träffa en kompis som jag har lärt känna via kören. Vi har också suttit i hyresgästföreningens styrelse ihop. Vi ska träffas på en restaurang, direkt efter att hon har slutat jobba. Hon är liksom jag inflyttad till vår lilla stad, och hon har bott här ungefär lika länge som jag. Hon har dessutom precis nyligen flyttat hit sin gamla mamma från en annan ort. Kanske kan vi träffas alla fyra någon gång?

I våras varken sjöng jag med kören eller dansade linedance. Jag kunde förmå mig, trots att jag vet att det ger mig så mycket energi. Men nu har jag anmält mig och betalat avgiften till kören och terminsstart blir det den 29/9. Jag ska anmäla mig till höstens kurs i linedance också. Jag älskar att sjunga och dansa 🥰 Och nu mår jag tillräckligt bra för att faktiskt göra det också.

Kram 🐘

@Magnus Det ska bli intressant att få ta del av studien när den är klar. Jag ville bara passa på att poängtera att anledningen till att det ibland hänvisas till studier som pekar på att det kan vara svårt att förändra sina alkoholvanor knappast är för att man vill att andra ska tro att det är meningslöst att försöka. Snarare är det väl som en påminnelse om att man inte uppnår en förändring i en handvändning och att det gäller att man lägger ner mycket jobb själv för att kunna lyckas. Det här leder ju ofta tyvärr till en debatt om skuldbeläggande för att man skulle antyda om att det krävs hårt arbete så har den som inte lyckats lagt ner något särskilt arbete alls än så länge och så behöver det ju inte alls vara och det är ju inte det som är syftet. Till slut hamnar vi ju i ett läge där all form av faktisk hjälp är skuldbeläggande och vi blir istället till medberoende av varandra som bara ger varandra positiv förstärkning för våra misslyckanden.

Hur kommer det sig då att studier kan ge lite olika resultat? Dels har det ju att göra med utformningen av studien, framförallt med avseende på urvalet till deltagande men det finns såklart många andra faktorer som ger skillnad på resultat också. Om Sifo gör ett slumpmässigt urval av befolkningen och ringer runt jämfört med om Aftonbladet ställer en fråga på nätet om vilket parti som man ska rösta på så tror jag inte att jag behöver förklara varför Sifos undersökning nästan garanterat kommer att vara närmare det faktiskt stundande valresultatet. Det är ju framförallt så att ett ofrivilligt urval redan har gjorts är endast de som läser aftonbladet har sett undersökningen och när den är baserad på frivilligbasis att uppge vad man röstar på eller ej så kan man ju anta att den som är benägen att delta i undersökningar på frivilligbasis och samtidigt läser aftonbladet inte representerar genomsnittsvensken när det kommer till partitillhörighet.

Nu vet jag ju inte hur den forskning Annie Grace hänvisar till har gjorts eller hur den ni på AH gör är utformad. Det kan ju finnas skillnader både i hur man definierar alkohoholberoende och lyckade resultat samt hur de som deltar i studien är utvalda. Som ett exempel antar jag att AHs undersökning baserar på människor som på frivilligbasis gått med i AHs program och sedan också frivilligt valt att delta i studien? Observera att jag inte menar på att det gör att det är något fel på studien på grund av det, men det ger den ju såklart en begränsning i att den svarar kanske inte på den breda frågan hur svårt det är att bryta ett alkoholberoende utan i så fall hur svårt är det att bryta ett alkoholberoende för den som frivilligt gått med i ett program och valt att delta i en studie. Det här är ju en naturlig begränsning som mycket forskning påverkas av och den forskning Annie Grace hänvisar till dras säkert också med liknande begränsningar. När det kommer till forskning på människor på det här sätter är det ju ofta svårt att ha en kontrollgrupp t.ex. Det vore ju oetiskt att t.ex. förvägra en grupp att gå med i programmet här på AH, enkom för att jämföra med hur det går för de som går med jämfört med de som inte gör det. Som sagt, inte menat som kritik på studien som såklart är viktigt, men för att belysa de begränsningar som finns och som kan ge upphov till en variation mellan studier.

