Flera kvällar i rad har min man och jag tagit ett kvällsdopp i Vänern👙🩳
Så himla uppfriskande! Kommer inte bli vinterbadare men att ta ett dopp så här känns skönt!

Hade en tid h min kurator igår men funkade inte pga mitt arbete. Nästa vecka ska jag träffa henne och då även den nya socialsekreteraren. Jag minns henne fr gymnasiet som en manhaftig kvinna. Blev lite nervös men tänker att det ska nog gå bra. Alltid lite tufft m myndighetspersoner. Men…jag tänker att hon vill de bästa för mig även om hon kan ställa krav på mig.

Jag är så himla besviken på mig själv….jag vet ju vad jag ska göra och vad jag vill göra….jag hade sex nyktra dagar föll på den sjunde…å så oerhört att hoppa upp på hästen igen (som Annabell skulle säga). Jag åker upp och ner….kanske skulle jag välja en trähäst på en karusell…där man stannar kvar🤪

💕💕

@Varafrisk
Ber om ursäkt för att jag skrev mitt inlägg som ledde till frågor från din sida och att jag sedan inte varit här på några dagar. Jag har självklart inga tankar på att din man inte stöttar dig. Det vet jag att han gör! Jag kan bara utgå från mig själv och det var det jag gjorde när jag skrev mitt möjligen, lite tanklösa inlägg till dig. Jag ser att du vill stänga diskussionen men jag önskar ändå göra ett inlägg för att förklara mig. Hoppas det är ok?

Min erfarenhet: Jag tror jag tidigare nämnt att det hade varit svårt för mig, om inte omöjligt att bli nykter om jag varit kvar i mitt äktenskap (och då vill jag omedelbart tydliggöra att jag inte föreslår att du ska skilja dig!). Skälet till att det skulle varit svårt för mig är att min exmake gärna gled på överenskommelser. När jag berättade att jag ville ha ett uppehåll så gick det en helg eller två men sedan tyckte han att ett glas kunde jag väl ta, man behöver ju inte dricka en hel flaska varje gång, eller något liknande. Det där glidandet fixade inte jag utan då föll jag direkt trots att jag innerst inne ville göra det jag gjort nu - sluta helt. Jag behövde "arbetsro" under lång tid i början för att kunna fokusera på min nykterhet. Den arbetsron skulle jag säga behövdes under det första året med noll alkohol omkring mig och stora möjligheter att lägga tid på mig själv (läsa och fundera kring nykterheten). Den möjligheten hade jag aldrig i äktenskapet.

MEN, om jag hade varit kvar i äktenskapet så hade min man fått göra extremt stora uppoffringar eftersom han gärna dricker när tillfälle ges. Det hade fått bli absolut nolltolerans hemma och jag hade fått be honom om att hjälpa mig vara min egen grindvakt. Dessutom hade vårt sociala liv fått bli minimerat för min del och det hade drabbat honom. Om jag inte går, går han ensam då eller hur gör man? Om han vill dricka något fredag kväll hade det inte fungerat för mig oavsett om vi satt i olika rum därhemma. Mitt alkoholstopp hade måst bli ett (stort) gemensamt projekt oavsett hur man vänder och vrider på det. Min exman hade inte fixat det eftersom han inte har den grundmurade förståelsen för hur alkohol kan bli ett problem och för att han inte kan hålla en överenskommelse.

Ovan är alltså en beskrivning av mina erfarenheter.

Jag tänker utifrån det att ja, det är otvetydigt så att det är ditt ansvar och mitt ansvar om vi ska bli nyktra. Men, ur perspektivet att du och andra är sammanboende med en annan vuxen så kan vi inte utesluta (det stora) behovet av stöd vi har från våra närstående i denna megaprocess som det är att bli nykter. Jag skulle säga att även närstående måste göra stora uppoffringar för att hjälpa oss. Exakt vad det stödet kan bestå i kan bara du beskriva, men jag tror det är bra att försöka formulera och prata med din man om det.

Min förhoppning med detta inlägg - som var svårt att skriva - är att jag förtydligat vad jag ville ha sagt . Du får självklart förkasta det om det inte funkar för dig.

Låter underbart med kvällsdopp!

Kram!

