PS. Det är helt normalt att du är trött. Kropp och hjärna har fullt upp med att läka. Men försök komma ut och röra på dig också. Nedstämdhet kan bli bättre med hjälp av fysisk aktivitet. Det är värre med riktig depression.

@annacananda Kan känna igen mig i det du säger: ”Jag har inte ens sagt till min make att jag tänker hålla upp först och främst till julafton och troligen där efter också…jag är så himla rädd för att åka dit igen och jag vill bara klara dag för dag. Jag inser att det är en del av min problematik att jag har svårt att ta emot hjälp och gärna klarar det mesta själv.”

Jag berättad tidigare om att jag de första två gångerna inte berättade för min psykolog om mitt beroende, men att jag sedan sade sanningen den tredje gången, på min nyktra dag 2. Jag sade även den äkta sanningen första gången till min man dagen innan dag 1 som nykter. Det var en befrielse att berätta för min man för jag ville att han skulle vara mitt stöd och att det även angick honom hur jag mådde i mitt alkoholberoende. Det påverkade även vårt gemensamma liv. Att jag berättade ”allt” för min man blev en sådan lättnad och befrielse av att få vara äkta och sann och nog en kedjereaktion på att jag även berättade för psykologen. Det var så jävla jobbigt, men även så jävla skönt att bara få släppa ut allt. Det gjorde mig starkare och jag klarade av att ta hand om mig själv bättre. Jag tror att genom att jag var sann och äkta, så fick jag även bemötande därefter. Genom att jag inte duckade så gick det rakt in hos både min man och hos psykologen. Vi kunde mötas. Det är en häftig känsla även om det kan gör väldigt ont emellanåt. Skam och skuld har också funnits, men den har förvandlats till medkänsla och försoning med mig själv, men även med andra. Jag känner mig idag hel och har en förståelse för hur jag var då när jag var i den onda drickspiralen, jag skäms inte längre för den jag var. Det är en del av mig som varit och vi har börjat ett nytt kapitel i ett liv utan alkohol. Även vi har försonats❤️

@Himmelellerhelvette

Tänk att jag får svar av dig att du inte heller har sagt något om dina planer! Nu när jag får dina tankar till mig så landet för min del absolut vara så att jag håller bakdörren öppen - ifall jag faller vet han ändå ingenting. Här får vi se upp!! Min man dricker ”normalt” och delar gärna en flaska vin. Han ser alkohol vi festliga tillfällen som självklart. Det är ju lätt att göra det om man inte har ett alkoholberoende. Eller så har han ett lågintensivt alkoholberoende som inte får så stora konsekvenser. Hur som helst så är jag rädd för att berätta om mina planer, jag tror det är skammen som talar. Låt oss utreda vidare!

Stor kram 🌷

@Lina. 2.0

Hej!
Tack för att du tittar in i min tråd. Jag tror faktiskt att jag ska ta ett tillskott under en tid. Det kan säkert vara så att jag saknar t ex b-vitamin. Jag har ätit dåligt hela detta året. 🌞

@Andrahalvlek
Du sätter fingret mitt i prick. Jag äter antidepressiva och har fått en telefontid i em för att eventuellt höja dosen. Jag känner mig riktigt låg idag, som igår. Detta känner jag igen år från år när de första mörka kvällarna kommer. Jag började medicinera för ett år sedan under stor vånda. Jag har ett motstånd mot mediciner (jag hade (obs! Hadeju min i flytande form) och det var minst sagt skakigt att sätta in medicinen. I maj sänkte jag dosen under några veckor men höjde snabbt igen. Den irritation jag upplevde var inte att rekommendera inför semestern. Nu är jag glad att jag inte slutade medicinera och är till och med beredd att öka upp. Om jag ska klara nykterheten behöver jag ta den hjälp som finns.

Vad tråkigt att du blev så dålig!! Jag ska läsa i din tråd - jag gissar att du skriver fortfarande?
Jag har läst din första tråd och det är riktigt spännande! Du borde skriva en bok!

Stor kram 🌻

Fina, fina @vår2022

Så starkt av dig att berätta för både man och psykolog. Jag har läst ditt inlägg om och om igen och kommer att läsa det ikväll. Det är något i det du skriver som träffar mig i hjärtat. Något viktigt.

