av lioness

lioness
tis, 2022-08-30 - 08:15

Min partner tog ett återfall i torsdags och dricker fortfarande.
Vi är särbos och han är hemma hos sig då jag varit tydlig med att sätta gränsen att hemma hos mig accepterar jag inte alkohol.
Det respekterar han.
För två veckor sedan stal han den lilla mängd alkohol jag hade hemma hos mig i ett skåp. 2 flaskor cava jag fått i present i somras och 4 cider.
Han drog fort iväg hem till sig utan att jag visste han stulit alkoholen och svepte den på nolltid.
Då fick han ångest och skämdes.
Nu 2 veckor senare så valde han att själv köpa alkohol i torsdags och började dricka ohämmat trots att han hade sitt barn hemma den veckan.
Jag fick reda på det i lördags då det kröp fram från honom när vi talade i telefon.
Jag kontaktade då barnets mamma och barnet är nu hemma hos henne.
Han skickar långa meddelanden som jag inte svarat på och i dessa skyller han sitt återfall på mig, att jag gör allt fel, att jag är fel och att jag driver honom till alkoholen varvat med hur mycket han älskar mig.
Igår meddelade hans exfru honom att hon kommer ansöka om enskild vårdnad för barnet då hon sagt till honom vid hans återfall för ca ett år sedan att händer det igen så ansöker jag om enskild vårdnad.
Hon har nu bokat tid för gemensamt möte med familjerätten.
Jag tycker hon gör helt rätt.
Han skickade då ett meddelande till mig om detta. Att nu ska hon tydligen ta vårdnaden ifrån mig också det kan jag inte med. Inte ett ord om att han har någon insikt i att det här är en konsekvens av hans val att ta ett återfall och att det är det bästa för barnet.
Nej allt handlar om honom och han är som en trotsig 3-åring JAG JAG JAG. Full av självömkan.
Jag svarade bara, Jag förstår att du behöver få ur dig all skit så skriv tills du känner dig klar och när du är nykter och kan se klarsynt på saker och ting får du gärna ringa.
Jag älskar dig och har velat vara ett stöd men det betyder inte att du får säga eller bete dig hursomhelst.
Svaret kom i ett jättelångt meddelande där han återigen talar om hur fel jag är, att jag ska läsa och begrunda det han skriver varvat med hur mycket han älskar mig.
Inte någon som helst självinsikt än.

Min fråga är: Kommer han till självinsikt vad det lider?
Kan jag skriva till honom: Nej ditt återfall är inte pga mig eller mitt fel.
Ditt återfall och dess konsekvenser är ditt val och ditt ansvar.
När du är färdigdrucken för den här gången och kan se saker klarsynt stöttar jag dig i att söka hjälp för att inte ta återfall igen.

Det är första gången han tar återfall tillsammans med mig så jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det.
Jag levde i ett fruktansvärt destruktivt äktenskap med min exman med mycket psykiskt och fysiskt våld mot både mig och våra barn.
Jag har jobbat hårt för att ta mig ur medberoendet från det och har varit tydlig mot min partner att jag inte tänker bli så medberoende igen.
Så därför vill jag sätta ner foten redan nu och inte tillåta att han skyller sitt återfall på mig då han tagit återfall genom åren långt innan han ens visste att jag fanns.
Tacksam för om någon vill bolla lite tankar och idéer.

Haga
tis, 2022-08-30 - 10:20

@lioness Hej! Otroligt tråkigt läge med barn inblandande. Självklart ska du säga till honom så rakt och tydligt du bara kan. Han kommer förneka, försöka skylla på dig eller någon annan omständighet osv osv men i grunden så vet han att det är hans problem. Du kan nog inte göra mer än att säga det till honom.

Ska jag vara synisk och utgå från egna erfarenheter (har just kommit ur en lång relation med en alkoholist). Hela eran relation är antagligen byggd på att du täcker upp för honom, du är den som balanserar på tråden och har antagligen ljugit för både nära och kära åt honom. Du är den som håller ihop honom och samtidigt möjliggör hans drickande. Bara det faktum att han "stjäl" från dig är ett sånt galet tecken på att han är aktiv och har ett stort missbruk som du nog inte kan göra något åt. Du är antagligen blind i detta precis som jag var, trodde det var normalt och jag förminskade problemen och vad jag såg och egentligen visste. Jag ursäktade, ljög och täckte upp för henne i flera år. Varje gång lovade hon förbättring, att åtgärda, söka hjälp med mera med allt bara fortsatte och jag köpte till slut tillvaron som att "livet ska nog va såhär".... Det bästa tipset jag kan ge dig även om du kanske inte vill höra det är att gå därifrån medans du kan. Ge inte din kärlek eller affektion och tid till någon som inte sätter dig först. Han kommer nämligen alltid att välja alkoholen före både dig och barn, varenda gång! Har han stulit från ditt hem en gång så lär det bli fler.

Sätt dig själv först och bli inte en del i hans problematik. Varken du eller han vinner på det tyvärr. Sorgligt men sant, alkoholen kommer alltid först och du kommer bli en bricka i det spelet oavsett vad du vill sålänge du är kvar.

Det är min högst personliga åsikt dock och behöver inte stämma in på just er så känn efter själv vad du vill.

Lycka till med allt!

Åsa M
tis, 2022-08-30 - 15:55

Du ska helt klart markera att hans återfall inte har med dig att göra och att du inte accepterar att han försöker lägga skulden på dig. Hans sjukdom är inte ditt ansvar.

Tröttiz
tis, 2022-08-30 - 22:05

@lioness
Det är inte ditt fel. Utmaningen ligger hos honom.
Så här spontant, och inte det svar du nog önskar, är att du behöver stöd i att lämna det där destruktiva än stöd i att stanna kvar.
Kram, och sköt om Dig. 🌹