av Fenix

Vill inte - kan inte

Mickey
lör, 2011-11-05 - 10:32

Det är otroligt skönt att ha deltagit på personalfester nykter. Jag var själv nykter på julbordet 2009. Jag minns att jag var förvånad hur lätt det ändå gick. Jag minns också hur nöjd jag var när jag tog bilen hem. Nu är det snart dags igen. Hoppas att jag kan upprepa (givetvis nykter tills dess) bedriften.

Jag vill passa på att säga att jag kanske inte alltid skriver eller svarar. Det gäller till alla. Jag skriver när andan faller på och när jag känner att jag har något att säga eller som jag vill berätta och dela.. Men jag kan lova att jag läser vad ni skriver. :)

Fenix
lör, 2011-11-05 - 11:18

Ja visst är det en seger att delta i sammanhang med mkt alkohol och inse att det är så mkt bättre för en själv att inte dricka. Stärker mig i mitt beslut och lägger en tegelsten till i min nyktra mur känner jag. Det är helt ok att inte alltid svara eller skriva. Själva idén med ett forum. Lev och låt leva passar bra in.
Ha en bra helg Mickey och alla andra,
/Fenix

Stigsdotter
ons, 2011-11-16 - 17:48

Härligt att höra din beslutsamhet och att du vilar så fast i ditt beslut att inte låta alkoholen besudla ditt liv igen.

Lite märkligt är det väl ändå att vi känner oss duktiga när vi deltar i fester osv utan att dricka. Jag menar, att man överhuvudtaget ska behöva tänka den tanken!!?? Nåväl, annars hade vi väl inte varit de vi är antar jag.

Jag blir lite nyfiken när du skriver att du fått en förklaring till varför du inte kunde sluta dricka - är det något du kan dela med dig av till gagn för oss andra? Jag har full respekt för om det är något ytterst personligt som inte kan vara til nytta för oss andra, nyfiken i en strut är mitt andranamn ;-)

Fenix
tors, 2011-11-17 - 23:13

Hej Stigsdotter och tack för ditt inlägg! Jag skrev ett långt svar till dig, och lyckades med konststycket att radera ut allt innan jag sparade.&%&€€#"
Orkar inte börja om just nu, återkommer. I korthet såg jag att jag nog nämnt huvudanledningen i ett inlägg på förra sidan, det handlar om insikterna jag fått vid en kurs hos My Skarsgård. Natti, jag är åter på söndag kväll.
Kram,
/Fenix

vana
fre, 2011-11-18 - 11:34

i Istanbul?
Jag åker snart till södra spanien,jag har behov av äventyr o kickar i tillvaron.:)

lillablå
fre, 2011-11-18 - 21:07

Så glad jag blir över att läsa dina rader!!!
som jag tänkt på dig... vet inte varför egentligen, men du betyder massor för mig... knäppt va?! =D
fortsätt kämpa, fortsätt tänk, fortsätt vara ärlig mot dig själv, och glöm inte älska dig själv och vara stolt över det du gör!!!
så himla glad jag blev, alldeles varm i magen och med en liten tår i ögat!
stor kram till dig!!!
/k

Fenix
sön, 2011-11-20 - 22:41

Jag blir när jag kommer hem i kväll och läser dina rader Lillablå!! Du har också betytt massor för mig under åren, vet inte heller riktigt varför. Men så är det och det är bra. Jag har kämpat bra på sista tiden om jag får säga det själv, eller vad sägs om att sedan jag slutade i början av oktober har jag varit på utlandsresa, (japp, Istanbul Vana, spännande stad), varit på personalfest, hemma ensam en hel helg, ute på två middagar på krogen i helgen med olika människor. Och allt detta med en god cola eller Loka vid min sida. Kan inte säga att det varit jättesvårt, känner mig faktiskt så lugn när det gäller tanken att jag slutat dricka så det är fantastiskt. Dock efter alla tidigare bakslag medveten om risken att glömma, så jag tar mig minst en gång i veckan till AA och hämtar stora muggar av den kraft som finns i den gemenskapen. Nu ska jag spela Little Blue innan jag somnar för att fira dig Lillablå. Hur har du det med allt?'
Kram,
/Fenix

viktoria
mån, 2011-11-21 - 08:46

Åh vad jag blir glad och berörd av att läsa det ni skriver lillablå och Fenix. Det är en sådan ynnest att få betyda något, och att finna någon av stor betydelse. Jag känner igen känslan av samhörighet med några jag funnit här, och den är ovärdelig!
Viktiga milstolpar har passerat för dig Fenix, önskar dig allt väl! Och lillaBlå, jag är inte ofta (nästan inte alls) in och läser på anhörigsidan av olika anledningar, men du är inte glömd : )
Kramar till er denna måndag morgon!

