av Kaveldun

Se klart
tors, 2022-10-06 - 13:10

Jag tror som du @kaveldun- på den friare rollen. Men jag tror också på nån sorts frihet i sinnet, i att leva sitt liv. Att inte vara så allvarlig som tex jag ofta känt att livet ”tvingat” mig till. Att borsta på trappen och se vad som finns där under ansvar och mer ansvar.
Och vad är det som gör att ansvaret hamnat just på den här trappen? Det var nån som inte vaktade, tänker jag. Nån som inte gjorde sitt jobb, som jag tänker handlar om att värna friheten, värna nyfikenheten.
Nu har frihet och nyfikenhet fått stå i farstun för den där trappen har varit överbelamrad. Vad händer om man säger; hallå- jag bor här- på denna trapp finns inte plats för fler paket-torn för då skyms min sikt.
Jag ska testa! 👓

Kaveldun
ons, 2022-10-12 - 20:05

Hej @Se Klart!
Jo - lite fastnade jag. Men tack och lov inte i alkoholens supertrånga och mörka, långa garn!
Jag har varit iväg på resa med arbetet som var mkt intensivt och jag är i en övergångsfas som också är jobbrelaterad.
Jag jag läst ganska flitigt här men inte fått ur mig ngn text ( jo - en kväll skrev jag ett långt inlägg som var jobbrelaterat - och sedan tappade jag nät och det försvann)
Och tack både du och @våren 2022 för kloka reflektioner. Fint att höra hur du är Kapten på din egen skuta våren!
Och @Se Klart - att jobba på den inte friden tror jag också är helt centralt.
Jag är i ett vägskäl rent yrkesmässigt och det påverkar mig. Jag funderar på att antingen gå vidare radikalt ( inte alldeles lätt i min ålder….). Då handlar det om att gå vidare kring en ny roll med mkt ansvar och chefsskap. Jag tror ändå det är möjligt efter den erfarenhet jag har. En annan väg är att gå ner mer i verksamhet - en verksamhet som är rolig att utöva operativt - som är kreativ och där jag på många plan kan kanske kan komma närmare det jag tycker är roligt.
Det ger också andra möjligheter att - så småningom - jobba mindre och göra mer av annat….
Jag funderar!
Tänker också att Torns inställning att ’det är bara ett jobb’ …har många poänger.
Blev glad över att du undrade var jag var @Se Klart och det har känts fattigt och lite tomt att inte skriva här.
Jag behöver det.
Trött ikväll så inte ett jättelångt inlägg - ska försöka bli lite mer konkret så småningom.
Tack för att ni är här! ❤️
🌾🌾🌾

vår2022
ons, 2022-10-12 - 21:36

@Kaveldun Mycket att fundera på, vilken väg du ska välja. Du kommer säkert att hitta den vägen du vill gå så småningom. Att vela är ett steg mot att fatta ett bra beslut som man kan leva med och stå för. Man bestämmer sig och ändrar sig, men till slut ramlar det nog ned. Låt processen ha sin tid, om du kan ge den tid och sova på saken❤️

Andrahalvlek
tors, 2022-10-13 - 07:41

@Kaveldun Det ska bli jättespännande att få följa dig på den här resan. Jag tänker att det är rätt sunt, om man får möjlighet, att varva ner de sista åren. Då kan man till och med fortsätta lite på deltid efter pensionsåldern.

Min ex-chef bytte jobb när hon var 59 år. Hon fick chansen, tänkte ”jag orkar inte med ett besparingspaket till”, och sen tog hon chansen. Blev projektledare på en högskola för ett projekt som fick statliga medel i några år. Nu har hon passerat 65 års-strecket och hon fortsätter jobba tre dagar per vecka några år till för att slutföra projektet.

Och hon är så vilsam i sin attityd numer, så närvarande och så harmonisk. Har tid för sin gubbe, fritidshus och barnbarn som börjar komma på löpande band eftersom de båda har tre barn på varsitt håll. Och jag blir så glad för hennes skull och lite avis också. Hon har inget mer att bevisa för någon. Hon har ett stimulerande, självständigt jobb där hon endast har en professor att hålla i strama tyglar. En baggis jämfört med ett helt företag.