Jag är ju rädd för att misslyckas, att stå där med skammen igen. Jag har ju försökt ett par gången och jag har ju dragit ner under några veckor lite då och då. Min man och jag bestämde oss för att dricka lite mindre på semestern i somras och det gick bra. Jag tror han ser hur svårt jag har det men kan inte närma sig det. Hans pappa var högfungerande alkoholberoende och tog alla chanser till en öl eller ett glas vin. Han tog gisslan på kalas, utflykter, semestrar och bjöd friskt på den som ville ha. Jag ville ofta ha! Det finns något där av igenkänning hos min make och jag har under åren sett hur mamman vakat som en hök på mängderna. Någonstans har hon gett upp och accepterat en viss mängd. Min svärfar dog endast 74 år gammal av sin alkoholkonsumtion kombinerat med rökning. Han var så snäll och så vänlig. Ingen var förvånad när han blev sjuk, alla blev förvånade att han överlevde sin diagnos (cancer) i nästan 10 år. Det var 10 års kamp som jag inte vill uppleva själv. Jag vill inte utsätta min omgivning för en sådan kamp heller. Det är bra att tänka på.

Tack för ett viktigt inlägg i min lilla tråd! 🧡

Det tar mycket tid att vara här på Forum. Jag tänker att det får ta tid just nu och sedan kanske lite mindre när jag stabiliserat mig och går upp i arbetstid. Jag tänker att jag skulle kunna avsätta tid så småningom vid de tidpunkter jag annars öppnar vinflaskan. Just nu får det bara vara så här.
Jag skulle vilja svara så många fler men jag har inte kraft just nu. Jag blir så glad när jag själv får input i tråden men jag får ge tillbaka när jag har lite mer energi.

Idag sitter jag fast i soffan. Jag sov till 07:30 idag och det har inte hänt sedan jag började skolan 1975. Så genuint trött och så låg som jag är idag har jag inte varit det senaste året. Såklart är det inte enkelt att sluta dricka alkohol - då hade ju inte detta Forum funnits. Då hade inte AA m fl funnits. Inga beroendecentrum och ingen alkoholklinik. Finns det något som heter Alkoholklinik ens, så hette det när jag var ung. Bodde mitt emot sjukhuset och såg skylten lysa med STORA bokstäver i blått när jag genade igenom området. Ja, jag tänker på många konstiga saker nu. Det är som om mitt förflutna poppar upp i doser. Många doser innehåller alkohol.

Har fått tid på VC i eftermiddag.

Igår kom ett mejl från gymmet som sa:

KÄMPA PÅ - LÅT INTE SOFFAN VINNA! 😂😂😂

Nu tar jag mig ur soffan!!

@annacananda @Himmelellerhelvette
Tidigare när jag gjort halvhjärtade försök på att dricka måttligt med min man, då när jag i smyg drack mer så han inte skulle se, sade jag inget om min egentliga alkoholproblem. Om jag skulle blottat mig skulle jag stänga dörren för mitt drickande. Han sade otaliga gånger att bara jag drack mindre skulle det bli bra. Att han inte trodde jag hade alkoholproblem, bara problem med att dricka lagom. Jag lät honom hållas i den tron, jag visste ju att jag hade större problem än så, än att bara kunna dricka måttligt. Höll väl på så över 10 år eller mer. Jag blev för full och vi började om med måttligt igen, något som aldrig höll allt för länge. Lärde mig att gå i säng när det snurrade för mycket. ”En hektisk dag med så mycket omkring mig och trött” var frasen. Drack i smyg. Återställare.

Denna gång riskerade jag att dörren skulle stängas då jag berättade allt, men tog risken för jag skulle inte klara av att hålla mig nykter om vin togs hem och att han skulle dricka sitt vin, men inte jag. Tänkte att om han inte har problem med att avstå, så är det det minsta han kan göra för att hjälpa mig, oss, för att jag ska lyckas bli nykter. Att vi är två om detta. Jag skulle gjort detta för honom om det var tvärtom. Han mår bra om jag mår bra och det var självklart för honom att hjälpa mig. Han ville ha tillbaka mig och att jag skulle må bra. Så många gånger som jag startat onödiga, helt irrelevanta och snedtända bråk med honom. Fyllebråk från en fyllehjärna. Nu finns dessa typ av bråk inte mer och hur solklart som helst att det beror på fyllehjärnan. Han tycker att det är jätteskönt att slippa. Vi dricker inte vin längre, han tar 3,5 öl eller någon gång starköl om vi är på fest. Det är ok och triggar inte. Om han vill kan han dricka vin borta, men det är inget som är välkommet eller finns i vårt hem längre. Det är en nykter zon😁

Hej annacananda!

