av Johwes

Johwes
ons, 2022-10-26 - 22:16

Min man har länge haft ett riskbeteende kring drickandet. Vi har varit tillsammans under 9 år och har en 8-årig son ihop. Idag lyckades min man supa sig berusad under de 20 minuter det tog för mig att hämta vår son på fotbollsträningen. Det var första gången jag trodde att vår son såg sin far berusad, men enligt vår son händer det ganska regelbundet när jag inte är hemma eller om jag ligger och sover (exempelvis när min man kommer hem kl 7 efter ett nattpass och jag ligger och sover. Väcker då min son mig vid 10 så ligger hans far och sover. Det är klart att jag märker ibland att han luktar alkohol, men jag har trott att han har tagit ett glas eller två inte att han är redlöst berusad.) Så naiv jag har varit!

Men som sagt, min man har länge haft ett riskbeteende kring sitt drickande. Han hade en flickvän innan mig och hon fick honom att gå på två eller tre AA-möten. Efter det var han nykter, på egen hand under 7 års tid, innan deras förhållande tog slut. Efter det började han dricka igen (oklart hur mycket.) När han blev ihop med mig så drack han inte mycket eftersom jag ganska omgående blev gravid och mådde illa av doften av alkohol. När vårt barn föddes så började han dricka GT och blev så berusad att han ramlade omkull flera gånger. Då satte jag stopp för GT och han kunde dricka ett par glas vin eller öl utan att bli berusad.

Ett par år senare ökade hans alkoholkonsumtion och han började ta ett halvt glas vin även innan han skulle till jobbet (nattjobb.) Vi blev särbo under en period då och han drack kopiösa mängder under en tid. Vi flyttade ihop efter tre år när han verkligen hade visat att han klarade av att vara nykter. Under de senaste åren har han kunnat dricka på en okej nivå, men nu är vi där igen. Om han dricker när han kommer hem, har jag inte riktigt vetat, eftersom jag är på jobbet och vår son i skolan då, men jag har börjat misstänka att det har eskalerat det senaste halvåret. Framför allt eftersom han är så vansinnigt trött och ibland inte vaknar för att hämta vår son i tid på fritids, men då har han bara skyllt på att det är nattarbetet som börjar ta ut sin rätt och jag vet ju också att han är mycket tröttare i perioder, speciellt under hösten och vintern och sover då både några timmar på dagen och även hela natten under sina lediga veckor. Hans dygnsrytm är ganska skruvad, framför allt under vinterhalvåret när han har lediga veckor (han jobbar 7 nätter är ledig 7 dygn) så har han svårt att ställa om och sover antingen väldigt mycket eller nästan ingenting alls i perioder.

Det är inte alltid han super sig riktigt redlös. Vi har kunnat ta vin till maten eller gå på middagar utan några problem, men andra gånger har det inte alls fungerat. Det känns som en berg-och-dalbana där man aldrig vet hur det kommer att sluta.

Igår kom jag hem klockan 21 efter att ha besökt en nära anhörig som är i livets slutskede. Jag hade bett honom specifikt att inte dricka någonting eftersom jag behöver stöd, men han var så pass berusad att det inte gick att prata med honom och han somnade bara en kort stund efter att jag kom hem eftersom han var berusad (han är alltså nattarbetare. Han kan vara vaken en hel natt vid behov om han inte dricker.) Idag var han väldigt ångerfull men hade även väldigt mycket ångest över att han inte var ett stöd igår.

Så hämtade jag vår son på fotbollen och när jag kom hem var han precis lika berusad som igår. Vår son sade åt honom att han tycker att det är obehagligt när han är så konstig. Jag skickade min man i säng och pratade länge med vår son. Vår son har inte tidigare förstått att hans pappa är berusad när han pratar sluddrigt och osammanhängande, blundar och ramlar runt, utan han har trott att pappa bara är trött, så jag berättade att det var precis vad det handlade om. Det gjorde ont i mig när jag frågade honom om han hade sett pappa så här förut (jag trodde att det var första gången) och han svarade: "Det är inte ofta, men jag kan heller inte säga att det är sällan. Det händer då och då, liksom. Ofta när du sover på helgmornar efter hans nattpass eller inte är hemma."