@Varafrisk Varit utan alkohol i två år nu och känner inget sug heller. Har beroende genen efter min far och farfar tror jag. Jag tog ett återfall på andra grejer när jag fick en dipp för ett tag sedan. Nu är jag ganska säker på att jag har nån form av diagnos. Så jag ska be om en remiss till utredning. Kolla upp det! Med tanke på nedstämdhet osv.

Bästa @Charlie70 ! Det var bra att du svarade och jag tror att du har berättat en del om dina erfarenheter tidigare. Och, jag förkastar inte vad du skrivit. Jag tänker också att man behöver stöd av den man lever tillsammans med på sin nykterhetsresa. Om jag väljer att ta stöd då får jag stöd från min man men som jag skrivit ovan så är min man medberoende och går ofta med mg in i min bubbla. Väljer jag att inte dricka då finns han där. Under mina 58 dagar då jag tog antabus var det endast vid några få tillfällen som han drack alkohol tex en stark öl el ett glas vin på restaurang. Min man tränar flera gånger i veckan - spinning, gym och löpning med en klubb. Och...vi pratar...massor!!

@BEATNGU Tack för att du tittar in hos mig! Och Grattis till två nyktra år! Vad tänker du att du har för diagnos? Min nedstämdhet är i nuläget starkt förknippat med mitt alkoholberoende. Jag är orolig och jag lever inte mitt liv. Jag tänker ett nyktert liv kommer att ge mig ett bättre mående men skulle nedstämdheten kvarstå då får jag ta itu med det.

Idag är jag nykter. Måsta bryta nu!! För många saker som jag vill göra blir inte gjorda. Små simpla saker som att läsa en bok. Eller lite större saker som idag när jag skulle träffa några vänner och jag kände att måste vara hemma den här dagen för att bryta. Det får vara skittråkigt men jag måste bryta nu! Senaste gången när jag var hos kuratorn pratade jag med henne om en utbildning som jag hade sett på Facebook - det handlade om Våld i nära relationer. Jag sa att jag behöver lite påfyllning. Hon svarade då något i stil med att jag kanske inte ska ha påfyllning. Jag förstod det som att när man bryter med alkoholen, när man ska bli nykter då kanske det inte finns plats för påfyllning för nykterhetsarbetet är en sak som kräver sin energi. Kuratorn är väldigt noga med att säga jag ska inte ha för mycket saker på gång. Naturligtvis kan man träna för att må bra samt äta bra men inte banta...men...nykterheten först. Och så är det ju.

Så idag är en ganska trist dag...inte för att jag inte dricker alkohol.....men för att jag idag inte har energi....och att jag fick ställa in träffen med mina vänner....och att ikväll blir det inget kvällsdopp. Men imorgon kommer jag vakna nykter och ha en gnutta mer energi. Jag behöver även börja med min sovmask igen...har inte haft den på mig på länge....är inte helt överens med den...få se om jag blir det ...men den är ju bra för mitt hjärta.

Kram:)

Bästa @Charlie70 ! Det var bra att du svarade och jag tror att du har berättat en del om dina erfarenheter tidigare. Och, jag förkastar inte vad du skrivit. Jag tänker också att man behöver stöd av den man lever tillsammans med på sin nykterhetsresa. Om jag väljer att ta stöd då får jag stöd från min man men som jag skrivit ovan så är min man medberoende och går ofta med mg in i min bubbla. Väljer jag att inte dricka då finns han där. Under mina 58 dagar då jag tog antabus var det endast vid några få tillfällen som han drack alkohol tex en stark öl el ett glas vin på restaurang. Min man tränar flera gånger i veckan - spinning, gym och löpning med en klubb. Och...vi pratar...massor!!

@BEATNGU Tack för att du tittar in hos mig! Och Grattis till två nyktra år! Vad tänker du att du har för diagnos? Min nedstämdhet är i nuläget starkt förknippat med mitt alkoholberoende. Jag är orolig och jag lever inte mitt liv. Jag tänker ett nyktert liv kommer att ge mig ett bättre mående men skulle nedstämdheten kvarstå då får jag ta itu med det.