Till yttermera visso har vi ju den där gråzonen mellan det subjektiva och objektiva som jag har varit inne på i min tråd tidigare också. De flesta har ju ett bra grepp om skillnaden mellan subjektivt och objektivt. Att kaffe är svart är objektivt och att kaffe är gott är subjektivt. Men hur är det när man t.ex. påstår att kaffe är nyttigt? Är det objektivt eller subjektivt? Finns det en sanning här eller kan alla ha sin egen sanning? Fundera på det själv en stund innan du läser vidare så att du skaffar dig en egen bild innan du får höra min. Ställ dig frågan om det går att göra en studie som kan entydigt ge ett svar på om kaffe är nyttigt eller ej.

Har du skaffat dig en egen bild innan du läser vidare?

Jag tror att det är till din nytta om du funderar på det själv innan du läser vidare.

Kom igen nu.

Om man synar det så kommer man ganska snart fram till att här finns ju en komponent av båda. Vi kan såklart på många olika sätt kvantifiera kaffets effekt på vår kropp och det i sig är ju objektivt. Men hur vi definierar nyttigt beror ju på vad vi lägger in i begreppet. I begreppet "nyttigt" så bor det ju på något sätt en idé om huruvida något främjar vår hälsa eller ej. Men hur ska man mäta det? Det kan ju komma två olika studier, en som fastslår att kaffe är nyttigt och en som kommer fram till motsatsen genom att man valt olika parametrar. Nu hittar jag på här för jag känner inte till några studier om kaffe men man skulle kunna tänka sig att en studie hade följt en grupp som dricker en kopp kaffe varje morgon som efter en viss tid uppvisar på blodprover att det har haft en gynnsam effekt på blodfetter och därmed kan anses vara förebyggande mot hjärt och kärlsjukdomar. En annan studie skulle samtidigt kunna ha tittat på ett gäng som dricker sju koppar innan läggdags och där man sett att sömnen påverkat så att markörer för Alzheimer har stigit bland kaffedrickarna. Då har vi ändå inte tagit hänsyn till alla andra möjliga påverkande faktorer som om man väljer frivilliga som själv har valt att dricka kaffe, som då kanske i större utsträckning gör andra val som påverkar hälsan åt det ena eller andra håller, eller om man väljer en grupp människor som antingen får dricka kaffe, ett placebo eller inget kaffe beroende på vilken grupp de är med i.

Till sist får vi väl också fundera på i vilken mån forskningen i sig skulle kunna vara drabbat av bekräftelsejäv eller andra former av jäv. Har man redan ett svar på frågan t.ex. som man nu då drar igång med forskning på för att bekräfta t.ex. så kan man ju tänka sig att det jävet i sig påverkar så att man bland annat utformat parametrar på förhand och i efterhand grupperar data så att de ska passa med den bilden man redan har.

Tack från mig med @tappasigen- Hoppas du är professor nånstans (inte bara här 😍)
Och kram till dig @andrahalvlek- du övar väl lite grekiska emellanåt? 🥰

@Andrahalvlek @Se klart Nu är ni lite väl frikostiga med superlativen. :) Men jag är tacksam att ni får ut något av mina funderingar. Jag är ju även tacksam för era funderingar också givetvis.

Min enda tanke från början var ju att förklara varför man kan se till viss del olika resultat från studier och poängtera att det ju inte finns någon illvilja i att dela med sig av studierna. I slutändan tror jag ändå att man från alla studier kan slå fast att man måste vara beredd att göra jobbet för att lyckas, men att det kan vara svårt ändå men såklart inte på något sätt omöjligt.

Gårdagens dejt med en körkompis gick galant. 3,5 timmar senare traskade jag hem till min tv igen. Jag drack tre alkoholfria öl och hon drack tre glas prosecco. Vi köpte till och med till varandra varsin omgång, och hon konstaterade bara ”du ska ha en alkoholfri Eriksberg, okej”. Inte ett enda ord ägnade vi åt att prata om mitt ickedrickande. Vi pratade hundratals (kanske tusentals ord till och med) om en hel massa annat istället. Vi pratade, pratade, pratade.

Jag har märkt att jag blir lika entusiastisk och uppspelt i sådana sammanhang som jag blev tidigare, när jag drack. Min upprymdhet berodde inte på alkoholen. Jag blev, och blir, upprymd och exalterad av att umgås med andra. Allt helst på tu man hand. Det spelar ingen roll vad jag har i glaset - jag älskar att tjöta med andra. Det ger mig energi som sjutton.

