Vilken fin skildring av din helg @Se Klart.
Och hur allt nu är tvärtemot vad du tänkt och trott ☺️.
Låter också som du landat i att du måste gå vidare - till ett arbete där du får använda din kraft fullt ut.
Jag är helt övertygad om att du hittar det arbetet - att du finner din väg.
Det jobbiga är att befinna sig i skedet där man inte vet vad man tycker….undrar om man tänker fel eller ser konflikter som inte finns osv. Alltså - tvivlar på sig själv.
Att dricka i en sådan konflikt/period är att gå djupare och djupare in i dimman.
Du vet var du står och vad du tycker - det är en stor styrka.
Du har hela tiden - i denna yrkesmässigt besvärliga period -också kunnat njuta av det liv som samtidigt pågår med trädgård och barn och kattungar.

Jag får liksom en aning - ja visshet - om att det finns ännu fler sidor av nykterheten kvar att upptäcka. Det ger mig upptäckarglädje….
För övrigt är nu även jag uppslukad av tv-serien The Bear. Grymt bra!

@kaveldun vad kul att du gillar The Bear, läste någon initierad person som skrev att serien i själva verket handlar om beroende och medberoende, makes me think 🧠
Den här veckan har rusat så snabbt men en väldigt rolig sak har hänt som hör ihop med jobbfrågan- och jag vågar inte säga nånting mer för det känns jinxigt.
Har fått alla resultat från medarbetarundersökningar för mitt gäng- och det var toppen på så vis att de VIKTIGA frågorna var 100% bra (förtroende, ledarskap, respekt, tydlighet och team-effektivitet (så tråkigt det låter men så viktigt!)
Och sen var det saker som behöver jobbas med och som handlar om stress och återhämtning och där känner jag stöd i resultaten- att inte dra åt några tumskruvar mer utan fokus arbetsro trots vår hektiska tillvaro.
Så det var ett mycket- ja ett fint möte med mina medarbetare som kändes öppet och utan.. rädsla?
Jag är så stolt över allt vi åstadkommer och jag är inte dummare än att jag förstår att jag har betydelse- men jag är smart nog att inte överskatta den. Team, jag gillar det jobbet så mycket ❤️
Mina katter är gosiga och roliga, min man- inte i samma utsträckning men vi är båda trötta. Idag fick jag ta en bild på insidan av min vigselring och förstora upp för ingen av oss kom ihåg vilken dag som är vår bröllopsdag. Men jag vilar rätt så bra i just detta.
Tråkigt är att jag är mycket trött på mitt jobb, min ledning, energin för att bidra där är mycket låg.
På gränsen till icke-professionell. Well. Jag har lite på uppsidan men jag vill inte att andra ska drabbas av min ENORMA leda och irritation.
Torsdag imorrn. Hämtade trötta småbarn idag och jag känner så väl att november redan satt klorna i oss.
Jag brukar inte längta hit eller dit, men jag ser fram emot att få sätta upp adventsstjärnorna i mina fönster.
Kram på er.😍😽🍂
Ps. Blev inte ett ord om alkohol idag men denna övervintrade gamla fluga ligger på rygg i nån fönstersmyg och flämtar ohörbart…

@Se klart Underbart att resultatet blev så bra i medarbetarundersökningen 🥰 Verkligen något du kan ta med dig i framtida utmaningar. Bara att du vet gör liksom skillnad.

Kram 🐘

@Se klart Vila i de fina resultaten på undersökningarna, och vet att det du gör är bra. Det räcker!
Sedan tror jag att om man nånstans inne i sig har kommit fram till att man är klar på arbetsplatsen/ med ledningen, så tappar man lätt gnistan. Styrfarten som man gått på länge liksom försvinner. Med det inte sagt att det inte kan ta fart igen, om förutsättningarna förändras!
Det där med viktiga datum. Jag kan aldrig minnas min pappas dödsdatum. Fast det ju är ett superviktigt datum för mig! Jag vet på ett ungefär vilket datum i oktober det är. Men får fråga mina syskon varje gång. Jag lägger ingen värdering i det.
Det är ju jättebra att ert bröllopsdatum står i ringen, så vet ni båda nu! Ja känslan för den andre går ju lite upp o ner. Huvudsaken är grundkänslan. Din barista o steghållare, du får plocka fram alla hans goda sidor o välja att se dem framför de där andra?
Ha en fin torsdag❣️🌸🌼

@andrahalvlek och @sattva tack 🙏🏻 Jag tar det där med vila i- på orden och idag blir en dag på lite lägre fart- långpromenad och ett litet lapptäcke av mina små katter i soffan, återhämtning tänker jag är just att hämta åter, och så känns det. Hämta tillbaka sig själv efter långa dagar, många möten, en del nytt (och dumt) på jobbet.
En bra sak är att jag senaste dagarna vaknat utvilad vid halv sju. Trodde knappt det fanns andra sätt att vakna än baxa upp medvetandet till ytan och tvinga sig själv att starta dagen.
Kram alla!