Idag är jag nykter. Måsta bryta nu!! För många saker som jag vill göra blir inte gjorda. Små simpla saker som att läsa en bok. Eller lite större saker som idag när jag skulle träffa några vänner och jag kände att måste vara hemma den här dagen för att bryta. Det får vara skittråkigt men jag måste bryta nu! Senaste gången när jag var hos kuratorn pratade jag med henne om en utbildning som jag hade sett på Facebook - det handlade om Våld i nära relationer. Jag sa att jag behöver lite påfyllning. Hon svarade då något i stil med att jag kanske inte ska ha påfyllning. Jag förstod det som att när man bryter med alkoholen, när man ska bli nykter då kanske det inte finns plats för påfyllning för nykterhetsarbetet är en sak som kräver sin energi. Kuratorn är väldigt noga med att säga jag ska inte ha för mycket saker på gång. Naturligtvis kan man träna för att må bra samt äta bra men inte banta...men...nykterheten först. Och så är det ju.

Så idag är en ganska trist dag...inte för att jag inte dricker alkohol.....men för att jag idag inte har energi....och att jag fick ställa in träffen med mina vänner....och att ikväll blir det inget kvällsdopp. Men imorgon kommer jag vakna nykter och ha en gnutta mer energi. Jag behöver även börja med min sovmask igen...har inte haft den på mig på länge....är inte helt överens med den...få se om jag blir det ...men den är ju bra för mitt hjärta.

Kram:)

Hej
Jag läser ditt inlägg @charlie med väldigt stor- behållning, igenkänning men också ”just det ja”- känslor. När jag och du @varafrisk började skriva här så var det en väldigt speciell tid med tanke på pandemin. Mycket socialt, men även sånt som konserter och restauranger gick ju inte att besöka. Jag har ofta funderat på om det var bra eller dåligt. Men är inte säker på om det har spelat så stor roll.

Det här med arbetsro tror jag är så enormt viktigt. Jag läste senast idag på forumet någon som skrev exakt det jag tänkte- och även skrev- ” allt ska vara som vanligt förutom att jag inte dricker.”
Men ingenting är som vanligt.
Allt är annorlunda och det kräver som vi alla vet- sånt otroligt fokus att inte mycket annat hinns med.

Ett tips @varafrisk som jag tyckte var väldigt hjälpsamt den första tiden- var att ta en gemensam vit månad.
Då blir det också ett gemensamt projekt- oavsett hur alkoholvanorna ser ut hos respektive, det blir enklare att liksom hjälpas åt.
Min man dricker ju ibland och jag har egentligen aldrig lidit av att ha alkohol hemma triggar mig inte.
Men att köra ihop- som start- tror jag är ett bra sätt och då behöver man inte heller kolla av var man har varandra- utan allt är öppet på ett sätt som jag tyckte underlättade.
Önskar dig en fin kväll! 🌸💞

