Hej,

Hade ursprungligen publicerat större delen av denna text på annan plats i forumet, men har förstått att den passar bättre här.

Är idag 55 år och har druckit alkohol dagligen de senaste 30 åren.
Jag har länge insett att det kanske inte är så bra, men eftersom jag varken märkt att jag mått fysiskt dåligt av det eller haft några sociala problem med anledning av det, har det inte blivit av att jag gjort något åt det.

I våras uppsökte jag läkare i ett helt annat ärende. Det framkom då vid provtagning att jag hade förhöjda levervärden. Läkaren pratade med mig och föreslog att vi skulle ta nya prover i juli för att se om värdena stabiliserats. När proverna togs i juli, hade resultatet visserligen blivit bättre men jag hade fortfarande förhöjda värden. Läkaren ålade mig då att ta en paus från alkohol i två månader, för att se om jag kan kontrollera mitt alkoholintag.

Jag blev förstås ganska förvånad. Lite irriterad också, måste jag erkänna. Jag hade ju uppsökt läkare i ett helt annat ärende och kände mig lite trampad på tårna. Fast sen tänkte jag en gång till och insåg att det inte är så bra att ha förhöjda levervärden och bestämde mig för att göra som läkaren hade sagt. Jag slutade dricka alkohol där och då och idag är det en månad sen.

Det har gått bättre än vad jag befarade. Visst, det har väl varit lite ovant att inte få ta sig sina glas dagligen, men jag tycker inte att jag känt av nån abstinens eller något liknande. Å andra sidan har jag aldrig slutat dricka alhohol tidigare, så jag vet inte riktigt hur sånt känns eller märks. Det som varit lite knepigt är att veta vad jag ska göra med all tid. Sysslar med musik så jag har lagt mer tid på det.

Nu till det jag funderar kring:

Om ytterligare en månad ska jag ta nya prover och ha förnyad kontakt med läkaren. Om proverna då är bra, säger läkaren att det visar att jag har kontroll över alkoholintaget och han släpper i så fall ärendet.

Det jag går och funderar på är hur jag ska göra sen? Det går ju rätt bra att vara utan alkohol, men hur jag ska göra i längden vet jag inte riktigt. Jag hade ju inga som helst planer på att sluta och ärligt talat kan jag se rätt många positiva sidor med umgänget kring alkoholhaltiga drycker. Kanske fel forum att skriva det i, men det är bättre att vara ärlig mot sig själv. Å andra sidan kanske jag ska passa på och sluta helt nu. Jag drack ju bevisligen för mycket för att kroppen skulle må bra av det.

Den egentliga frågan jag måste ställa mig är väl; kan jag dricka måttligt eller är det bättre att lägga av helt?

Tack för svar.

Jo, jag kan tänka mig att det är lättare att avstå helt än att försöka bli måttlig. Låter man bli helt borde ju vanan blekna bort mer och mer med tiden.

Det jag frågar mig själv är vad jag egentligen vill. Vill jag bli helnykter? Kanske, jag vet inte riktigt. Kan känna en viss frihet vid tanken på att jag har möjlighet att gå vidare i en ny livsstil. En livsstil som förhoppningsvis skulle ge en sundare och piggare tillvaro utan att behöva fundera kring sånt som om man måste göra något mer viktigt under dagen innan man tar sitt första glas.

Å andra sidan har jag upplevt mycket glädje i det umgänge med andra människor där alkohol ingår som en del. Och jag har haft få negativa erfarenheter av alkohol för egen del. Har inte druckit mer än andra på middagar och fester, inte sagt eller gjort dumma saker på fyllan, inte haft minnesluckor eller vaknat på oväntade platser. Sånt som andra vittnar om, har jag på något sätt klarat mig ifrån.

Mitt problem har alltså inte varit att jag tappat kontrollen över mig själv eller hur mycket jag druckit vid varje tillfälle. Mitt problem har snarare varit den dåliga vanan att dricka dagligen.

Om en månad ska jag ta nya prover och träffa läkaren igen. Hur det går där får väl ge en fingervisning. Sen får vi se.

Kommentera gärna.

Du skriver om alkoholen som de flesta av oss, det finns många positiva erfarenheter med alkohol. Men det finns fler negativa effekter - inte för alla men för mig.
Att jag varit utan vin har inneburit en nytändning för mig, jag är pigg ,fräsch och klartänkt! Jag har inte klarat måttligheten..............

Hej igen,

Om jag skulle besluta mig för att sluta helt, vore nog hälsan det avgörande skälet.

Det har alltid varit så för mig att jag klarat att hålla ett högt tempo, tålt mycket stress och kunnat dricka alkohol utan att det fått några egentliga konsekvenser. Fast det är uppenbart att det till slut tar ut sin rätt på oss alla och när man passerat 50 klarar väl inte kroppen lika mycket som den gjorde innan.

Allra helst hade jag valt ett måttligt användande men det är förutsatt att det går att göra det med bibehållen hälsa. Annars får det nog bli att avstå.

Bara utsikten till att möjligheten att avstå faktiskt finns där som ett alternativ, tycker jag känns bra.

Varför inte börja med förslagsvis 3 månaders nykterhet se hur det känns och hur du mår. Och fatta ett beslut baserat på det kanske så vill du då vara nykter 3 månader till.
Det jag vill ha sagt är att man måste inte fatta ett beslut att aldrig mer dricka, jag har varit nykter i lite mer än 400 dagar jag tar det fortfarande dag för dag.

Det är många härinne som har börjat med att tänka att man ska avstå en kortare period, som sen upptäcker att man mår rätt bra utan alkohol. Så ge akt nu på måendet när du avstår helt och ett hett tips är ju att avstå en lite längre period än nödvändigt. Det händer mycket särskilt, tror jag, om man är van vid dagligt drickande.
Jag är en av de få som dricker ibland i sociala sammanhang. Att dricka för mycket då har heller aldrig varit mitt problem, jag gillar inte att vara full. Jag har också tidigare gjort olika försök att dra ner, hålla mig till helger etc. För mig har det då varit alldeles för lätt att återgå till tidigare vanor. För mig funkar sparsamt, att hålla mig till rekommendationerna om 9 glas per vecka är alldeles för mycket. Men det är sånt man kanske upptäcker när man har varit nykter en längre tid. För även intag av rätt små mängder alkohol ger effekter som inte är positiva.
Och du behöver som sagt inte bestämma dig nu utan känna efter hur livet är utan alkohol. Jag är piggare, gladare och får mer gjort.

@Brett Det måste du besluta om själv. Många här säger att när de väl har slutat helt har de inget som helst behov av att dricka mer. Om du framöver klarar av att dricka några snälla glas med vänner ibland, och vara nöjd med det, så är väl detta helt statistiskt, hälsomässigt, säkert safe - alltså safe i jämförelse med den frekvens du drack med tidigare. Men att ta förbättrade levervärden för ett indicium att OK att starta fullt ös igen är vansinne. Inga namn här, men vi förlorade en av våra största konstnärer efter just ett sådant beslut av hen.

Och, som sagt: många säger att de tappar intresset för alkohol då de fått sin sinnesfrid vid att känna att de har lyckats.

Lycka till :)