I nästan tre år har jag haft en enorm alkoholkonsumtion (mer eller mindre dagligdags). Den senaste månaden har jag trappat ned en hel del, men mitt mål är att inte dricka alls (inte bara hålla upp två-tre dagar pt gången).

Så fann jag detta forum och hoppas på stöd och hjälp från er. Hjälp att nå den sista biten och faktiskt hålla mig nykter förhoppningsvis resten av livet.

Skälen är många, men inte minst har jag verkligen börjat bli orolig för min hälsa. Min alkoholkonsumtion de senaste åren har lett till drygt 15 kg extra i vikt, där mycket satt sig på magen (bukfetma alltså), dimmig/försämrad syn och min lever vill jag inte ens tänka på hur den mår.

Ökad risk för flera former av cancer och ”bara” slitaget på kroppen. Hur lat jag blivit, är aldrig ute på en promenad ens utan varje ledig sekund spenderas i soffan med alkohol. Vissa dagar rör jag mig knappt ens inne i huset. Och jag blir uppriktigt skrämd att resten av livet ska spenderas så.

Jag blir inte ens glad av alkoholen längre, ingenting känns roligt. Jag ställer in planer med vänner för att sitta hemma och dricka istället. Jag behöver städa, men gör inte det för jag sitter och dricker istället.

Jag vill vakna igen - komma igång och leva. Inte sitta här som en överviktig klump med urusel kondition, fördärvat yttre och inre och utan någon som helst livsgnista.

Jag kommer fokusera totalt på att hålla mig nykter nu i början. Jag tror att det är dömt att misslyckas om jag förväntar mig att uppnå nykterhet, skinande rent hem och påbörja hårdträning på en och samma gång.

Men nykterhet SKA jag klara nu. Och jag ska gå ut och gå och få frisk luft varje dag. Och om en tid kommer resten. Kilona ska bort, kroppen ska behandlas med respekt - motion och bra, näringsrik kost.

Ta hand om er ni som kämpar. Jag återkommer. Idag, den 17/11-2022, inleder jag nykterheten.

Vilket bra beslut! Vi är många här inne som upplevt hur livsglädje och energi återvänt när vi slutat dricka. Det gäller att ha tålamod och inte låta sig luras den första tiden när beroendet försöker få oss att tro att inget blir bättre, att vi lika gärna kan fortsätta dricka.. Förändringen kommer, varje dag nykter tar oss närmre ett bättre mående. Så håll fokus på vad du vill, och läs och skriv här inne varje dag, det har hjälpt många. Och helt rätt att ta en sak i taget. Promenader hjälper mot alkoholsug, de behöver inte vara långa, mest att komma ut och andas och få lite perspektiv. Styrka till dig!

Hej och välkommen till forumet @SockerOchSalt🥰
Låter verkligen som att du tycker att det får räcka nu. Håll i forumet, skriv och läs. Jag läste flera timmar om dagen de första veckorna och det hjälpte mig något enormt mycket! Stor kram!

Tack snälla ni.

Det har känts bra idag i nykterheten, men jag har ju trappat ned en del så ett par dagar utan alkohol är jag ”van vid” ändå. Min oro ligger kring att hålla i det. Skönt att bolaget stänger kl 14 idag och är stängt på söndag (älskar numera söndagar just pga att tillgången till bolaget då inte finns).

Jag är inne här och läser och försöker att göra saker under lediga stunder. Bakade lussebullar idag så att de är klara till första advent. Mysigt med julmusik och julbak, även om det är tidigt.

Försöker också att vara snäll mot mig själv och tänka på att jag bara kan förändra framtiden, och inte det förflutna. Får så dåligt samvete över dessa tre år där jag druckit varje ledig stund och gått miste om så mycket annat fint (samtidigt som jag verkligen fördärvat min kropp). Men jag kan ju inte ändra det jag GJORT, utan det jag gör NU. Så jag försöker att vidhålla fokus på nutid och framtid.

Nu ska jag se om jag kan somna om en stund, eller om det blir en tidig morgon 😊

Jag återkommer, tack för era svar och stöttning 😊

@SockerOchSalt
Hej o välkommen hit.
Först vill jag säga att du visar styrka att skriva här. Starkt av dig.
Det är också bra att träffa andra i fysisk form som AA grupper om det passar dig. Jag hade skälv aldrig klarat det utan det programmet. För 6 månader valde jag att tag i problemet hade gått under annars. Vill aldrig hamna där igen. Har varit en tuff resa men det fungerar och e bättre utan A. Ta 1 dag i taget och stressa inte. Det tar tid. Ta hand om dig❤️

Återigen så vill jag verkligen rikta ett tack till er. Bara responsen på mina få inlägg hittills skänker både tröst, hopp och en känsla att jag verkligen är bland vänner. Tack så jättemycket för att ni tar er tid att svara och stötta.

Idag har varit en mysig dag, jag har fortsatt på gårdagens tema och julpyntat så smått, städat lite (utan att kräva av mig själv att allt ska hinnas klart och bli färdigt på en gång).