Gör ett litet teknikrelaterat inspel här, hoppas att det är OK. Det blir lätt dubbel- och trippelinlägg på sidan just nu, och det är sidans fel och inte ditt! Vi jobbar på en lösning på det. Jag tog bort de "extra" inläggen men ett tips är att ni användare själva kan använda "Dölj"-knappen nedanför inläggen för att dölja oönskade dubbelposter.

Det är fint att läsa att forumet är hjälpsamt för dig just nu, tack för att du berättar om hur du har det!

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen

@annacananda Bra! Ta dig upp ur soffan😁. Livet finns där framför oss. Det tar mycket tid med forumet. Jag ägnade typ en heltid till detta i början, men det är ett heltidsarbete. Jag hade knappt något på mitt arbete att göra under hösten 2021 och Var arbetslös Jan-maj 2022. Det gav mig tid och jag är glad för att jag hade den tiden till att kunna fokusera på min nyktra process och till min psykologiska process, och även på min fysiska process. Jag började träna styrka hemma på min matta från en app och var redo att börja löpa i april. Nu tränar jag löpning 3 gånger i veckan och styrka på mattan 2-3 gånger. Har även hund som jag promenerar med varje dag, men nu blir det mest löpning och det gillar han skarpt!🐕. Ibland vill jag dock bara promenera i skogen med honom, man tar in intrycken från naturen mer och kan plocka svamp på vägen, grönrehab. Ett nytt men skönt beroende. Har gått ned ca 10 kg på kuppen då jag även äter nyttigare😁. Nytt jobb och med bättre självförtroende och självkänsla. Nykterhetsprocessen har gett resultat. Så om du har tid för din nykterhetsprocess så passa på att utnyttja denna tid, det är så värdefullt.

Tänkte också på det här med min man och att vi slutat dricka vin tillsammans. Vi drack alltid tillsammans och även han drack stora mängder, mycket mer än måttligt, men det märktes inte på honom och han kunde sluta. Att vi slutade gemensamt var även hälsosamt för honom och han både känner och uttrycker att det var bra att vi inte dricker mer. Han har ett stort ansvar på sitt arbete och nykterheten gör att han mäktar med det bättre. Han ville tidigare, när vi drack, gärna göra det för att släcka huvudet och jobbtankarna. Jag tänker att även han var på väg in i ett smygande beroende och vi är tacksamma att det tog stopp. Så att jag slutade har även hjälp honom i hans drickande. Nu har vi en annan livsstil, vi tränar, är ute i skogen med vår hund, lagar nyttig mat och är mer närvarande med varandra i livet, med våra barn, familjen och utan alkohol. Vi har mer balans i livet och i arbetet. Det går i linje med mina värderingar om hur jag vill leva mitt liv.

Nä, nu måste jag in i ett möte snart. Ha det så gott, du gör det så bra❤️

@annacananda Min andra tråd ”Andra halvlek har inletts” hittar du under fliken ”Det vidare livet”. Där skildras tiden från 7 mån och framåt. När jag mådde som sämst i våras skrev jag inte, men sen jag kom tillbaka i juli har jag skrivit mycket om mitt psykiska mående.

Alkoholen är bara ett symtom. Det är orsakerna vi måste hitta - och sen ta hand om, och det tar sin tid. I början av nykterheten ville jag bara bli klar. Lämna drickandet bakom mig, bli nykter och sen gå vidare med mitt liv. Sen insåg jag att klar blir man aldrig, det blir snarare ett sätt att leva.

Jag identifierar mig som en person som inte dricker alkohol, precis som jag identifierar mig med att vara mamma, och jag är dessutom mamma till en dotter med funktionsnedsättning. Jag är en stolt nykter funkismamma 🥰 Vad jag än gör och vad jag än säger så filtreras allt genom de två filtren. Helt okej.