Hur ska jag gå vidare med det här? Jag inser ju att min man behöver hjälp på det ena eller det andra viset. Jag tror att om jag berättar imorgon vad vår son har sagt, så kommer han att må mycket dåligt över det och kanske räcker det för att få till en förändring, men då måste jag också försöka hjälpa honom till förändring. Frågan är hur? Min man är medveten om att han har ett riskfullt drickande. Han vet också att han dricker mer i perioder, men däremot är jag inte alls säker på eller har uppfattat att hans son märker det och tycker att det är obehagligt.

Att han kontaktar AA kan ju vara steg två, om det inte fungerar på något annat vis, men jag vill ge honom en sista chans att lösa det tillsammans med mig. Det har han klarat förut, men då har inte vår son varit införstådd i vad som sker. Vår son reagerade mycket starkt när han nu förstod att pappa inte "bara" är trött utan att han "framkallar" det här genom att dricka.

Kan ni ge mig tips kring hur jag ska gå vidare?

Johwes
ons, 2022-10-26 - 22:22

Tillägg: Jag skrev lite otydligt. Jag berättade alltså för vår son varför hans pappa betedde sig som han gjorde - att han var berusad - och fick då reda på att hans pappa är det då och då när jag inte är hemma. När vår son skulle lägga sig ikväll så frågade han mig när jag skulle komma hem imorgon och han räknade också ut hur många timmar han skulle vara ensam med pappa. Han gör det då och då och jag har inte förstått varför. Jag frågade vår son varför han räknar ut det högt ibland och då svarade han - ja, det är ju när pappa är konstig, precis som idag, då är det jobbigt att vara med honom även om jag vet att det bara är korta stunder jag är ensam med pappa, men nu vet jag ju att han inte är trött utan full, så nu känns det ännu värre.

Alelil
tors, 2022-10-27 - 16:29

Du måste prata med din man. Du kan inte lämna din son själv med honom när han kan komma att dricka. Tänk om nåt händer med er son, och din man kan inte ta honom till sjukhus till exempel? Eller att din man blir så full att han trillar och skadar sig. Det vill du inte utsätta ditt barn för. Detta borde vara en väckarklocka för din man att självmant söka hjälp. Han kan ju tex få antabus inopererat. Annars får du kanske ta din son och flytta igen, för att din son ska kunna känna sig trygg.

Rosette
tors, 2022-10-27 - 17:06

Hej Johwes och varmt välkommen till forum för anhöriga!

Du berättar att din man länge haft ett riskbeteende kring sitt drickande samtidigt har du inte vetat att han druckit när han varit ensam med er son. Det är inte lätt att veta sådant här alla gånger, du är inte ensam om att upptäcka sådant när det pågått en längre tid. Förstår att det kändes tufft att få reda på detta.

Det hörs att du har gjort mycket genom åren för att försöka påverka din mans drickande, satt gränser, krävt alkoholfrihet som ett par exempel och att du varit uppmärksam på förändringar hos honom och i hans dryckesmönster. Det låter som det tagit mycket energi från dig att ständigt ”känna in läget”.

Det låter som samtalet du hade med din son, även om det säkert kändes svårt att ha var väldigt bra. Det blev ett tydliggörande för din son att det är alkoholen som gör att pappa upplevs konstig och han fick en ordentlig förklaring och förståelse kring situationen. Även om det kändes tufft nu så låter det som något som på sikt kan bli hjälpsamt för honom och kan minska risken att han på något sätt skulle kunna tänka att det är hans fel eller liknande. Starkt gjort av dig att ta det samtalet.

Du funderar nu på vad du kan göra just nu och önskar stöd utifrån kring hur du kan gå vidare. Klokt att du tagit steget att skriva här som ett sätt att vända dig utåt för stöd.

En tanke om du skulle vilja prata med någon muntligen är att testa att ringa till Alkohollinjen, 020- 84 44 48 där det arbetar erfarna rådgivare som också stöttar i den anhöriges situation. När det kommer till din man låter det som han tidigare gjort förändringar, och frågan är vad han själv skulle vilja just nu och vad han tycker är hjälpsamt. Kanske att tipsa honom som ett första steg att vända sig hit eller till Alkohollinjen som är anonyma tjänster, ibland kan det kännas som ett lite enklare steg att ta.

Nu blev det långt, hoppas du hittar mycket här inne som blir hjälpsamt!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet