Smygdrickande

För ungefär 6 år sedan började jag smygdricka. Det började med vin i petflaskor som jag gömde undan för att kunna dricka lite när som, dock bara på helgen och det går i perioder. Min man är en sådan som dricker för att det är gott och det blir nästan aldrig mer än 1-2 öl per tillfälle. Jag skäms för mitt drickande och är rädd att han skulle bli väldigt besviken om han kom på mig. Ändå fortsätter jag gömma flaskor. Har nästan blivit som en sport, det upptar mycket av mina tankar hur jag ska köpa alkohol i smyg och hur jag ska gömma den. Sen hur jag ska slänga flaskorna i smyg. När jag fixat så jag har ett litet gömt förråd känner jag mig lugn. Bara att veta att jag har den där gör mig lugn, behöver inte alltid dricka så mycket av den.
Min man vet om att jag har haft problem med alkoholen sedan jag var ung så därför dricker jag bara 1-2 glas tillsammans med honom så han inte ska misstänka något. Känns som jag lever i en lögn/dubbelliv. Någon som har/haft liknande problem?

Profile picture for user vår2022

@hejhej38 @första steget
Hej! Jag håller till i det ”vidare livet” och varit nykter drygt 8 månader. Såg era inlägg och tänkte jag skulle svara för jag känner så väl igen mig. Jag började smyga och smussla med vin för många, många år sedan. Drack bara på helger till en början, sedan på allt fler vardagar och på slutet typ nästan varje dag. Det var nästan ett halvtidsjobb att fixa logistiken med att handla, hälla över, kasta bort och hela tiden ha koll på om någon var hemma när jag joxade med detta. Fixade ett eget kontokort för att det inte skulle synas på min och makens gemensamma konto när jag köpte vin. Köpte tetror som jag lätt kunde gömma i soporna underst eller bränna i öppna spisen. Det värsta var att jag även började ta återställare på morgonen då och då för ångesten, skulden och skammen var så stark. Drickandet hade eskalerat från att dricka tillsammans på helgen till att börja smyga och smussla då jag ville ha mer alkohol än maken och även på vardagar och så slutligen återställare på morgonen. Beroendet var ett faktum och jag lyckades till slut att bli nykter för över 8 månader sedan. Min man märkte inte vad jag höll på men anande att det inte stod rätt till när jag ibland var lite väl rund under fötterna. Det var mitt beslut att sluta och då berättade jag om mitt smusslande. Det var skönt att göra detta, för det var att leva i en lögn och ett dubbelliv. Det tog mycket energi och kraft att orka hålla på med detta och att hålla fasaden uppe. Så risken finns att smusslandet smygande kan övergå i annat och eskalera, så var det för mig.

Ha det gott!🌺

Profile picture for user första steget

Vår2022
Tack för din återkoppling på breven.
Så himla befriande att höra att jag inte är ensam…precis som du skriver, detta tar mycket tid och blir dessutom dyrt.
” första steget”

Profile picture for user Sisyfos

En till här, befinner mig också i Det Vidare livet nu. Mina två trådar hittar ni om ni klickar på mitt användarnamn.
Jag började också med Smygandet. Mycket för att jag inte tycker att man ska dricka så mycket själv heller.
Blev påkommen och slutade då i ca 11 månader med något undantag. Sen följde år av periodvis smygande ibland inget, ibland eskalerat. Precis som du skriver fick jag också nästan en kick av själva smygandet. Handla, gömma, dölja. Jag blev påkommen igen och slutade officiellt helt med alkohol. Då ska man även dölja fyllan. Så jag drack oftast när alla sov. Ibland väldigt mycket. Tappade taget om öl eller vin när jag somnade och spillde ner mig och soffan då och då. Drickandet eskalerade också och jag fick svårare att dölja. Det fanns en besatthet i att handla och jag började också må väldigt dåligt av stresspåslaget innan jag återställt det jag köpt. Fattar att man låter helt knäpp när man inte kan njuta av fyllorna och får ett extremt stresspåslag för att man måste se till att det inte märks. Jag blev såklart påkommen fler gånger. Drickandet ändrade också karaktär. Drack periodvis istället. Sökte hjälp Vid Riddargatan 1. Kom inte upp i värden som visade att jag hade ett beroende då, men fick börja där ändå. För mig var det rätt nyttigt. Eftersom jag smög med mitt drickande, förträngde jag det. Jag var tvungen att erkänna, ta fram det i ljuset, inse att det var mer än jag ville erkänna. Jag var så väldigt trött på drickandet. Fick inte ut något positivt av det, utan var bara fixerad vid smygandet. Det upptog också som du skriver väldigt mycket tankeverksamhet. Hoppas att du kan ta tag i det och sluta nu. 3 månaders total nykterhet brukar rekommenderas hörinne. När jag blev påkommen första gången blev det nästan en lättnad. Då hade jag velat sluta så länge, men hade haft lite svårt att förklara att jag inte ville dricka alls. Nu är det skönt att vara klar i knoppen istället. Lycka till!

Profile picture for user hejhej38

@första steget Hej. Tack för ditt svar. Modigt av dig att gå med här och ta första steget mot ett kanske mer hälsosamt drickande. Konstigt att säga kanske men känns skönt att man inte är ensam om denna problematik.
Jag gick själv med för bara två veckor sedan då min semester började. Jag planerar att ta tre månader utan alkohol i höst men nu på semestern ska jag försöka att vänja mig av med att smygdricka för då kan jag halvera intaget bara där. Jag tycker det är jättesvårt då jag känner att jag bara mår bra om jag druckit ett par glas. Har inte erkänt mitt drickande för någon förutom här. Hoppas vi kan följas här!

Profile picture for user hejhej38

@vår2022 Igenkänning på allt förutom att jag inte kommit till stadiet där jag dricker på vardagar. Stort grattis till dina åtta månader 🌷
Jag ska försöka börja med att sluta med smygdrickandet, fast det känns omöjligt just nu på semestern, jag vill bara må bra och få tiden att gå. Det är som att jag är mer i nuet när jag druckit, kan uppskatta saker mer och blir mer närvarande. Utan alkoholen är jag likgiltig till livet, känner inga upp- eller nedgångar. Har ångestproblematik och PTSD som jag får behandling för men ändå mår jag inte tillräckligt bra. Hoppas kunna ta tre vita månader i höst. Har egentligen inte varit nykter någon helg sedan jag var 14, bara två graviditeter och amning, men då mådde jag skit.
Jag tror att det är en viktig sak, att berätta för någon, helst den som står nära, om att man smygdricker. Hoppas att en dag kunna uppskatta livet utan alkohol.

Profile picture for user hejhej38

@Sisyfos Hej. Tack för ditt svar. Känner verkligen igen mig och är rädd för att det kommer eskalera för mig med, det var därför jag började skriva på alkoholhjälpen.
Jag har en ryggsäck jag alltid bär med mig, i den gömmer jag min alkohol, både när jag köpt och att jag lägger petflaskor med vin där så jag kan gå och ta närsomhelst. Jag har alltid haft stor insikt i att jag dricker för mycket, sedan jag var 14 år egentligen. När jag var 14 halsade jag hembränt och fokuserade på annat medan jag drack så jag kunde få i mig så stor mängd som möjligt. Har en del psykiska problem som förmodligen bidrar till att jag inte förmår att sluta. Alkoholen får mig att må bättre, om det än må va kortsiktigt så får jag känna mig levande för en stund. Jag gick dock med här av en anledning, jag vill lära mig att leva och uppskatta livet utan alkohol.

Profile picture for user vår2022

@hejhej38 Förstår att det är tufft för dig med ångestproblematik och PTSD. Antar att det är bakomliggande orsaker till att du känner dig likgiltig till livet där du inte känner upp- eller nedgångar och att när du dricker så händer det något inom dig i hjärnan och likgiltigheten släpper. Vad bra att du får behandling och hoppas verkligen att den ska ge effekt på ditt mående så småningom. Kanske blir det då bättre förutsättningar att kunna leva ett liv utan alkohol. Hur klarar du av vardagarna utan alkohol?

Profile picture for user första steget

@hejhej38
Hej igen,
Jag har också semester just nu och där jag är nu finns inte en gnutta alkohol i sikte, jättebra!!
Lite skraj för hur det kommer att bli när vardagen börjar igen…
Vill gärna hålla kontakten här och stötta varandra🙏🏻

Profile picture for user Inombords

@hejhej38 Jag har smugit i hemmet de senare månaderna där jag haft folkölsgömmor. Druckit på balkongen, i badrummet och i sovrummet. Och på morgonen. Visste att det var fel men det var som att det inte gick att sluta. Sen helt plötsligt fick jag nog, jag orkade inte mer, var så less på att oroa mig för min relation, min lever och den ständiga stressen. Var så less på att känna mig sliten. Fick världens sug idag och kommer befinna mig i ett alkoholstinnt semesterparadis nästa vecka, så jag kommer behöva all hjälp jag kan få. Läsa och skriva här bl.a. kämpa på nu, det blir bättre!🌸💪🏻💕

Profile picture for user Kennie

Hej, en tanke från mig är att den där likgiltigheten är abstinens. Det är ju väldigt vanligt att uppleva just tomhet och nedstämdhet utan sin drog. Och man behöver inte dricka varje dag för att få abstinenssymptom. Jag tycker det låter som att du bör bryta helt, ju förr desto bättre. Ju längre beroendet utvecklas desto svårare är det att bryta som jag förstått det. Vänta inte, sätt igång medan du har motivation och mod att se sanningen.

Profile picture for user Sisyfos

Ja, jag tänker också att du bör ge avhållsamhet en chans. Alkohol är en väldigt farlig drog och beroendet eskalerar. Belöningssystemet blir helt fucked up.
Sen får man ibland andra brister när man dricker så se till att vitaminer och mineraler är på en bra nivå. Hjälper säkert inte mot all typ av nedstämdhet, men man kan optimera förutsättningarna att må bra.
Väldigt bra första steg i alla fall.