Men idag tar jag det lugnt. Jag ska diska och handla och åka och bada. Det får bli dagens grej.

Kram 🐘

Tofu på besök

@Andrahalvlek Jag håller verkligen med. I affären nu när jag handlade blommor. Alltså man kan ju ha hur trevligt som helst. 🤠

Idag har jag tagit en höneblund på två timmar. Hurra, heja mig! Jag går ju upp klockan 6 varje morgon för att ta min antidepp-medicin. Det är viktigt att den tas samma tid, jag är väldigt känslig. Sen kan jag inte somna om, trots att jag är sjukskriven.

Men jag brukar bli trött och seg vid 12-tiden. Då brukar jag försöka somna lite, men det har tidigare varit lönlöst. Sömn är en ickehandling och det kräver att man slappnar av så pass mycket att man vågar släppa taget. Så inga höneblundar har det blivit på drygt ett halvår, under hela min sjukskrivning plus en tid innan dess. Jag som älskar mina höneblundar har verkligen sörjt dem 😢

Men idag lyckades jag slappna av tillräckligt. Hurra! Två timmar! Jag tar ju fortfarande propovan och zopiklon vid läggdags, det vågar jag inte sluta med än. Sömn är fan krångliga grejer när det krånglar. Vilken tur att jag inte blandar in alkohol i den soppan också.

Förr om åren tog jag gärna några glas vin för att just få sova. Inte bra. Man sover inte ordentligt, man söver snarare hjärnan med hjälp av alkoholen. Det funkar som en slags lättare narkos. Och är man nedsövd med narkos en längre tid, som vissa covid-patienter blev, så mår man riktigt dåligt psykiskt när man vaknar upp. Hjärnan har inte fått sin viktiga läkande vila, den har bara varit nedsövd.

Jag brukar tänka på Michael Jackson. När han skulle sätta upp sin sista show, för många herrans år sedan, så hade han en läkare hos sig hela tiden. Den läkaren sövde Michael med narkos varje kväll, för han kunde inte ”somna” annars. Det var det som hände, den läkaren gav Michael för mkt narkos på något sätt så han dog. Eller om det var någon annan typ av sömnmedel han fick intravenöst. Hjärtat stannade i alla fall, och jag tror att läkaren blev dömd för hans död.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Grattis till höneblunden! Det båda verkligen gott att du kan slappna av så pass mycket och sova en stund. Det ger fin läkning😁. Ja, reagerade på att jag sov så pass mycket sämre när jag blev nykter än när jag drack, men precis som du säger så sker det noll återhämtning när man sover på alkohol. Det tog verkligen sin tid innan jag började sova bättre som nykter, men det var rätt lätt att stå ut för jag visste att hjärnan behöver återhämta sig och komma i balans igen efter mitt stora alkoholintag och det tar ju månader. Det som är så härligt nu är att hjärnan inte behöver kämpa med intaget av alkoholgiftet utan får vara ren från det och processa det den är till för ”nykter”.

Ha det gott! ❤️

Jag tänker fortfarande på torsdagskvällen med min kompis M. Hur hon helt naturligt köpte en alkoholfri öl till mig och ett glas prosecco till sig själv. Hur vi inte ens nämnde min alkoholfrihet, trots att jag promenerade till restaurangen och inte ens kunde ”skylla” på bilkörning. Vi snackade inte om det alls. Nada. Vi pratade om allt möjligt annat i 3,5 timme istället.

Jag minns en man för många herrans år sedan. Han var alltid festens medelpunkt, sjöng och skrålade. Gärna nubbevisor. En dag fick jag veta att han varit nykter i typ 30 år. Han hade vatten i nubbeglaset. Sådan ska jag bli! Fast jag sällan går på fester där det sjungs nubbevisor förstås. Det är ett gammalt kulturarv som kan förpassas i glömska tycker jag. Det legitimerar bara att folk ska hinka i sig starksprit.