@Varafrisk Jag hade ju en fru som var medberoende på ett vis. Jag skötte jobbet och drack bara på helgerna, men då blev jag lat och gjorde inte många knop hemma. Det blev mer och mer och tillslut gick jag inte till jobbet ens. Jag ringde och sa att jag var sjuk och sen gick det över en vecka och då kom chefen hem till mig. Dom visste att jag hade bekymmer men försökt hjälpa mig på alla sätt. Så jag satt där och drack när chefen satt jämte i soffan. Då fick dom in mig på avgiftning i GBG på Stigbergskliniken. Första besöket för mig på ett sånt ställe. Fan vad kass jag mådde. Men efter ett par dagar så mår man ju bra igen. Men då sa frugan i telefon när jag ringde hem att jag vill skiljas jag vill att du flyttar. Då skrev jag ut mig och åkte hem och drack igen. Sen har du kanske läst om hur det gick när jag flyttade, drack mer och mer. Arbetslös och pengar från radhuset vi sålde. Jag var ju tillslut nere på botten så långt så att jag vaknar hemma där jag bor nu och minns inte hur länge jag druckit eller hur mycket. Men jag fick lätt i mig två 3l rosevin kartonger per dag. Då kände jag att det inte stämmer riktigt. Vilken dag är det. Tavlorna rörde sig på väggarna och jag hörde folk som pratade i köket fast ingen var där. Då blev jag rädd och ringde en bekant som kom direkt. Fick sen åka ambulans in till sjukan. Aldrig mått så dåligt. Kändes som jag druckit lava i magen och mådde illa och det flimrade i huvudet. Hade varit uppe på 4 promille trodde läkaren efter provet dom tog två timmar efter jag drack nåt innan. Då är det farligt på riktigt. Fick ligga där ett par dagar. Men sen gav jag mig fan på att komma ur skiten. för så ville jag aldrig må igen. Det skulle jag aldrig klara. Så det blev öppenvården och deras stöd och nära och kära som fick mig att sluta. Fick jobb igen, först kortvarigt och sen som Hjullastarförare på ett stort företag. Har varit där ett år 1a september och är ju nykter sen 2 år. Men när allt gick bra och jobbet tuffade på så tog jag ett återfall pga att jag kände ångest och oro. Förmodligen stress på jobbet och annat. Så jag blev som radiostyrd och provade på droger istället, för alkohol dricker jag inte mer och klarar det inte utan att spy vid tanken på att ta en öl eller nåt idag. Det gick ju bra på semestern och nån helg, men sen blev det för mycket och då kunde jag inte köra hjullastare som väger 12 ton och riskera att köra ihjäl nån eller så. Då hade jag ju varit körd vid ett blodprov. så jag sjukanmälde mig. Men på min födelsedag den 7e augusti bestämde jag mig för att detta går inte. Det kommer bara gå åt pipan så jag ringde min chef och sa som det var. Han var väldigt snäll och förstående. han visste om mitt tidigare missbruk. Sen ringde jag läkaren och öppenvården direkt efter det och sa att nu behöver jag hjälp innan jag fastnar i något sånt här istället. Sen har jag varit sjukskriven i 3 veckor nu och ska prata med läkare och bli inskriven ordentligt på öppenvården och vill samtidigt göra en remiss för utredning om jag har nån add adhd eller bipolär sjukdom förutom beroendet. För jag känner inte igen mitt eget beteende. Jag skulle aldrig göra detta om nåt som jag inte märkt innan triggat igång det. Har ju alltid druckit bort oro och ångest förr. Men nu var det nåt annat som kom. Jag har en son med ADHD och flera har sagt att du kanske borde kolla om det finns nåt där som gör att du beter dig som du gör. Fast allt egentligen var så bra. Chefen kräver också att jag går till botten med detta innan jag har chans att komma tillbaka. Käkat anti depp medicin sen 2008 då det hände massa grejer och jag fick panikångest mm. Men den funkar ju inte när man dricker för mycket. Då är det ju alkoholen som är medicinen. Så vi ska se om det finns andra sorter att prova som kanske hjälper under tiden om det blir nån utredning. Har nog bara provat två sorter genom åren vad jag minns. Så på måndag börjar allt med läkare och allt det andra. Först måste jag bli längre sjukskriven så jag blir av med detta jag tagit och ren från sånt. Och humöret och hjärnan behöver återhämta sig. Tror det är en mix av att gå in i väggen men samtidigt förneka det och köra på ändå. jag har alltid gillat stress när man har kontroll. Tiden går fort och man får mycket gjort. Nu kan jag knappt gå ut. Sover inte, har ätit två bananer sen igår och bara tagit vitaminer i brusform och magnesium för att förhindra ont i musklerna och att man spänner sig överallt efter den skiten jag stoppat i mig. Jag hade svårt att sitta still i skolan och hängde inte med i alla ämnen. Sen blev jag en bråkstake och fick jobba på bondgård i två veckor och gå i skolan två veckor om vartannat. Men jag har blivit lugnare med åldern, men kan vara rastlös och glömma bort saker jag skulle göra i köket på 1 minut tex. Inte typisk ADHD, men nåt sånt tror jag det kan finnas där. Min son har egen lärare och klarar inte att vara i sin vanliga klass hela dagen. Det blir för mycket. Men det har blivit lite bättre med medicinen han får nu. Detta blev ett långt svar. Kommer knappt ihåg vad du frågade från början så jag får tjuvläsa lite i ditt inlägg. Men jag kommer höra av mig här om hur det går osv. Utredning om det blir nån kan ju ta nåt år eller mer om dom ska gå hela vägen. Men då har man kanske ett svar och en förklaring till att jag gjort så här från början med alkohol och inte slutat utan bara struntat i det. Tog hjälp 10 år försent egentligen. Mvh/B

@Se klart hej! Kan ha varit jag som skrev att allt skulle vara sim vanligt. Men jag håller med, allt är ju nytt nu. Det jag syftade på var att jag inte tänker sluta delta på fester, AW, restaurangbesök osv för att hålla mig undan situationer med alkohol. Då tänker jag vara med (om jag har lust) men dricka eget. Vill inte bli begränsad på det sättet. Kommer nog gå hem tidigare dock. Vet inte om det blev klarare? Så tänker jag.🥰