Drog en lättnadens suck när kl slog 14 och jag vet att jag nu är garanterat nykter fram till måndag (jag dricker alltid bara hemma, går aldrig till restaurang eller bar och dricker. Så är bolaget stängt och jag inte har något hemma så är jag ”safe”).

Jag är dock fortfarande otroligt beslutsam om att jag, fr.o.m. den 17/11-2022 är nykter. Jag vill inte att något ska få ändra på det.

Om, som någon/några så klokt kallade det, ”förhandlaren” dyker upp i veckan och säger saker som: ”Jaa, men nu har du ju varit superduktig som varit nykter en hel vecka. Köp lite vin, nu KAN du ju dricka med måtta” så har jag lovat mig själv att gå in här på forumet och skriva istället. Läsa era berättelser. Era stöttande ord.

Härligt att det går bra, och toppen att ha en strategi om förhandlaren dyker upp. At gå in och läsa här är hjälpsamt, inte minst att läsa sin egen tråd. Där hittar man sina anledningar att inte dricka... Att tänka att just NU är viktigt, att det är de val jag gör nu som påverkar hur jag ska må senare i livet tycker jag hjälper också. Att det är NU fönstret till förändring är öppet, och gör man inte jobbet nu kan det dröja länge tills man orkar försöka igen.

Söndagen gick bra, tänkte knappt på alkohol (säkert pga att bolaget var stängt). Dagen förflöt bra, och nu går jag mot min femte nyktra dag.

Äter B-vitamin för att förhoppningsvis få upp de depåerna (vet inte hur mina värden ser ut, men de lär vara urusla mtp min konsumtion av alkohol de senaste åren). Märkligt nog får tillskotten mig att känna mycket mindre aptit. Men jag försöker äta ändå - tom mage kommer förmodligen sätta igång suget efter alkohol ännu mer.

När jag drack så struntade jag ofta i att äta då fyllan kickade in snabbare på tom mage. Ibland avstod jag alkohol när jag hade ätit för ”det var ändå ingen idé”. Min toleransnivå var så hög så det kunde gå åt 4-5 st 7,3 öl om jag hade ätit. På tom mage funkade det med två för att känna salongsberusning.

Så äta bra, ta det lugnt och vara snäll mot mig själv är ledorden just nu. Och att hålla sig sysselsatt, men undvika stress. Känner ingen längtan efter alkohol eller bolaget idag. Inte ännu iaf. Men pusta ut för dagen sker först kl 18 när bolaget stänger. Men jag tror stenhårt på att dagen blir nykter 😊

Kram allihop och kämpa på!

@SockerOchSalt
Hej,
Skönt att höra att det går så bra.
Du har tagit rätt beslut, det kommer att gå upp och ned men det blir bättre med tiden.
Själv hade jag det svårt för helger och lediga stunder länge samt har tampats med om det var värt det. Så här i efterhand så var det faktiskt det.
Tomheten efter alkoholen är i stort sett borta för mig nu.
Sköt om dig
Kram

Tack snälla. Vilken kämpe du är, Lonley Man, jag har läst lite i dina trådar idag. Otroligt bra jobbat under din resa.

Måndagen har gått bra för mig, har faktiskt inte tänkt mycket på alkohol alls. Har dock haft lite muskelvärk, så jag hoppas att jag inte håller på att bli sjuk.

Idag tror jag dessutom att jag kom på varför jag, just precis nu, verkligen fått nog av alkohol och aldrig vill dricka en droppe mer. Tidigare har jag många gånger tänkt att jag måste och vill sluta, men det har ofta varit i direkt anslutning till superfylla alt. baksmälla. Efter ett par nyktra dagar, när man då är ”återställd” från såväl ångest som färskt minne, så har ”förhandlaren” varit så sanslöst klämkäck och tankar som: ”Nej men, du har inga problem - du gillar att dricka ofta, vad är problemet? Finns ju maaassor av friska, välmående människor som dricker som du. Klart du ska ha öl och vin idag!” eller: ”Ja ja, du trivs inte med din vikt just nu, men det kanske bara behövs mer acceptans från din egen sida.”.

Men den här gången har jag upplevt, och upplever fortfarande, en sådan enorm SORG. Gentemot mig själv, de år jag ”förlorat” i alkoholens ständiga dimma.

Alla gånger jag vaknat i panik på morgonen för att försöka komma ihåg vad som skett dagen innan. Alla gånger som jag upptäckt mörka, rejäla blåmärken på min kropp för att jag ramlat, gått in i möbler och saker. Hur jag har misshandlat min kropp både utvändigt och invändigt.

Jag började tänka på om jag hade gjort exakt samma sak mot en annan människa som jag gjort mot mig själv. Öst i någon alkohol (ibland från kl 08 på morgonen, så vid dagens slut har personen fått en hel BiB i sig), tillfogat personen blåmärken genom att hen är så påverkad att hen inte kan gå rakt eller vara rädd om sig.

Jag blev illamående av tanken att utsätta någon annan för detta. Det är otänkbart och går knappt att greppa. Likväl är det precis just det jag gjort mot mig själv i tre år. Och jag känner… Hur kunde jag?