Kram 🐘

Geggan
tors, 2022-10-13 - 10:15

Spännande @Kaveldun ! Jag hade alla gånger valt det mindre krävande och roligare. Vad har man livet till? Allt har sin tid. Men du kommer säkert fram till det rätta, vad det än är. Jag blev en gång övertalad att bli chef. För alla kvinnors skull liksom. Det blev inte bra. Drickandet eskalerade o jag började smita in på skumma barer mitt på dan. Hm. Nå, det var jag. Kram! 🐳

Kaveldun
sön, 2022-10-23 - 20:54

Varit på resande fot - både i jobbet och sedan privat - och har haft folk runt mig.
Läst här nästan varje dag men inte fått ur mig ngt i min egen tråd.
Tack för era inlägg kring jobb!
Jag har funderat mkt och tror att jag landat i att ligga väldigt lågt. Inte söka mig vidare till nya jobb med mkt ansvar.
För att göra en lång historia kort så gick jag under en längre tid in i en roll med yttersta ansvar för vår verksamhet. Jag fick frågan om jag ville fortsätta men valde - när den avtalade tiden var över - att gå tillbaka till mitt tidigare chefsjobb inom samma verksamhet.
Jag var lite osäker på hur jag skulle uppleva det men känslan som dominerade när det väl hände var lättnad.
Sedan finns det en gammal och ganska besvärlig intressekonflikt på mitt jobb. Ngt jag i princip hade haft makt att förändra när jag var ytterst ansvarig - men det hade krävt att jag stannat på den positionen en längre tid och tagit fram en ny organisation. Ett omfattande arbete som tagit några år.
Nu kvarstår konflikten och den är inte till min fördel i min nuvarande roll.
Ja - detta blir kanske bara rörigt och väldigt abstrakt men jag har valt att acceptera situationen,
Jag hade en långt samtal med min bästa vän - som inte alls jobbar i denna bransch utan är fri konstnär - och hon sa : Lyft det du ser som problem till din nya chef men låt det sedan vara hans sak att ta det vidare - eller ej.
Jag hade då berättar för min vän hur intressekonflikten slitit på mig under mkt lång tid och periodvis gjort mig ledsen. Men också att jag såg och ser - mer och mer - att den kamp och debatt jag fört faktiskt inte lönat sig. Tvärtom har den tärt på mig och nästan låst positionerna mer.
Det var så skönt att berätta för min vän ..,jag har nästan inte pratat med någon om detta. Jag tänkte att hon inte skulle förstå eftersom hon inte riktigt greppar verksamheten - eller mitt jobb. Men hon greppar ju mig. Hon har varit min nära vän i 40 år och det var dels så skönt att prata med henne ….och dels landade hennes råd väl. Jag känner en sorts ro.
Jag är en yrkesmänniskor som drivs väldigt mkt av verksamhet och att göra skillnad - och jag kan ta strid för det jag tror på.
Men denna strid ska jag inte ta mer. Jag har lyft min syn på saken - sakligt och lugnt. En gång. Det får räcka.
Nu koncentrerar jag mig på de sidor av arbetet som är positiva. Jag gör mitt jobb men jag arbetar inte så hårt att resten av livet kommer i kläm.
Jag tror att min nykterhet spelar roll i hur detta har utvecklats. Det är ngn sorts realism - utan att ge upp.
Jag kan inte styra världen i alla lägen och även om jag tycker att jag har mycket goda argument så blir det inte alltid som jag vill.
Jag har ett människovärde ändå. Jag jobbar för det jag tror på i de former som är möjliga.
Jag vet inte om detta inlägg är begripligt men det var skönt att skruva det.
En skön kväll önskar jag alla som skriver här - alla nyktra och alla som kämpar för ett nyktert liv.
🌾🌾

Kaveldun
sön, 2022-10-23 - 21:01

Detta inlägg hade behövt redigeras - så många ord som blev fel …skruva istället för skriva. Och konstiga former 😳
Men men - en övning i att gilla läget - även vad gäller detta.
Vill också betona att jag inte alls - generellt - tycker att man ska ge upp eller välja att ligga lågt - när det är intressekonflikter eller andra konflikter på jobb.
Ibland är det helt rätt att kämpa och stå på sig!
Men i mitt fall leder det just nu inte framåt och det ger mig ro att inse det.
Sinnesro.

Kaveldun
mån, 2022-10-24 - 11:25

Ska bli bättre på korta dagliga eller i a f någorlunda frekventa uppdateringar. Märker att - fast alkoholen på många plan är långt borta - det är viktigt.
Detta med att notera positiva förändringar. Haft en ganska lång period när nykterheten ’rullat på’ och jag inte varit så upptagen av den. Men efter ett sug som kom som en blixt från klar himmel för några dagar sedan - så ser jag att jag behöver skriva här. Inte bara läsa.
Jag kunde ganska snabbt distansera mig från suget och ignorera det. Och dagen efter upplevde jag själva suget som helt absurt. Att dricka är det sista jag vill och min nykterhet är faktiskt det viktigaste fundamentet i mitt liv.
Utan den fungerar ju inget annat och framtiden är mörk . Och kort.
Men min hjärna har inte läkt ut än..,.såklart. Tänker att det väl tar ngt år - eller mer.
Det är helt ok. Men jag behöver skriva om den verklighet jag befinner mig i ….en alkoholist som läker ut år av riskbruk. Det är en verklighet som jag inte delar med många IRL .
Tacksam för detta forum.
🌾🌾

Andrahalvlek
mån, 2022-10-24 - 11:41

@Kaveldun När man skriver måste man sätta ord på tankar och känslor. Ibland ramlar poletten ner, eller så knuffas man i rätt riktning för att man upptäcker att tankarna har tänkt klart, men man har inte fattat det själv ens.