@Inombords Ganska skönt när man fixar det och låter dom andra bli dåliga dagen efter istället. Själv kan man gå upp och ta en kaffe och tänka "nu ligger dom" Jag har inga problem med att vara nära folk som dricker. Testade detta under semestern när jag hälsade på en kompis i ett par dagar. han drack mer eller mindre lite hela tiden, men jag mådde nästan illa v bara lukten som kom ibland. Känns som en säkerhetslina som håller. Men jag undviker alkoholfritt som påminner om sånt jag drack och även godis med nån alkohol fyllning i tex. Nästan svårt med alkoholfri vanlig cider från affären. Det påminner om vissa lägen när jag mådde skit och drack just nåt som smakade som det. Har inte varit på nån riktig fest eller nåt sånt sen jag slutade, men jag var sällan det dom sista åren när jag drack heller. Då satt jag själv mest och ville inte ut på nån krog eller sånt. Räckte med en kompis som hälsade på en stund och snackade lite.

@Se klart Frågade min man om vi skulle ta en gemensam vit månad. Han svarade ja men så sa han vi kanske ska ta en vecka först. Fast sedan sa vi en vit månad. Jag vet att vi kommer åka till Skåne i slutet av september, bo på airbnb några dagar. Om jag/vi har lyckats vara vita tills dess ska nog inte den vistelsen vara något problem. Min man frågade dock om vi skulle hälsa på någon. Om det är så att vi åker till någon kusin som ev bjuder på en öl så brukar det inte vara svårt för mig att avstå inte där jag befinner mig nu. Vi är bjudna på kusinträff kl 12 på en söndag hemma hos en kusin, tror inte att det kommer bjudas på någon alkohol där. Hur som helst så har jag inte svårt att avstå från alkohol mitt på dagen på en söndag.

Jag tänker på det där om att inget blir som vanligt när man slutar dricka alkohol, tänker även på det där med arbetsro. Men om vi först tar det där med att inget blir som vanligt. Jag tänker att för min del kommer inget bli som vanligt eftersom alkohol har alltid varit en del av mitt liv. Det är ungefär en sjättedel av mitt liv som alkoholen har övertagit mina tankar med alkohol och funnits i min vardag osv men före dess var inte alkohol ett problem. Jag tänker att när jag ska bli nykter är det en del saker som jag måste undvika som jag inte kan utsätta mig för därför att det triggar mitt sug. Eftersom jag är en hemmadrickare så är tiden från det att jag slutar jobbet till systemet en riktigt tuff utmaning för mig. Fredagar och lördagar är ännu större utmaning. Att gå på restaurang är en utmaning (vilket jag inte gör så ofta ändå som tur är). Bättre att åka på en dagsutflykt äta lunch el ta en fika med macka. Gå på AW gör jag i princip aldrig men skulle jag göra det då vore det en utmaning.

När vi var på bröllop för två veckor sedan hade jag tänkt vara nykter både fredagen och på lördagen. Suget kom när jag kände en stark känsla av klaustrofobi när min man och jag kom upp på vårt rum. Jag hade bett om att få bo långt ner eftersom jag aldrig åker hiss. Fick rum på våning två, det var 63 trappsteg som jag gick. Allt var väldigt brandsäkert så jag kände mig väldigt innestängd i trapphuset. Kom in i vårt rum och jag fattar ju att det är inte öppningsbara fönster. Behöver inte låsa dörren. Men där och då så slår klaustrofobin till med råge och jag tänker att jag kommer inte komma ut. Då kommer även suget! Jag jobbar med mina tankar. Tänker att utav alla dessa 370 rum på hotellet varför skulle just du bli inlåst Varafrisk?!?!? Vi har betalat nästan 3000 kr för att bo där. Vi kan ju inte bara checka ut igen. Var skulle vi då bo? Och vi skulle ju på bröllop. Så jag samlar mig men det blev alkohol. På lördagen när det var bröllop blev det inte en droppe alkohol. Jag har ju berättat att jag hade väldigt kul då! Så något som triggar är jobbiga känslor, tristess.