Kram 🐘

@vår2022 Så underbart härligt det låter! Känns lite som att jag er inte har så många önskningar i mitt liv, utöver att min familj ska få vara friska och ha det bra, och det är att själv få vara nykter. Jag och min man gör det här tillsammans. Han ser det som ett mer tillfälligt och hälsosamt alkoholstopp efter lång sommar med mycket alkohol i alla tänkbara sammanhang. Jag ser det som något jag önskar kan bli livslångt. Det vet inte han riktigt om att jag själv tänker och önskar. Men att han är med på tåget så här långt är avgörande för mig. Garanterat enormt hälsosamt även för honom. Och för barnen är det helt ovärderligt. Tänk att kunna ge dem en vit jul. En barnens jul. Med lugna trygga medvetna vuxna. Tänk att kunna köra iväg med bilen på tolvslaget till något riktigt bra utkiksställe och titta på fyrverkerierna! Wow. Nu drömde jag mig iväg 🥰 Men kärnan i det jag ville ha sagt är att det är en ynnest att kunna ha med sig sin partner på resan. Gör allt mycket enklare och roligare. Och så fräsch man liksom känner sig som familj! 🌷

Kram

@Andrahalvlek Alkoholen är ett symptom, jo det tror jag med. Jag har själv inte riktigt listat ut vad roten till mitt problem är ännu 😏 Håller på att lära känna mig själv lite sakteligen och pö om pö. Många processer är igång samtidigt nu, mentalt och kroppsligen, och även socialt. Bara det att liksom veta vad man ska göra ”istället” tar sin del av energin. Jag vill också snart och på riktigt kunna identifiera mig som en som inte dricker. Så otroligt fräscht och hälsosamt det låter. Och skarpt och respektingivande!

@annacanada, måste säga att jag är tycker att du är riktigt urstark! Du tragglar framåt, som jag, och eftersom jag känner mycket samhörighet med ditt bagage och vet hur mkt jag själv kämpar så vet och förstår jag hur tufft du också har det - och klarar det! Fällorna och snåren är trots allt rätt många på vägen och det är lätt att falla till föga.

Bamsekram 🌷

@DRacker Ofta är orsakerna stress i någon form. Vi använder ofta alkoholen som startgas och fartdämpare. Ska vi klara oss utan det måste vi skapa nya sundare vanor. Planera in tid för återhämtning. Inte springa på alla bollar. Inte säga ja när vi egentligen vill säga nej, bara för att vi tror att det förväntas av oss. Vi behöver stå upp för oss själva - och vara mer snälla mot oss själva.

Kram 🐘

@DRacker Ja, det är fint att ha sin partner med sig på resan och göra det tillsammans. Jag hade inte heller så mycket önskningar i mitt liv till en början. Har mest tänkt på att alla andra runt om och familjen ska ha det bra och må bra. Att då mår jag bra. I och med nykterheten har jag fått mer kontakt med mig själv och mina behov, jag kan känna och se dem tydligare. Jag är bättre på att ta hand om mig själv nu och att känna efter vad jag vill och känner. Jag hade glömt bort mig själv där i alkoholdimman. Så en stor önskan jag har är att jag ska må bra och vara tillfreds, då kan jag bättre möta upp andras behov men även mina egna. Nykterheten gör detta möjligt❤️

@vår2022 @DRacker @Andrahalvlek

Jag läser era inlägg med intresse och ska överväga makens delaktighet i detta. Ni är sannerligen fina guider för mig! ❤️

Igår var jag mycket låg. Tog mig till slut ur soffan och åkte till jobb. På hemvägen tog jag en riktigt lång promenad. När jag kom hem stupade jag i soffan och sov en hel timme. Ja, det känns inte normalt och det är inte normalt. Men vad är normalt. (Kommer att tänka på loggan till butiken Normal 😂)

Pratade med min läkare igår och höjer upp dosen antidepressiva idag. Jag fick tid för provtagning imorgon och fysiskt besök på VC på måndag. Läkaren erbjöd även telefontid både idag och imorgon om jag mår riktigt dåligt. Det var fint men jag tackade nej till telefonkontakt innan måndag. Så dålig är jag inte. MEN vilket bemötande jag fick!! Det var helt annorlunda än sist jag sökte och gav upp. Jag har bytt vårdcentral sedan dess och såklart påverkar hela sammansättningen bemötandet. Kvinnan som bokade in tiden var också helt underbar. Så noga med att jag skulle känna mig välkommen och att det inte var något konstigt. Jag kunde riktigt känna att hon behandlade mig med respekt även om det var över telefon. En fin upplevelse.