@Se klart Så intressant att höra att du och din man inte kommer ihåg datumet på er bröllopsdag…för mig själv finns det inte på kartan att jag skulle glömma sv datumet…vad tror du är anledningen att du inte kommer ihåg?

Kram

Jag gillar sommartid, passar mitt biologiska kynne 🐥
Helgen har varit mycket fin, men arbetsveckan avslutades med en återhållen stress-gråtattack under möte med HR-chef och detta känns ju inte bra för det är ju inte bra nu på jobbet. Och det är inget jag är ensam med att uppleva men jag känner mig ensam i detta och det är ovant.

I början av min nykterhet tänkte jag mycket på nån sorts- ja en rädsla för mäktigheten i de vi är. Nästan så att vi dricker för att hålla oss i schack- vilka storheter skulle vi kunna vara- utan den där filten av vin- filter, av mögel och mossa som tystar lust och liv.
Egentligen hade de där tankarna inte just med arbete att göra, utan mer existentiellt och mänskligt. Hur mycket kärlek att känna, sorg att våga doppa tårna i, kraft att släppa lös?
Sedan har det smittat av sig i min ”karriär” så till vida att jag blivit mindre rädd och mer modig. Vågat säga ja och hållit ögonen på målet och känt en stark tillit i arbetet med andra, det mellanmänskliga, ihop med att jag såklart har en profession i botten.

Nu står jag med näsan i en vägg och hittar inte ut.
Å ena sidan finns rent konkreta saker att ta ställning till- en anställning på ett stort företag med lång anställningstid, en bra lön och pensionsavtal.
Å andra sidan upplever jag att denna rörelse-radie; ansiktet i väggen- otydligt mandat kring min roll, otydliga instruktioner kring mitt uppdrag.
Det tär enormt mycket både fysiskt och mentalt.

Att sitta i båten- det har jag gjort i perioder i mitt liv, jag har inte alltid delat ledningens visioner. Det hör till arbetslivet.
Men det här är något annat.
Jag har ju suttit i den här båten sedan i våras och den flyter fortfarande omkring utan ankare. Jag har inte heller de formella möjligheterna längre- att ro den i hamn.

Så. Jag tänker att jag behöver ta viktiga beslut, och jag har inte tid att vänta, för jag är så.. rädd om min lust? Vill mer och framåt.
Så till sist handlar det om detta. Våga. Inte vara rädd. Tro att det löser sig. Inte fastna i en föreställning om vad som är viktigt.
(Såklart är det viktigt att kunna försörja sig men jag skulle rentav kunna börja ta ut en liten men ändå pension redan nu.)
Intresseklubben måste ha blivit utbränd nu.

Helgen har varit väldigt fin! Rymt både hotell och finmiddag, vänner på besök och en halvt misslyckad matlagning. Ljudbok, lite målning (väggar) och gosiga små katter. Vi stannar på landet till imorgon så det känns vilsamt.
Idag tittade jag på våra katter och slogs av jag kanske fått dem just här och just nu, och just de här så snälla och sociala kissarn. Som en liten kompensation. När livet känns skakigt går det fint att lägga sig bredvid dem och förundras över hur det är att vara levande varelser och liksom dela det trots att vi inte ens delar språk.
Så idag är jag tacksam för katterna, för vårt fina hus på landet. För vänner.
Kram på er ❤️‍🩹

Ja jobbet kan tära på en som satan. Jobbar man med människor kan det vara mycket berikande men också otroligt tufft. Nykter livet ut vore ju skönt för alla oavsett man är nykteralkoholist, alkoholist eller drickare. Man spar massor med pengar, bättre hälsa men också relationer. Helgen har varit fantastisk. Fått in trädgårdsmöbler, köpt 2 pall pellets så nu är man 10lakan fattigare men man måste ju ha värme i huset. Önskar dig en trevlig helg.

@Se klart Nehej du, intresseklubben bränns inte ut, jag har tittat efter dig!
Och ja, jag tror gosekatterna har kommit med sin kärlek av en anledning. De blir ditt ankare när ditt egna inte riktigt hittar ner.
Magkänslan går att lita på. Det viktigaste är att inte förlora sig själv.
Härligt att du haft en fin helg, och får stanna och tanka kraft lite till!
Själv också haft en fin helg i yogans tecken. Igen😇.
❣️🌟🌸

Instämmer högt och tydligt med @Sattva - intresseklubben är inte det minsta utbränd.
Tvärtom!
Jag läser gärna många fler - långa - inlägg om detta.
Det jag känner/tänker spontant när jag läser är att du ger uttryck för ngt friskt.
Du vill värna din lust - du är rädd om den!
Det gör du väldigt rätt i.
Utan den - vad finns då kvar för dig där du befinner dig?
Klart att man måste försörja sig men du verkar ju leva i ett lyckligt förhållande med en man som också har ett arbete.
Och du har redan nu en pension som du skulle kunna ta lite av.
Jag är ganska säker på att du vågar göra det som behövs. Och också att du skulle klara av en period av lite mer ekonomisk osäkerhet.
Jag är ju själv i en övergångsperiod och fastän den till viss del påminner om din så finns det också skillnader. Jag kan skriva mer om ’mitt’ i min tråd.
Bra att du haft en bra helg och att inte jobbet överskuggar din förmåga att njuta av hotel och katter.
Man tänker ju mindre klart och friskt när man är i ständig kris.
Du ska värna det som får dig att trivas på jobbet - och du ska söka det någon annanstans och inte stånga sig blodig mot en vägg.
Jag tycker att ditt inlägg andas mod och insikt - så det verkar inte saknas.
Det du behöver sluta med däremot är att tro att vi inte vill lyssna på dig.
Det vill vi! ❤️
🌾🌾