Profile picture for user NanneHe

Idag hände det jag väntat på och befarat. Maken tog hem dotter och konfronterade mej! Det var bara att erkänna. Jag har inte kontroll över mitt drickande. Det blev faktiskt ett väldigt bra samtal. Jag kände en stor befrielse och nu ska vi tillsammans försöka klara av att jag blir fri från beroendet. Nu är jag alldeles utmattad men ville skriva här där man känner stöd o förståelse. Vi kämpar tillsammans! Sov gott vänner.

Profile picture for user första steget

Hej,
Nu har det gått 9 dagar sedan jag drack vin i smyg hemma och redan känns det att sömnen har blivit SÅ annorlunda…minns inte när jag sist vaknade upp och kände så här!
Jag är på semester och där vi är finns inte tillgång till alkohol.
Men till helgen åker vi hem och jag är så skraj för att åka dit igen. Finns det någon som har något tips om hur man kan tänka/bete sig?
Vore jätte tacksam för svar.
Ha det gott där ute i sommar Sverige.

Profile picture for user första steget

@NanneHe
Hej,
Vi är många som tyvärr har detta problem
( bla jag) det kan bli en befrielse även om det är SÅ jobbigt att faktiskt erkänna, jag vet!
Vi kämpar tillsammans och kanske kan vi följas åt och peppa varandra här i tråden?

Profile picture for user vår2022

@första steget Så bra gjort med 9 dagar!💪. Och härligt med effekten du fått och sover så mycket bättre, skönt! Mitt tips är det som fick mig att sluta smygdricka, och även dricka då jag blivit beroende, är att berätta det. Det är verkligen tufft och jobbigt att göra det, men det ger en sådan befrielse att vara sann och ärlig. När man berättar så stoppar man möjligheterna att smygdricka, det jag undvek i massor av år och kunde fortsätta. Men man måste först själv ha tagit ett beslut om att man verkligen vill sluta smygdricka och ha motivationen till det, annars går det inte. Det egna beslutet är absolut det viktigaste, ingen annan kan sluta åt en. Det kan istället bli en massa krav utifrån som man inte är villig att gå med på och då fortsätter man att smygdricka i alla fall. Men om man beslutat sig så är det bra att berätta för sin partner. För mig och min man blev relationen ännu thightare, det skapade tillit mellan oss. Vi kämpar med andra saker ihop och det är ju i nöd och lust vi ska göra det. Han stöttade mig och fick en annan förståelse för hur det var för mig. Om relationen för övrigt känns trygg, så är det mitt bästa tips. 💕

Profile picture for user Kennie

Tips för att inte åka dit- identifiera vilka som är dina risksituationer och ha en plan för dem. Tex att ta med gott alkoholfritt om ni ska till vänner ni brukar dricka med, och ha en replik klar om någon kommer med ett glas bubbel och vill ge dig, tex "tack, men jag kör alkoholfritt idag". Och se till att njuta av annat- snacks, mat, vinden, solen- känn att det är ditt val att skippa alkohol och att din kropp och hjärna är fräschare utan.

Profile picture for user första steget

Tack för tipsen!
Det dummaste jag gjorde innan vi åkte iväg på semestern, var att jag gömde vin tetror både i garderoben och i bilen så det skulle finnas när jag kom hem, om jag ville…
Riktigt knäppt gjort av mig😩

Profile picture for user Gör någonting.com

Hej! @hejhej38
Att ta steget att erkänna var för mig det tyngsta steget. Jag droppade bomben om mitt mående och mitt missbruk till min mamma för Ca 1.5 år sen. Har haft ett beroende av amfetamin under flera år. Som jag på något sätt lyckades dölja för många. Alkoholen har alltid funnits där. När jag lyckades bli av med beroendet av Amfetamin. Så blev alkohol intaget större. Och jag har inte förstått riktigt hur beroende jag har varit av alkohol under alla år föränns en tid tillbaka. Det här är min första dag här på Alkoholhjälpen. Har alltid haft en rädsla för att jag ska bli dömd för mitt missbruk har alltid funnits.

Tack

Profile picture for user Gör någonting.com

@hejhej38
Jag tror att många som vill dölja sitt missbruk lever dubbel liv. Jag dolde mitt alkoholmissbruk med att dra i mig en kvarting Jägermeister i bilen innan jag gick upp till lägenheten där jag levde med en kvinna under 6 års tid. Den flaskan visste hon aldrig om. Hade ju alltid vin hemma som jag kunde sitta och låtsas att jag njöt av, inge konstigt med ett par glas vin efter jobbet. Inte nog med det så svepte jag ett glas samt hann fylla på ett till medans hon var på toa. Tack för att du delar med dig.

Profile picture for user hejhej38

@Gör någonting.com Tack för att du skriver. Det är så svårt. Är fortfarande i det. Gömmer och smygdricker för att verka normaldrickare i andras ögon. Är mitt i semester och det är extra svårt. Tror det är det sociala som gör att det blir svårare, vet ej riktigt. Eller så är det själva rastlösheten som kommer in när det är semester som gör det svårare. Det där med att svepa ett glas när respektive är på toalett känner jag igen, eller ha ett extra glas bakom soffan som man dricker en klunk av när respektive är i köket osv.

Profile picture for user hejhej38

@Gör någonting.com Du blir inte dömd här det är ett som är säkert. Det finns bra hjälp att söka. Anledningen till att jag inte vågat söka hjälp för mitt missbruk beror på att jag är så rädd att de skulle koppla in socialtjänsten då jag har två barn. Är livrädd för det, fast barnen påverkas aldrig av mitt drickande tror jag iaf. Blir aldrig full av alkohol, bara lite gladare och lättare att umgås med.

Profile picture for user hejhej38

@Inombords Hoppas det går bra för dig! I detta nu har jag inte lyckats klara mig utan att smyga samt dricka till middag osv. Hoppas det går bättre för dig under semestern!

Profile picture for user hejhej38

@vår2022 Tack för ditt svar. Ja troligtvis är det det psykologiska måendet som är grunden. Tror också att det kan vara för att jag egentligen inte lärt mig att ha kul utan alkohol då jag började uppskatta det så tidigt, i 14 årsåldern. Detta efter lång tids mobbning i grundskolan. Plötsligt blev jag självsäker och vågade prata med människor.

Profile picture for user Gör någonting.com

@hejhej38
Tack själv för att du skriver tillbaka🙂
Kanske Rastlösheten i kombination med det sociala också på sommaren PLUS semester. Jag vet inte, men skapar lite stress för mig iallafall. Som att man har gjort det till en viss självklarhet att man ska va topnotch och gladast på året för att det är semester. Jag kan helt klart känna igen mig i den Situation som du skriver "Normal drickare" eller "snyggdrickare" som jag kallar det. Att inte kunna dricka "snyggt" eller vad man ska som de andra. Att gömma med sig något starkare
som bara jag vet är ju ingenting jag vill visa. Men sen kan jag gå in och och dricka ett glas vin och vara "normal", sjukt!
Jag har också 2 barn en snart som är 16 och en den andra är 12. För några år sen sa min äldsta efter att jag hämtade dom hos deras mamma, att jag borde kanske inte dricka så mycket med tårar i ögonen. Och då har jag gått och trott att jag skött det snyggt. Att bara ett par glas vin är det som syns liksom. Chi fick jag och världens ångest. Förstod ju då att hon har sett mer än vad jag trodde. Ändå fortsätter drickandet. Jag önskar dig en bra semester trots att det är som det är. Jag är väldigt främmande med att prata med främmande människor om sånt här. Men kämpa på.

Profile picture for user BEATNGU

Har också varit där med smygdrickandet. Det är nog väldigt vanligt. Min fru visste att jag drack för mycket redan då. Men jag ville inte erkänna ändå och förlora stoltheten. Brukade gå ner till sjön och fiska tex. Fast då fyllde jag ryggsäcken med öl och tog mitt spö och gick. Mycket fiske blev det inte. Smygandet förnekandet och ingen ska väl tala om för mig hur mycket jag ska dricka blev en vana. Bråkade vi så packade jag öl och gick ut i skogen, eller satte mig i mitt lilla datorrum där jag kunde gömma ölen lätt nånstans på golvet. Mitt ex drack väldigt lite. Kunde kanske bli en eller två små cider på en kväll hemma. Jag har vaknat upp och sett att jag druckit 20 stora burkar öl dagen innan. Då började jag inse att det är nog inte normalt. Hade byggt upp en tolerans som var farlig. Jag kunde aldrig dricka bara en eller två st. Det var all in som gällde tills jag blev för mätt i magen och trött. Vet inte hur många gånger jag har skrivit detta. Men att ta hjälp är det bästa man kan göra. Finns alltid någon form som passar just dig. Man ångrar sig aldrig efteråt, Det är en kämpig resa. Värre för vissa och lättare för andra. Men den blir inte lättare ju längre man väntar.

Profile picture for user första steget

Hej hej,
Hoppas ni alla mår bra i tråden.
Nu har jag varit utan vin i 12 dagar och det känns redan som en seger! På lördag åker vi hem igen och snälla ni, håll tummarna att jag klarar nästa ”vanliga” arbetsvecka utan detta gift som kallas vin!
Ha det gott och sköt om er!

Profile picture for user majken_r

@första steget Har läst i din tråd. Du är grym som fixat 12 dagar!! Förstår att du oroar dig för vanliga veckan, men du klarar det! 🌱

Profile picture for user Sisyfos

Håller tummarna!
För mig har smygdrickandet varit lite komplicerat. För det inbegriper smygandet och kicken av det, vanan att handla och gömma, dippen på eftermiddagen på jobbet när tankarna börjar mala, känslan av att ”det finns”… och sen när jag fattat att alkoholen inte gav mig någonting var jag ändå kvar i vanan och beteendemönstren. Det är svårt att ändra sånt. Så var på din vakt. 12 dagar är en SÅ bra grund och jag upplevde att det blev mycket lättare efterhand. En så skön känsla när man upptäcker att man inte ägnat alkohol någon tanke alls.
Så jag håller tummarna, men hoppas samtidigt att du tänker igenom dina triggers. Hur/när tankarna kommer, när du handlar etc etc, så att du kan undvika att hamna där. Smyglivet är så eländigt. Tror att du har alla förutsättningar för att lämna det bakom dig och nykterhetsresan är mycket mer spännande än man kan tro.
Lycka till!