vana
mån, 2011-11-21 - 15:39

från mej åxå :) jag vill åxå va med i kram o kärlekskalaset.<3

lillablå
mån, 2011-11-21 - 17:02

Fenix, Viktoria och Vana!
Kramkalas är bra!
Lyssnar till Little Blue, as I write, den finns i min spotify, under kategorin Pepp!
Så skönt att höra att du har gjort såna framsteg, så skönt att känna stoltheten som sipprar fram mellan raderna, och det med all rätta!! Du är grym! Och det är nog bara så att man klickar extra mycket med vissa, jag har till och med fått några allra bästa vänner härifrån, ser ut som om jag ska träffa två av dem på fredag, om allt går som det ska! =)

little blue, how do you do...?
jag mår nog rätt bra, tror jag! trivs som bara den med min fina lägenhet, har bott här i typ 9 månader, en hel graviditet, och jag har inte fått upp en enda tavla, men det skiter jag högaktningsfullt i, för jag trivs, och det är min lägenhet, så det så! har precis kommit hem från en resa till Afrika, mamma fyllde 60 och mamma och pappa bjöd med mig och brorsan på en tvåveckors safari, med lite sol och bad på zanzibar! helt fantastiskt! och fruktansvärt, fast härligt... såg så mycket fattigdom och jobbigheter, samtidigt som många verkade innerligt lyckliga och tillfreds trots enkelheten i hyddor och trasiga kläder... undrar om inte vi är mer olyckliga och ensamma här... det enda som var lite jobbigt egentligen var att dela tält med brorsan de gånger han tog några öl, i mitt tycke för många, och han kom inramlandes ett par timmar efter att jag somnat, fick mig tillbaka till olyckstiden... men jag vet samtidigt att det antagligen bara sitter i mitt huvud, och att det är min kropp som minns och reagerar... jaja, sorry Fenix, nu blev det en hel roman i din tråd!!

Och bara så ni vet! Ni betyder så mycket för mig, jag har lärt mig så otroligt mycket av era resor och er kamp, och era steg framåt och bakåt har jag följt, gläds med framstegen och lider när det blir jobbigt! TACK för att ni finns!!!

Stora stora kramar!!
/k

Fenix
mån, 2011-11-21 - 21:58

kan man inte få för mkt av. Lillablå, Viktoria, Vana och det finns några flera som under tiden som gått kommit att bli faktiskt som gamla vänner. Visst är det lite märkligt, kan bara i fantasin gissa hur ni ser ut, vad ni är för ena och ibland tror jag att det är lika bra så. Vi har skickar varandra önskan om framsteg i våra själar och kraft att förgöra Kung alkohol. Inga dåliga vapen vi ger varandra här på forumet. Afrika låter spännande, en tanke som jag inte tänkt så mkt på tidigare. Men klart man borde försöka se den kontinenten också. Säger som Lillablå och som vi gör på AA, TACK för att ni finns!
Mitt internet är lite svajigt, så det var tur att jag hann in och läsa och skriva innan det lägger av igen.
Kram till ALLA som vill ha,
/Fenix

Kvinna-mamma46
ons, 2011-11-23 - 20:03

Ni får alla en kram av mig oxå! Gläds med er, vet ni.

Fenix
ons, 2011-11-30 - 11:27

min nykterhet kännas så bra att jag stiger upp typ vid 7-tiden på morgonen fast jag inte behöver. Bara för att jag njuter så mkt av en ledig dag där jag kan göra småsaker i lugn och ro. Börjar faktiskt på allvar inse att det är i vardagens små händelser som livet utspelar sig, och det är där man ska söka meningen med sitt liv. I dag åkte jag ned på stan och skulle köpa en pryl. Gick förbi systemet vid 10.30 och såg först en gammal bekant som gick med sin rullator och hade fyllt på förrådet. Så djäkla tragiskt, en mkt trevlig och belevad man som verkligen supit sig sönder och samman de senaste tio åren. Strax bakom honom kom en man i medelåldern med en sprängfylld kasse med öl. Blå men röda och vattniga ögon, en jagad blick och bråttom, bråttom. Och jag kände bara en sådan glädje att själv få slippa detta destruktiva vansinne. En dag i taget och nu kan jag summera två månader.
Hoppas det går bra för er därute i kampen!
/Fenix