Så nu har jag ytterligare en drivkraft som känns så påtaglig. Så viktig. Jag likställer en önskan om alkohol som ett hot om misshandel mot mig själv.

Nu fortsätter resan mot nykterheten. Snart är första veckan avklarad 😊

Kram till er allihop och kämpa på!

Ja vi har verkligen misshandlat oss själva @SockerOchSalt! Det är fruktansvärt, jag kan tänka ”hatade jag mig själv så mycket?” För varför gjorde jag annars så mot mig själv?
Fast jag hatade inte mig själv, jag självmedicinerade, jag började dricka för att orka mer sedan tappade jag självkänsla och självförtroende på vägen och då tyckte jag inte särskilt mycket om mig själv.

Stor kram❤️

Kram till dig. Förstår precis hur du menar - jag minns knappt varför jag började dricka egentligen. Köpte en flaska vin en måndag och tyckte att det ”var lite kul” med en dagfylla en ledig dag. Sen bara fortsatte det, och plötsligt klarade jag mig inte utan. Och med det kom viktuppgången, stillasittandet och tja, hela livet på paus så fort man var ledig. Bara soffan. Bara alkoholen.

Sedan fanns det såklart (när jag verkligen reflekterar) en väldig massa skäl till att den där flaskan en måndag kändes så ”kul”. Jag hade för mycket på mina axlar, enormt mycket eget ansvar i en tvåsamhet som snarare kändes som två skilda liv spenderandes ett fåtal timmar i samma hem.

Pandemin slog till, jag förlorade jobbet till följd av det. Lyckades hitta ett nytt jobb, men med avsevärt mycket sämre lön och arbetstider. Känslan av att vara oönskad och totalt värdelös. Och den känslan späddes ju egentligen bara på iom mitt drickande - att fördärva kroppen, aldrig göra eller orka någonting. Jag vill verkligen inte dit igen.

Dagen idag har fortsatt i nykterhetens tecken. Jag har tagit två ordentliga snöpromenader och inte känt något sug efter alkohol och inte ens övervägt att kila till bolaget. ”Förhandlaren” lyser med sin frånvaro, men jag vet att den kommer att komma. Om inte förr så senare. Så jag är på min vakt. Inte släppa garden och tro att allt är lugnt, bara för att dagarna hittills har gått bra och känts bra.

Tack för era fina svar och kämpa på. Är så glad att jag hittade forumet - det hjälper otroligt att få skriva med er. Tack 🌸

@SockerOchSalt Jag tror att förhandlaren kan vara mer frånvarande när vi på riktigt bestämt oss. När vi däremot är lite tvekande på om vi kanske ska dricka framöver, om vi kanske ska prova att vara måttliga, DÅ jävlar ligger han och lurar och gör sig ständigt påmind!

Vi är 100% medvetna om att vi inte kan dricka måttligt, i alla fall inte under en längre tid. Börjar vi med det är vi garanterat tillbaka där vi slutade förr eller senare.

Kram💕

@Himmelellerhelvette verkligen, jag är otroligt medveten om att ett måttligt drickande aldrig kommer att fungera för mig. Då hamnar jag bara där jag var. Så även om det ibland nästan känns skrämmande att aldrig mer dricka, så känns det också så… rimligt? Varför vill jag fortsätta hälla i mig gift egentligen? Så de tankarna hjälper.

Imorse upplevde jag några sekunders panik. Gick och lade mig lite för sent igår, så tröttheten imorse påminde först om baksmälla. Fick leta i minnet för att säkerställa att nej, jag drack inte igår. Jag är nykter 🌺 Det handlade bara om några sekunder, men vilken fröjd det var när hjärnan begrep att jag bara var trött och att ingen alkohol var inblandad.

Har tagit en promenad nu i snön och tänkte ta en till lite senare i eftermiddag. Hjälper mycket och det är skönt med frisk luft. Sedan älskar jag vinter och snö, så jag valde rätt årstid att bli nykter på 😊

Kram till dig och alla andra kämpar 🌸

Jag tycker också det låter skrämmande att jag aldrig mer ska dricka @SockerOchSalt, därför säger jag inte det utan mer att jag tar det som det kommer. Vill jag dricka så gör jag det. Men jag vill inte. Och jag vet att om jag är så dum att jag gör det så kommer jag förmodligen aldrig mer känna denna starka vilja att vara nykter. Fönstret var öppet för mig att flyga ifrån alkoholen när jag gjorde det och skulle jag börja igen så skulle jag förmodligen inte sluta igen.

Så jag tillåter mig att dricka men väljer att inte göra det, kommer absolut inget gott ur att göra det!

Kram

@SockerOchSalt det är en enorm skillnad på kropp o själ utan alkohol. Jag rekommenderar dig att verkligen ge ditt nyktra liv en chans.
Om du blir sittande hemma på en o samma plats är det säkert just på den platsen tankarna på alkohol kommer. Tips från mig, sätt dig på någon annan plats. Byt fåtölj mm
Bryt vanor
Vi kan 👍🏻