Profile picture for user första steget

Vill verkligen tacka för alla tips och all pepp..TACK!
Semestern i skärgården är slut och är nu på väg hem för att möta vardagen igen.
Så himla stolt över mig själv att jag tog det stora steget, att gå med i detta forum samt att också ringa in för någon dag sedan.
Jag fick prata med en person som jag fick en mycket bra kontakt med och som även utmanade mig..det var nog exakt det jag behövde.
Ha det, vi hörs snart😊

Profile picture for user första steget

Hej igen!
Dom första semester veckorna är förbi och jag har hunnit med första arbetsveckan, tyvärr med vin igen varje dag jag kom hem.
Jag var så super peppad att låta bli alkoholen i veckorna medans jag var på semestern, men nej…
Men jag tror på mig själv och har satt upp ett nytt ”inget vin i veckorna” datum!! Jag tror att jag är rädd för att vara utan🤔.kan det vara så? Jag ska som jag fått tips om, alkohol sanera huset nu i helgen. Ta bort mina typiska alkohol gömmor.
Jag hoppas och ber att det ska gå bättre den här gången🙏🏻På måndag 25 juli ska bli ett datum jag aldrig glömmer💪
Ha det bra där ute & trevlig helg

Profile picture for user vår2022

@första steget Bra att du tror på dig själv. Att ha tilltro till den egna förmågan är stark faktor till att man klarar av något. Jag tror att man kan vara rädd för att vara utan alkohol, det är min erfarenhet. När jag visste att jag hade alkohol i mina gömmor kunde jag ”slappna” av då jag visste att jag hade tillgång till att dricka om jag behövde. När det var dagar och gömmorna var tomma, var jag orolig och spänd för hur jag skulle fixa det. Oftast säkrade jag med att dricka för att slippa få sug, fast jag inte en kände efter. Tankens kraft är verkligen enorm, tankarna på förlust, att det inte finns alkohol, skapar känslor av rädsla, oro och som skapar sug. Att istället ha tankar om tilltro till att man fixar att vara utan sina gömmor och alkohol, skapar känslor av egenmakt och kraft att stå emot alkohol. Bra att du ska sanera huset, annars finns tankarna kvar på att de finns och med automatik går man dit och dricker. Att gömma och smygdricka är en ond cirkel och tar mycket energi och fokus. Jag tror på dig och måndagen den 25 juli är dagen då det händer!💪💕

Profile picture for user första steget

@vår2022
Mycket av din kommentar skulle lika gärna kunnat komma från mig själv.
Du slår huvudet på spiken, verkligen!!
Hur i hela friden kommer det sig att även fast man vet vad man verkligen vill helst av allt, ändå slutar i motsatsen.
Belöningssystemet måste vara väldigt starkt!
Tyvärr för helt fel intag🍷
Men from måndag SKA det hända☀️

Profile picture for user vår2022

@första steget Ja, tror många av oss kan känna igen oss i varandras beteende, och som du säger är belöningssystemet starkt! Vi är olika unika individer men alkoholdjävulen verkar vara den samma hos oss alla, inte unik bara random och en riktig destroyer😂. Han nästlar sig in i vår hjärna och tar över den, tyvärr har vi själva skapat honom. Men, det går ju att bli av med honom👊. Lycka till på måndag och ha en fin lördag!☀️🌸

Profile picture for user hejhej38

@BEATNGU Hej. Tack för ditt svar.
Jag vågar inte ta hjälp för just detta, är så rädd att typ socialtjänsten skulle kopplas in och påverka min relation med barnen. Barnen påverkas aldrig av mitt drickande, dricker mig aldrig påverkad framför barnen. Är dock ändå livrädd att ta hjälp.
Önskar att jag vågade. Jag har redan ett gott stöd i vården på grund av mina psykiska problem men vågar inte berätta om mina alkoholvanor pga att jag kanske då blir av med min hjälp där. Vart sökte du hjälp?

Profile picture for user less12

@hejhej38 hej! Är kanske inte rätt person att ge råd då jag inte har egna barn. Men som barn till en alkis så skulle jag vilja säga att om jag fick reda på att min förälder hade sökt hjälp för sitt missbruk så skulle det endast påverka vår relation positivt och jag hade känt mig lättad samt att det hade reparerat en del av tilliten till hen.