Och när det gäller arbetsro....jag förstår betydelsen mer och mer....för man bli inte nykter rakt upp och ner utan...man...eller jag behöver gå mer in i mig själv...ge mig tid...hitta andligheten...läsa. Så därför för att jag skulle kunna vara nykter igår kände jag att jag var tvungen att avstå från träffen med mina socionomvänner. Jag hade även druckit på fredagskvällen så jag kände mig trött. Var i min bubbla. Så jag hade en ganska trist dag igår...pusslade en del...tröståt lite grann...men så fick det blev. Idag är det något bättre, känslan av att ha varit nykter igår känns ändå skönt. Och, idag blir det ytterligare en nykter dag.

Innan jag slutar skriva så vill jag bara säga till dig @BEATNGU vad tufft du har haft det och kanske har? Eftersom du använde droger blev även polisen inblandad? Vad bra att du tar emot hjälp det är svårt att klara av sitt beroende på egen hand, att klara av att bli av med det.

Ha en fin söndag!

@Varafrisk Det låter ju lovande med en gemensam vit månad! Draghjälp är alltid bra. Min sambo dricker aldrig vin numer utan mest öl nu vilket underlättar för mig.
Jag vill klargöra att det jag skrev om att jag inte undviker olika sammanhang såklart gäller mig, och där jag befinner mig just nu. Jag har ett minimalt nätverk och dessa tillfällen uppstår rätt sällan vilket gör det enklare. Om det kan hjälpa dig att undvika vissa sammanhang tycker jag du ska göra det. Och om jag märker att det blir svårt kommer jag också göra det. Nykterheten först!
Ingenting får rubba vår nya livstil!
Kram!🌸

Bästa @Inombords🥰 Du behöver inte tydliggöra dig för jag förstod vad du menade. Och…du gör det som passar dig.

Ja…för mig är det en dag i taget, en förmiddag i taget, en eftermiddag i taget…ja en timma i taget…

Kram🥰

@BEATNGU Vad skönt att du inte triggas av att andra dricker, och det är nog smart att undvika alkoholgodis också. Det har jag aldrig gillat så det blir nog lätt. Idag har jag köpt ett lager med sockerfri läsk och smaktillsats till bubbelvatten. Tanken är att låta alkoholfri öl bli ett val bara ibland. Jag måste sätta ut detta sockersug som uppkom när jag slutade dricka, har läst om att det är vanligt men trodde inte det skulle hända mig? Så dum man kan vara😅.

@Varafrisk Nä ingen polis jag lade ner det innan det gick för långt och har bara varit ensam här hemma när jag tagit. Inte jobbat eller kört bil på ett tag nu. Men i morgon blir det doktorn och massa annat. Bara att köra på så fort det går. Inte vänta en sekund extra för detta ska inte upprepas.

@Inombords Jag klarar inte öl. skulle spy med en gång. Fick ju gå över till rosevin det sista för att det skummade förmycket i magen och mättade av öl så jag spydde bara. Usch! Nä kolsyrat vatten duger eller nån annan dricka. Har för mycket avsmak fortfarande. Dom sist aåren drack jag inte för att det var gott. Utan för att jag var tvungen.

@Inombords Samma här med sockersug men jag köper grodor med olika fruktsmak som är hårda och har pulver i sig. Måste alltid ha nåt när suget kommer. Det är absolut en biverkning av alkoholen. Den innehåller ju mängder med socker.

Godmorgon☀️

Sovit faktiskt ganska bra inatt. Vaknade av en läskig dröm men kunde somna om.
Helgen har varit sisådär. Lågt stämningsläge. Pusslat mycket. Så glad för min dotters skull som åkte iväg t Gbg igår med sin brors sambo och stannar till idag. Att hon kunnat åka iväg på en planerad resa inte att hon dragit iväg pga rastlöshet eller maniskt tillstånd. Men jag har även insett att jag är så starkt bunden t henne vilket jag tänker beror på allt vad vi har varit med om samt hennes sjukdom. Jag är övertygad om att en dag kommer hon flytta fr vår stad vilket kommer bli tufft för mig. Det viktigaste är att hon mår bra och att hennes val är grundade. Snart ska hon hämta sin lilla katt.

För att kunna leva mitt liv så måste jag vara nykter. Så nu startar jag upp måndag och dag tre🙏🏻

Kram💕

majken_r

@Varafrisk Låter skönt med en ok natt🙏🏼 Inte helt enkelt att vara förälder, fint att titta på bindningen om än svårt. Önskar dig en fin start på veckan💓