Kram 🐘

@vår2022 Jag minns det som att jag var väldigt kvällstrött och morgonpigg som nykter. Tvärtemot vad jag var innan. Men det planade ut litegrann efter ett tag, tills jag blev sjuk för ett halvår sedan och sömnen ballade ur totalt. Det är först nu, sen antidepp-medicinen har börjat göra nytta, som jag kan känna mig lite trött. Både dagtid och när det är dags att sova. Innan har jag inte varit trött alls, jag har bara tagit insomningstablett på kvällen för att få sova några timmar. Trots att jag förstås egentligen har varit jättetrött så har jag inte känt mig trött, gäspat etc. Det är så skönt att det har vänt nu 🥰

Kram 🐘

Häromdagen gav jag min ex-svärmor en present. En present som satt långt inne. Strax innan jag blev nykter lät jag sy upp en påse. En påse som man ska stoppa en bag-in-box-påse i. Ett fint tyg, dragkedja och ett stort hål så att man kan hänga upp påsen på en krok. En fin vinpåse helt enkelt.

När jag äntligen fick vinpåsen, av en kompis som syr mycket som hobby, så hade jag bestämt mig för att bli nykter. Så påsen åkte in i garderoben och där har den legat sen dess. Häromdagen fick jag syn på den och tänkte att min ex-svärmor kan ju få den i present. Hon dricker ju vin.

Men samtidigt bär det mig emot att ge bort alkoholrelaterade presenter. Jag vägrar ge bort vinflaskor i present, eller ens ingå i en insamling till en spritflaska som ska ges bort till någon. Av princip ger jag inte bort alkohol i present. Punkt. Så vinpåsen var verkligen i gränslandet. Jag borde kanske slängt den istället?

Än mer övertygad om att det inte var en bra present blev jag när svärmor sa: ”Jag borde nog sluta dricka vin jag också”. Det tyder på att hon själv upplever att det blir lite för mycket vin för hennes del. Jag upplever det dock inte så, men jag är ju inte hemma hos henne om kvällarna. Som pensionär blir det ju dessutom fredag hela veckan på något sätt.

Kram 🐘

Ikväll hämtade jag yngsta dottern. Hon sover över hos mig, för första gången sen hon flyttade till LSS-boendet den 10 april i fjol. Tidigare har jag sovit över hos henne jättemycket, men nu har jag inte gjort det sen helgen fre-mån 20-23/1. Onsdag 25/1 blev jag sjukskriven. Vi har knappt träffats det senaste halvåret. Jag har inte orkat. Några få gånger har jag träffat henne ihop med andra, men vi har inte setts på tu man hand förrän för drygt tre veckor sedan. Då jag började må bättre.

Hon har inte vetat hur hon ska närma sig mig. Hon har märkt att något är väldigt fel, så hon har backat. Hon har saknat sin mamma oerhört mycket, och hon har samtidigt blivit supertajt med sin pappa. Hon har reagerat precis som små barn reagerar när den ena föräldern sviker, frivilligt eller ofrivilligt. I mitt fall verkligen ofrivilligt, men det har ju samtidigt inte gått att förklara för henne. Jag ser ju inte sjuk ut i hennes ögon. Inombords är hon ett litet barn, även om hennes kropp är 23 år.

Ikväll har vi först badat i en sjö. Det var 19 grader på land och 23 grader i sjön. Vi har haft lördagsmys med chips/cola för dottern och linschips/alkoholfri öl för mamman. Vi har tittat på Cmore - filmerna ”Sunes sommar” och ”Lotta flyttar hemifrån”. Gamla välkända godingar för oss båda.

Hon har kommenterat filmerna oavbrutet. Varje scen, varje replik. Hon beter sig som en sportkommentator på uppåttjack 🤣 Och jag vet att det betyder enormt mycket för henne att se film ihop med någon annan, så att hon kan just kommentera allt som händer. 99 av 100 gg tittar hon på filmer ensam, och då kommenterar hon inte. Att titta ihop med någon är lycka för henne 🥰

Nu ligger hon i sin gamla säng, i sitt gamla rum som nu är ommöblerat till kontor/gästrum. Hon verkar jättenöjd. Jag är supernöjd med kvällen 😍 En lördagkväll kan liksom inte bli bättre.

Kram 🐘

Å så fint inlägg AndraHalvlek! Kärleken till din dotter har alltid lyst igenom på ett sånt fint sätt i dina inlägg. Så skönt att du orkar vara en del av hennes liv igen.

Tack @majken_r och @sisyfos ❤️ Det var verkligen en magisk kväll. En sådan som seglar upp på min topp 10-lista över riktigt fina kvällar i livet. En kväll som följer med mig länge i minnet, en kväll som får mig att småle bara jag tänker på den. Länge.

Kram 🐘