Profile picture for user Sisyfos

@hejhej38 jag sökte hjälp på #redigerat#. i Stockholm. Hade först pratat med en Kurator på vanliga Vårdcentralen, men där fick jag låta bli att prata om drickande, vilket jag gjorde eftersom jag skämdes. Jag hade minderåriga barn och gjorde som du, dvs drack när de sov. Det var dock inte helt sant att de inte påverkades eftersom jag blev seg av alkoholen och också fixerad vid att hitta möjligheter att dricka. Hur som helst anmälde ingen av de i vården till Soc. Det kan förstås ha varit så på #redigerat# att barnen var rätt stora, samt att mina värden då inte visade något pågående missbruk. Jag drack inte kontinuerligt när jag sökte hjälp. För mig var det väldigt bra att prata med någon och verkligen borra i det här beteendet med drickande. Mitt smygdrickande hade också eskalerat periodvis och tillslut märkte även mitt äldsta barn. Alkohol och dåligt mående sitter så tätt sammankopplat, tänker att det är jätteviktigt att få stopp på det där beteendet. Det finns ju ett program här på alkoholhjälpen som du kan göra anonymt om du absolut inte vill ta hjälp. Jag har inte testat, men har fattat att det innehåller en del av de övningar och ”läxor”, jag fick göra i min behandling. Smygdrickande för mig innebar att jag förträngde mängden jag drack. Jag deltog i en anonym studie på Linköpings universitet där man veckovis fick fylla i hur mycket det var. Eftersom jag kunde dricka rätt stora mängder när jag drack, då den redovisade veckokonsumtionen hamnade till min irritation på rött ofta, trots att jag var rätt nöjd med att ha varit nykter i exempelvis 5 av 7 dagar. Tror det finns ett webbaserat stöd för att ändra Livsstilsvanor man kan anmäla sig till på Linköpings universitet nu också. Hur som helst, alkoholen påverkar så mycket negativt. Du gör klokt i att ta itu med det innan du får konsekvenser av det. Lycka till nu!

Profile picture for user Rosette

Hej @Sisyfos, jag redigerade bort vilken specifik alkoholmottagning det var i ditt senaste inlägg här i hejhej38s tråd, detta på grund av anonymiteten här på forumet. Hoppas det ändå känns okej, ditt svar är nog ändå lika hjälpsamt skulle jag tro.

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

Profile picture for user hejhej38

@Sisyfos Tack för ditt svar! Jag hann se ditt svar innan det redigerades. Jag har börjat med alkoholhjälpens stegvisa utbildning, känns som en bra början. Känns skönt att sätta lite mål för mitt drickande i höst. Bestämt mig för att försöka med måttligt drickande ändå, i början tänkte jag sluta helt men jag tror inte jag kommer kunna hålla det, så detta känns som en mer rimlig början. Klarar jag inte detta får jag ta hjälp på någon beroendeklinik. Funderat på om medicinen Naltrexon skulle kunna hjälpa mig i så fall.

Profile picture for user Rosette

Hej @hejhej38 vill titta in och skriva något till dig när jag ändå var inne här i din tråd, vilket jobb du gör verkligen!

Du är beredd att göra precis allt vad som krävs för att få ordning på detta, det hörs tydligt. Du är i gasen! Fint att du hittat till programmet också, dyker frågor upp längs vägen när du jobbar i det kan du alltid skriva till oss på admin. https://alkoholhjalpen.se/fraga

När det kommer till barn och smygdrickande fick jag en tanke jag ville dela med mig av, hoppas det känns okej. Det hörs att du har en liten oro kring att om dina barn skulle märka av något kring ditt drickande skulle det inte alls kännas bra för dig. Det skulle bli en totalkrock låter det som i dina värderingar.

Du är inte ensam om dessa tankar och känslor och något en ändå kan göra som vuxen är att ändå prata med barnen (på lite olika sätt då beroende på hur gamla de är). Även väldigt små barn kan märka, om inte annat att en förälder inte mår så bra och att prata med dem kan göra så de förstår mer, det är ofta hjälpsamt även för föräldern som kanske kan känna mindre skuld och skam. Vad tänker du kring det här?

Fint att du är här och jobbar på och delar med dig av din resa, hoppas du hittar mycket som blir hjälpsamt!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

Profile picture for user hejhej38

@Rosette Tack för ditt svar. För den äldsta som är runt 5 har jag sagt att jag mår dåligt ibland och försöker vara öppen med känslor. Hon vet att jag äter medicin men jag tror inte hon förstår riktigt varför. Den yngsta är runt 1 år så det känns svårt då hen inte ens kan prata än.
Mycket av min problematik grundas i skuldkänslor gentemot barnen, brottas även med tankar om att jag inte orkar vara mamma vilket är jättesvårt. Har en psykolog som hjälper mig med den delen av problemen men drickandet vågar jag inte prata om. Kanske vågar jag ta upp det om jag börjar dricka måttligt, så det är verkligen mitt främsta mål just nu. Hoppas det går. Känner mig mer motiverad nu när jag har hjälp här.

Profile picture for user Rosette

Hej igen @hejhej38!
Tack för ditt svar och fint att du vågar vara ärlig och öppen med hur det är, modigt och klokt! Du är ansvarsfull och tar hand om ditt mående, är här och jobbar med alkoholen, har en psykolog du pratar med, så bra. En tanke jag får är att det många gånger kan vara hjälpsamt för den som hjälper att få hela bilden, du gör ju precis som du känner såklart men om du skulle berätta för psykologen om att du även jobbar med denna förändring med alkoholen skulle säkert saker bli tydliga för hen också, saker hänger ju ihop ångest, nedstämdhet med mera och alkohol. Nu skriver jag ju något självklart som du ju vet.