Jag går också i lite jobb-limbo. Jag är ju fortfarande sjukskriven på deltid (jobbar 50 procent 17/10-15/1) och jag är därmed inte alls delaktig i arbetet med den omorganisation som ska göras inom den delen av verksamheten som jag jobbar. Den 16/1 ska det nya sjösättas och samma dag går jag upp till 75 procent.

Det är otroligt ovant efter alla dessa år som mellanchef att inte vara delaktig i förändringen, åtminstone inte i bestämmandefasen. Men jag har bestämt mig för att bida min tid. Låta saker falla på plats innan jag hittar min egen hörna i det stora pusslet. Kanske får jag mindre ansvar - och mer tid att faktiskt vara kreativ i mitt arbete. Det är ingen dålig utveckling, med tanke på mina utmattningsdepressioner i bagaget. Mer roligt jobb, mindre administration och mindre ansvar. Jag kan nog vänja mig vid det 🤔

Kram 🐘

Kaveldun
mån, 2022-10-24 - 12:12

Jag förstår @Andrahalvlek.
Låter som att vi är lite i samma fas.
Och för att klara det tror jag just det är nödvändigt att släppa kontrollen… nu får ngn annan besluta och bestämma kring vissa saker/områden.
Och det är ok.
Själv har jag bytt jobb ungefär vart sjätte år. Ibland oftare. Det har inte varit ngn medveten karriärplanering- alls.
Men jag har gått när jag känt mig ’klar’ eller om situationen på arbetet utvecklats åt ett håll som jag inte varit nöjd med. Där jag upplevt stagnation eller konflikt.
Men nu gör jag ngt annat. Det handlar säkert - till dels - om min ålder. Jag är 61 år nu 😳.
Men inte bara. Det handlar också om att jag ser vissa positiva områden som jag kan verkar inom - och också att jag långsamt flyttar fokus ….riktigt vart vet j inte än:-)
Jag vill inte lägga all kraft på jobbet . Som nykter har jag både mer kraft men även större valmöjligheter. En större frihet runt mig - på ngt sätt.
Det är ngt skönt i att släppa på kontrollen.,, ibland tänker jag att j är en liten myra i en myrstack. Nu får andra myror hålla på och bråka och ta ut riktning och hålla koll.
Jag tar mitt strå och bidrar till stacken . Men jag sätter mig också ner och lägger ner strået ibland.
Vilar i solen.
🐜 🌞

Andrahalvlek
mån, 2022-10-24 - 16:27

@Kaveldun Vilken fin liknelse 🐜 Vi är små myror i den stora stacken och man behöver inte trängas i ledartruppen hela arbetslivet. När ledarmyrorna bestämt riktningen kan vi bidra med vårt strå till stacken.

Jag har jobbat i 30 år på min arbetsplats, och har varit mellanchef merparten av dessa. Jag har jobbat med en massa olika saker, varit ansvarig för stora projekt och implementeringar bland annat.

Nu har jag återgått till rötterna litegrann, jobbar med det som allting började med 1992. Helt annorlunda förstås, men ändå lika. Känns lagom vid 53 års ålder, med tre perioder av utmattningsdepression i ryggsäcken. Jag vill också ha tid och ork att leva livet utanför arbetslivet.

Kram 🐘

Kaveldun
mån, 2022-10-24 - 17:06

Låter bra @Andrahalvlek
En lärdom i allt detta är ju också att dela med mig av mina tankar/problem - medan de pågår.
Att sluta dricka är en sak …men det är bara början. Att se sina mönster och bryta dem ( de dåliga) är nog ett arbete för resten av livet…
Jag har så fruktansvärt svårt för att be om hjälp eller att se att jag - också - behöver stöd.
Det är absolut inte för att jag tycker att jag är så kompetent. Tvärtom. Det är snarare ngn sorts helt förvrängd bild av att ex sjukskrivning, stöd, hjälp - inte är för mig. Jag tystnar hellre.
Låter bli att skriva här eller tvekar att berätta hur det verkligen är - för min bästa vän sedan mer än 40 år.
Jag vet att detta beteende ligger bakom min alkoholism….det är inte bara detta - men det är centralt.
När jag väl började berätta om hur jobbigt jag upplevt intressekonflikten på jobbet ( för min vän) så kunde jag nästan inte sluta.
Och hon ställde en massa adekvata frågor och sa saker som verkligen landade. Hon är konstnär och har inte varit anställd på 30 år ….men hon kunde hjälpa mig väldigt bra ändå. Och när jag skriver här får jag alltid kloka tankar tillbaka.
Kaveldunet behöver helt klart lätta lite på trycket /den sammanhållna ytan…
😳🌾🌾

vår2022
mån, 2022-10-24 - 17:43

@Kaveldun Ja, det är verkligen bra att lätta på trycket och sätta ord på sina känslor och tankar. Genom att uttrycka sina känslor kan man även bättre se dem utifrån och få ett annat perspektiv. Som när du pratade med din vän. Tror att det kan vara bra att prata med någon som inte är insatt, de kan liksom tänka utanför boxen och komma med ett helt annat perspektiv man aldrig själv skulle kunna komma på. På något sätt kan man tänka sig in i en situation och kanske har varit med om något som påminner om läget.

Det som är häftigt med att sluta dricka är att mönster och dolda känslor/tankar kommer upp i dagsljuset. Man måste ta itu med och lära sig att hantera sig själv och omvärlden. Man måste lära sig att leva utan att bedöva sig. Man ger sig aldrig chansen att göra det när man dricker och man duckar det. Det häftiga är också att man får en bättre kontakt med sig själv och mer förankrade beslut när man inte dricker. Vad man egentligen vill och mår bra av. En effekt av detta är även att man blir mer tillgänglig och nåbar för personer i ens omgivning. Man har helt klart ett jobb att göra, men om man kan se det som en intressant process och nyfiket utforska det, bli det så mycket enklare och roligare resa.

Så fortsätt att lätta på trycket Kaveldunet, det mår du och din hjärna bra av❤️

Se klart
mån, 2022-10-24 - 21:46

Har aldrig tänkt på hur hårt packat (!!) kaveldunet är förrän du skrev.
Jag tampas- som du- med den helt knäppa och liksom förvrängda självbilden. Och det har verkligen noll och intet att göra med att en skulle känna sig ”bättre” utan tvärtom. Det är- om man drar det till sin spets- att inte se sig själv riktigt som en människa med mänskliga behov av det vi behöver- för att vi är människor. Ett nästan maskinellt sätt att se på sig själv. Detsamma gäller ju detta att dela med sig, ta andra i anspråk- för att de finns där, redo att tas i anspråk. Så som man/jag/du finns för andra.
Och det är ju både en misstro mot andra- och på samma gång att känna sig som att det- för just mig- inte finns nån bot eller räddning/gemenskap.
Kanske.
Forumet är mycket fint just för en sån som jag, lite i taget kan jag öva mig på att be om stöd och hjälp. För mig är det stort och allvarligt även om mina inlägg- hos mig och andra- förhoppningsvis är lite lättsamma och peppande- också.
Kram @kaveldun, häng kvar 😽🍂

Kaveldun
mån, 2022-10-24 - 22:43

Precis @Se Klart - ett nästan maskinellt sätt att se på sig själv.
Jag har också i perioder fungerat som en maskin. Jobbat fast jag varit sjuk osv.
Samtidigt har jag verkligen inte saknat gemenskap - tycker att jag fått både kärlek och varm vänskap i stora doser. Vänskap med djup närhet
Och ändå.
Det sitter djupt - det är ngt långt tillbaka. Jag hade en fin mamma - men också en mamma som ställde hårda krav på att jag alltid skulle vara glad, kapabel och stark.
Jag minns att jag ständigt försökte hålla min familj på gott humör. Berättelsen om mig var att jag alltid var glad och sorglös.
Det berättelsen är inte sann.
Alkoholen har fungerat som en murbräcka här. Att få lätta på trycket och ge sig hän i känslan. Problemet är bara att detta skett i ensamhet och att alkoholen förvränger känslor ….det är en kemisk förlösning som egentligen bara gör trycket större.
Skönt att skriva om detta.
🌾🌾

vår2022
mån, 2022-10-24 - 22:54

@Kaveldun Tänk så många berättelser som inte är sanna i våra liv. Andra har ägt vår berättelse och gjort den till en sanning, så att man många gånger trott är det verkligen är sant. Det är dags att få äga sin egna sanning, sin berättelse. Att få känna, att nu stämmer sanningen med det som jag känner i min kropp, inuti mig. Min berättelse om mitt liv. Det är befriande att göra sig loss någon annans berättelse om vårt liv och att göra sig loss från alkoholens förvridna sanning. Då kan man känna sig hel och välja sitt egna liv❤️