På något sätt så känner jag att jag vågar prata om mitt alkoholberoende på måndag eftersom jag redan inlett min resa som nykter. Jag känner idag att det är så det kommer att få vara så framöver. Jag kan inte dricka mer om jag ska vara frisk. Minus 1 kg på vågen sedan förra veckan. Det oroar mig direkt eftersom jag vet att man går ner i vikt vid vissa sjukdomar. Så knäpp har min hjärna blivit. Skönt att få lämna prover utan att kräva det. Tänker nu att kropp-tankar-känslor är ett och alla delar måste få sin rätta plats i mitt liv.

Idag ska jag ”provjobba” och det ser jag verkligen fram emot. Jag ska börja efter lunch och jobba till tidig kväll. Det kan passa mig utmärkt. Vi får se - jag ska inte ha för höga förhoppningar. Detta är också ett deltidsjobb och det är nödvändigt eftersom jag studerar för att starta en ny karriär. Om allt går som det ska startar jag eget efter sommaren men tänker att ett litet deltidsjobb är bra att ha under uppstart. Det tar tid att få verksamheten att bära sig. Jag tror det kan ta 1-2 år innan jag kan leva på min nya lilla verksamhet. Nu ska jag fokusera på dagens utmaning och hålla blicken på den närmaste tiden. Den närmaste tiden för mig är fram till julafton då jag har varit nykter 3 månader. Dag för dag, vecka för vecka, månad för månad.

Om igen tack för fina inlägg i min tråd. Jag kommer till er när jag hittat lite mer stabilitet och har något att erbjuda.

Kram

@annacananda Du satte ordet på det! Det fattade jag inte förrän nu när jag läser ditt svar! Vi håller bakdörren öppen, det är en av anledningarna till att vi inte berättar för våra män! Det måste jag processa! Jag tror det är skammen men det kan likväl och väldigt troligt att det är bakdörren! Tusen tack för dom orden!
Min man dricker också måttligt och kommer fortsätta till festligheter, han kommer inte säga att jag ska tänka mig för om jag efter tre månader börjar dricka måttligt igen så jag måste berätta och stänga dörren men jag är inte där än! Läskigt! Vi får inte släppa denna frågan utan fortsätta processa den! Viktigt!

Förstår att du inte orkar svara allt och hjälpa andra i den grad du önskar, så känner jag med. Kan känna mig egoistisk när jag blir så glad över kommentarer till mig men ibland inte orkar kommentera andras inlägg men vi får inte stressa oss utan ta det i den takt vi orkar och kan. Först tror jag vi behöver vara lite egoistiska och ta oss själva i första hand, vi hjälper andra när vi har energi kvar till det❣️

Skönt att du fick sånt härligt bemötande på vårdcentralen 🥰

@annacananda Ja, vad är normalt? En fråga jag stött och blött en hel del. Om alla får plats utefter egna förutsättningar och förmågor, då blir alla normala även om vi är olika. Det måste ha varit en fin upplevelse att bli så bra bemött som du blev, tänk vad mycket det betyder. Man behöver bara kunna lyssna, se och ha en förståelse för andra så blir bemötandet oftast bra. Vad spännande med att omskola dig för att starta en ny karriär och planer på att starta eget😁 Om jag förstått det rätt är det också inom ett område som är nytt för dig och ett mer kroppsligt och praktiskt jobb. Det är skönt att jobba fysiskt eller med händerna. Mitt jobb handlar mer om att tänka, planera mm. Att sätta spaden i jorden, gräva och plantera är skönt och sinnlig njutning, eller att ta i med att stapla ved och klyva eller annat mer praktiskt som att skrapa och måla. Tycker också mycket om att pyssla med material från naturen, pinnar, mossa, stenar och skapa olika kreationer. Fokus blir helt på det man håller på med och tillfredställelsen att få skapa med händerna. Jag njuter också av att plocka svamp och idogt leta efter dem, total fokus på just det. Att sedan laga mat eller lägga dem på tork för framtida maträtter är också stimulerande. Min hund gillar också att äta trattisar så det gäller att vara snabbare än honom😂.

Ha en fin dag och din viktnedgång är säkert inget farligt, säkert bara vinkilon som släpper❤️