Fint att du vågat prata med ditt äldsta barn där verkligen! Det viktiga brukar ju ofta vara att göra det för att de inte ska ta på sig skulden som barn annars lätt gör tyvärr. Med yngre barn är det ju som du är inne på om jag förstår dig rätt svårt att prata med dem, då är det ju det du redan gör, visar att du finns där. Tungt med dessa tankar du tampas med om att inte vara en god mor, och skuld och skamkänslor är inte lätta att bära. Du är medveten om dem och jobbar på att må bättre på alla plan så du gör ju verkligen vad du kan.

Hejja dig med denna förändring av dina alkoholvanor, fint att du känner att du har stöd här.

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

Profile picture for user första steget

Godmorgon.. Vill gärna dela med mig av min dagbok sedan måndagen den 25 juli. Det var dagen D, då det skulle hända..jag skulle låta bli datt dricka vin i veckorna och äntligen kunna sova bra på nätterna och känna mig utvilad! Tjena..gick sådär😢jag gick förbi systemet VARENDA DAG och smög i mig min tetra… är så besviken på mig själv. Får helt enkelt försöka hitta på ett annat sätt att försöka ”tänka förbi” denna grymt starka vilja att alltid ha detta gift hemma och smygdricka av.. skönt att skriva av sig dock😊Ha det bra.

Profile picture for user Sisyfos

Första Steget, kan du inte starta en egen tråd? Ibland blir det så rörigt (i mitt huvud i alla fall) när två personer skriver i samma tråd och du är en intressant person att följa och stödja, liksom HejHej är. Då vill jag inte skriva för mycket kommentarer till någon annan i den tråden. Så snälla, starta en egen tråd. Inte helt lätt att hitta, men när du går in på det forum där du vill starta tråd så finns en grå ”knapp” högst upp med ”starta nytt diskussionsämne”.
Till HejHej38 bra attityd startat ”utbildningen.” Jag känner så väl igen mig i den inledning du skrev och jag önskar att jag hade gjort som du och satt igång tidigare. Det blir ett beteendemönster som är svårt att stoppa på nåt sätt, i alla fall var det det för mig. Jag var så trött på att dricka tillslut men det var det jag gjorde när jag blev för trött eller mådde dåligt, vilket gjorde att jag blev ännu tröttare. Jag håller verkligen tummarna för dig!
Till FörstaSteget: det är svårt att ändra vanor. När man börjar jobba igen efter semestern blir man trött och det gamla beteendet kickar in, lite alkohol på det och belöningssystemet går igång, men nu har du möjlighet att nystarta. Höstarna var ofta rätt lätta för mig i början, det blir en annan luft, inga stora avbrott för helger. Du kanske kan tänka från 1 augusti? Lätt att räkna dagar och månader då. Eller såklart, varför inte från idag. Lycka till nu! Trägen vinner.

Profile picture for user Sisyfos

Första Steget, kan du inte starta en egen tråd? Ibland blir det så rörigt (i mitt huvud i alla fall) när två personer skriver i samma tråd och du är en intressant person att följa och stödja, liksom HejHej är. Då vill jag inte skriva för mycket kommentarer till någon annan i den tråden. Så snälla, starta en egen tråd. Inte helt lätt att hitta, men när du går in på det forum där du vill starta tråd så finns en grå ”knapp” högst upp med ”starta nytt diskussionsämne”.
Till HejHej38 bra attityd startat ”utbildningen.” Jag känner så väl igen mig i den inledning du skrev och jag önskar att jag hade gjort som du och satt igång tidigare. Det blir ett beteendemönster som är svårt att stoppa på nåt sätt, i alla fall var det det för mig. Jag var så trött på att dricka tillslut men det var det jag gjorde när jag blev för trött eller mådde dåligt, vilket gjorde att jag blev ännu tröttare. Jag håller verkligen tummarna för dig!
Till FörstaSteget: det är svårt att ändra vanor. När man börjar jobba igen efter semestern blir man trött och det gamla beteendet kickar in, lite alkohol på det och belöningssystemet går igång, men nu har du möjlighet att nystarta. Höstarna var ofta rätt lätta för mig i början, det blir en annan luft, inga stora avbrott för helger. Du kanske kan tänka från 1 augusti? Lätt att räkna dagar och månader då. Eller såklart, varför inte från idag. Lycka till nu! Trägen vinner.

Profile picture for user Sisyfos

Första Steget, kan du inte starta en egen tråd? Ibland blir det så rörigt (i mitt huvud i alla fall) när två personer skriver i samma tråd och du är en intressant person att följa och stödja, liksom HejHej är. Då vill jag inte skriva för mycket kommentarer till någon annan i den tråden. Så snälla, starta en egen tråd. Inte helt lätt att hitta, men när du går in på det forum där du vill starta tråd så finns en grå ”knapp” högst upp med ”starta nytt diskussionsämne”.
Till HejHej38 bra attityd startat ”utbildningen.” Jag känner så väl igen mig i den inledning du skrev och jag önskar att jag hade gjort som du och satt igång tidigare. Det blir ett beteendemönster som är svårt att stoppa på nåt sätt, i alla fall var det det för mig. Jag var så trött på att dricka tillslut men det var det jag gjorde när jag blev för trött eller mådde dåligt, vilket gjorde att jag blev ännu tröttare. Jag håller verkligen tummarna för dig!
Till FörstaSteget: det är svårt att ändra vanor. När man börjar jobba igen efter semestern blir man trött och det gamla beteendet kickar in, lite alkohol på det och belöningssystemet går igång, men nu har du möjlighet att nystarta. Höstarna var ofta rätt lätta för mig i början, det blir en annan luft, inga stora avbrott för helger. Du kanske kan tänka från 1 augusti? Lätt att räkna dagar och månader då. Eller såklart, varför inte från idag. Lycka till nu! Trägen vinner.