Mickey
ons, 2011-11-30 - 16:17

Jag känner igen det du beskriver Fenix. Jag har själv stött på folk på systemet som har gått ner sig. Folk som man stötte på ute på krogen ibland, och vissa fall hamnade man på samma efterfest. Tänker på en kille som snabbt gick in och greppade två stora flaskor renat. Man såg och förstod. Han var lika glad i festen förr som jag. Men hans resa hade gått betydligt snabbare än min. Här pratar vi inte om bara fest på helgen längre. Skönt att du trivs med ditt nya liv Fenix! Vänligen mickey

Fenix
tors, 2011-12-01 - 23:05

Tack så mkt Lisamari! Ja, för varje dag känner mig jag mig mer lugn i övertygelsen att alkoholen är borta. Jag har inget sug, ingen längtan att dricka, ingen rädsla att plötsligt springa till bolaget. Vet att man inte ska segla för lätt på de rosa molnen, men dagliga reflektioner kring hur Fenix känner och tänker samt regelbundna möten på AA tror jag ska hålla mig på jorden och spåret.
Kram själv, hur lever livet med dig?
/Fenix

UnderIsen
tors, 2011-12-01 - 23:29

Det är så bra att via detta forum få dessa små påminnelser om hur det varit. Tänker på den där medelålders mannen med röda o vattniga ögon. Kunde varit jag....

Grattis till två månader...hoppas jag oxå får segla på de där rosa molnen snart.

/Underisen

Kvinna-mamma46
fre, 2011-12-02 - 09:08

Jag stiger fortfarande upp tidigt på morgonen, bara för att jag har livslust. Det är så härligt och en sådan skillnad mot när man låg och drog sig så länge som möjligt, för att bli av med baksmällan och för att tiden skulle gå så det var närmre till den tid då man fick öppna vinflaskan.

Rosa moln är bra, bara man hela tiden är på sin vakt mot fällorna.

Än idag så får jag då och då impulser. Skulle jag kunna? O det krävs endast en liten eftertanke så vet jag svaret. Nej. Varför skulle jag? Idiotdumt att berusa sig och sedan berusa av sig igen. Nej, jag är fri nu, och det vill jag förbli.

När jag drack så tyckte jag att jag blev fri. Fri från ansvar, fri från ängslan, fri från skuldkänslor, fri från moral och etik.... O vad hände? Jo nästa dag kom allt med dubbel styrka.. ångest, skuld, självförakt. Och vad är det för slags frihet att bli dum i huvudet? Att glömma värderingar och ansvar genom att låta simpla impulser och begär styra? För visst är det det geneme man håller på med när de super sig fulla på fester, skrattar högre, gällare,ställer till bråk, dansar som pajasar och tafsar på folk de inte ens skulle ge en blick i nyktert tillstånd...

Till råga på allt så lät jag mig bli slav under giftet o att jag ändå kunde inbilla mig att jag blev fri och lycklig av vinet är ett bevis på hur kemiskt beroende hjärnan blir.

Tre år av frihet, det är vardag nu, men allt som oftast så fylls jag av tacksamhet över min nykterhet och över alla som hjälpte mig dit.

Kram på er alla. Så länge det finns liv finns det hopp!

Fenix
fre, 2011-12-02 - 10:18

Slav är ett bra ord för vad man är under alkoholen och dess vansinne. Var på ett bra AA-möte i går, där omkring 15 personer berättade sina livshistorier i fångenskapen. Det var allt från en yngre kvinna som var på sitt första möte till en med kanske 15 års nykterhet. Slående är den gemensamma nämnaren av hur drickandet, hur det än började och när det än började, till slut blev så destruktivt och livsförsämrande. Förtvivlan över de ständiga återfallen och ibland allt för nära till självmordet. Det är en fruktansvärd drog och en av mina chanser att klara mig från att hamna där igen känner jag är att gå och lyssna på alla berättelser och ständigt uppdatera min insikt om att det handlar om mig. Jag är mycket långt förbi den punkt när det fanns en återvända, en möjlighet att vara en så kallad normaldrickare. För övrigt har jag ingen lust att bara sitta och sippa på ett glas, vad är det för mening när det är berusningen som är den åtråvärda belöningen. (Tror man). Precis som du Pia steg jag i morse upp med livslust och tacksamhet att ännu en gång få börja dagen med ett nyktert och positivt sinne.
Kramar
/Fenix