Stort tack för omtänksamma och kloka kommentarer @kaveldun @sattva och @geggan☺️
Idag lossande något sådär som när ett isberg/glaciär kalvar, har ni sett det nån gång? Nåt släpper och glider och dunsar nästan som i ultrarapid innan det när vattenytan. Jag har tänkt på olika saker i helgen som jag även kunnat landa i min verksamhet. Jag bäddar fint för nästa år- om jag inte skulle vara kvar, och om jag skulle vara kvar, så skönt med rena lakan.
Lämnat ifrån mig ett rätt stort dokumenten kring budget och framtid- så himla skönt att få det på plats. Skriva ner och dela.
Mailade min HR-chef och tackade för att hon lyssnar. Det är ju värdefullt även om jag inte tycker hon excellerar i sin roll, men visa uppskattning har ingen dött av även om man kan tro det på våra chefer.
Men efter den här helgen som rymt så mycket av olika roliga saker- så antog arbetet sin rätta och rimliga proportion.
Jag läser men hinner inte skriva så mycket i andra delar av forumet. Men till alla som är på sina första dagar, veckor, månader.
Jag håller så hårt på er. Bäst är ni, ni kommer att landa i insikt efter insikt, som @torn är bra på att plocka upp. Gör ni inte det- bara att hålla ut ett tag till.
Nu ska jag läsa Carina Rydberg. Imorgon blir det kontorsarbete samt åter till landet. Åh det blir bra.
Kram och tack igen för att ni läser och skriver här hos mig 🐥☀️👵🏼

@Se klart Jag har sett när ett isberg kalvar och det är verkligen en mäktig syn. En sådan naturkraft som är omöjligt att stoppa. En börda som blivit alltför stor av olika orsaker och som måste släppa taget. Skönt att du fått det stora dokumentet på plats och kan släppa taget om det. Du har gjort din del och allt du kan och bäddat rent för framtiden, med eller utan dig. Bra gjort! Fint av dig att också vara storsint mot HR-chefen, det visar på trygghet, mognad och att vara på en annan nivå.

Ha det så skönt på landet och njut av dina små kissekatter. Det kommer att bli bra det här❤️

majken_r

@Se klart Det är väldigt givande för mig att få ta del av dina reflektioner och tankar, hjälper mig i mina egna funderingar så tack för att du delar🙌🏼 Katter, så mysigt och friskt! Djur och barn har en finfin förmåga att hålla en i närvaro här och nu. Kram🤎🍂

Vet ni, jag tänker på det som @kaveldun beskriver med att ”göra det som behövs”. Det är en viktig formulering, och handlar om att känna sig - liksom trygg med sig själv.
Om det behövs kan jag ringa 112, jag kan springa en mil om det krävs, jag vågar och vet att jag kan hjälpa någon som fått hjärtstopp, jag åker inte från katterna om de inte har mat, jag betalar mina räkningar, och ja- om så krävs har jag mod och insikt att skapa andra förutsättningar för mitt arbete där lusten får utrymme eftersom den är så viktig för mig.
Förstår ni hur jag menar med att det är en trygghet? På samma sätt är det en stor trygghet att veta att jag inte blev en parkbänks-alkis för jag kunde och mäktade med, och hade möjligheten att förändra.
Jag är i sanning en sosse-tant, ibland vill jag att staten ska äga allt och mer därtill. Men jag är också nån sort ultra-liberal typ som tror på att varje liten myra i den här stacken, kan svänga av åt rätt håll, byta riktning. Utan att vara cynisk, jag vet att en myra i rullstol behöver mer påputtning och kan man inte läsa vägskyltar så är man ganska vilsen. Men ändå. Det är mäktigt att tänka på allt vi klarar av att förändra- forumet har lärt mig så mycket om det! Kram från bussen 🥰👵🏼

@Se klart Ja, det är så sant, att göra det som krävs. Tänker också att det handlar om att ha tilltro till den egna förmågan, som är en förutsättning för att klara av att förändra. Att man tror på sig själv att man kan klara av saker och är trygg med det. På något sätt brukar det alltid lösa sig, många gånger inte på det sätt man föreställt sig. Det har jag verkligen fått erfara många gånger i olika sammanhang och nu senast när jag var arbetssökande. Nu får vi se hur det löser sig framöver då jag endast är vikarie t.o.m. juni, men jag har tilltro till att det ska lösa sig, förhoppningsvis😂. Annars blir det något annat som tar vid och jag simmar rätt lugnt ett tag till.

Ha det gott!🥰