Profile picture for user johl

Tyvärr har jag exakt samma.
Gömmer flaskor burkar överallt. Skämdes som en hund när min son kom hem o hittade typ 10 tomma burkar öl i garderoben 😢😢😢 . Fy fan vad jag hatar mig själv för det.

Profile picture for user BEATNGU

@hejhej38 Hej! Förlåt att jag inte svarat innan nu. Har varit iväg en del. Jag sökte först hjälp ihop med min dåvarande fru på en mottagning och ett möte med en socionom. Där berättade hon över sin oro att jag drack som jag gjorde men att jag aldrig var arg eller elak när jag drack. Många resor senare har det varit avgiftning orosanmälningar pga barn under 18. men som jag skrivit till andra här. Om man dricker för mycket och samtidigt tar hand om hem och barn så är det ju inte ett skäl till någon oro. Jag drack så mycket det sista att jag inte ens kunde hämta på dagis ibland. Det fick exet göra. Jag blev aldrig elak, slog aldrig någon eller behandlade någon illa fysiskt. Bara jävligt frånvarande. Om du inte dricker framför dina barn och tar hand om dom precis som du ska så är du en fantastisk mamma. Nu vet jag inte vilken kontakt du har med vården nu, men ingen av alla kontakter jag har haft har lett till någon utredning från soss gällande om barnen far illa. Jag drack öppet framför dom när vi tittade på tv eller grillade och åt mat. Det var helt naturligt för dom. Det jag inte fattade är hur dåligt dom mådde när det gick för långt och pappa aldrig kunde vara med på nåt eller åka nånstans pga baksmälla eller att jag druckit. Om du väljer att ta hjälp för att du dricker för mycket så kommer din barn inte att bli inblandande i det. Du kan själv berätta precis det du skriver här. Om din oro för att det ska påverka barnen osv. Då kan du tacka nej om dom säger något annat. Du vill ju göra en insats för dig själv så du kan vara en ännu bättre mamma. Jag kan inte föreställa mig någon som skulle göra det svårare för dig för det. Det kan du ha som krav. Jag har provat allt. MEn öppenvården var det som fungerade för mig. Dom visste att jag hade två barn under arton och det går via soss. Men barnen hade aldrig nån aning om att jag gick där innan jag berättade för dom själv. Pappa tar hjälp på ett ställe där jag pratar med bra person en gång i veckan. Kolla med 1177 annars. Dom kan svara på alla såna frågor. Du kan vara anonym när du kontaktar dom. Fråga vad som kan hända och berätta precis hur du dricker, vad du vill ha hjälp med och oron för barnen. Det finns jättebra hjälp på många ställen. Du kan alltid byta om det inte känns bra.

Profile picture for user BEATNGU

@johl Jag skämdes när min son som gick lågstadiet då, berättade för en eller flera lärare att min pappa dricker öl som medicin hemma. Det var inte kul att hämta honom efter skolan då när jag inte visste vem han hade sagt det till han berättade det hemma bara. Idag sa till fröken/fröknar att det var det jag gjorde. Detta smygande och undanflykter funkar inte i längden. Tillslut ökar mängderna och då är det svårt att smyga mer.

Profile picture for user hejhej38

@Sisyfos tack så mycket. Känner mig verkligen motiverad nu. Denna vecka bara några enstaka 3,5or, har inte alls varit svårt att gå från 5-6 enheter per dag i fem veckor, trodde det skulle vara jobbigare. Men det har ju egentligen alltid varit så att jag överkonsummerar på helgen. Jag är så tacksam att jag har ett stabilt arbete, det är till stor del vad som håller mig borta från alkoholen. Nästa vecka börjar jag med måttlig alkoholkonsumtion.

Profile picture for user 3lll3

Oj, ja! Jag har gömt alkohol på de mest uppfinnesrika ställen. Alltid haft tuggummi eller halstabletter för att dölja andedräkten. Haft små förråd av vin dolda över hela huset. Har ljugit så in i helvete.
Smygdruckit jag vet inte hur många tillfällen. 10 000? Känns som det.

Profile picture for user Everybody

Jodå visst har man smygdruckit mycket genom åren. Haft öl, vin och sprit i förråd, skafferi mm och gått för att fylla på när suget blivit för stort. Har aldrig klarat av att bara ta någon drink som andra kan. Det är allt eller inget som gäller för mig.

Men idag så har jag en sambo som har förståelse för att jag ibland vill dricka mer. Vi har väl en tyst överenskommelse att det är OK att jag super till ibland så länge det inte sker på veckodagar och jag sköter mitt arbete. Det är inte optimalt att göra som jag gör men det är skönt att inte behöva smyga mer.