av brittney

brittney
ons, 2022-10-05 - 18:02

Här är det både upp o ner. Mest upp. Jag har en terapeut nu för ett antal gånger, vilket hjälper mig sortera och ta en riktning. Vi pratar mycket om allt och det känns bra. Det är jag som drar igång samtalen men jag säger också att han måste ta initiativ. Jag har klarat av att berätta mina värsta katastrof tankar och då kunde jag släppa de lite. Känner mig tryggare. Vi har haft en fest med många människor vin öl och vi valde innan att vi inte dricker något. Han sa att jag kunde men jag avstod. Vi klarade det också. Det som är rörigt nu är kring hans arbete. Han vill bort då han känner att det är en del i det destruktiva mönstret. Lite oro kring ekonomi iom räntor och el osv. Men vi klarar det nog. Positivt är ( rodnar) att vårt samliv är igång igen. Känns bra, vi hade innan en stark attraktion och nu finns den igen. Var på landet en helg själv och när jag såg honom igen så såg jag hur han blivit fräschare! Slätats ut i ansiktet , fått annan färg och magen har sjunkit ihop! Han har varit utan alkohol i snart ett halvt år- så det gör skillnad! Jag tror fotfarande på oss och känner hopp. Oroar mig ibland för snedsteg men inser att jag skulle kunna hantera det också. Pratar även med barnen om det mesta som händer ( kanske inte samlivet...) och försöker inte göra någon hemlig grej av något. De kanske funderar men frågar sällan något själva. Sonen har valt att avstå alkohol just nu, kanske pga pappa. Han hinner nog, fyllde precis 18!
Så har vi det- håll alla era tummar att allt det goda håller i sig ♡ kram

Sisyfos
fre, 2022-10-07 - 07:03

Det finns hopp för att det verkar finnas insikt och vilja. Jag tycker att du gör helt rätt som sätter gränser runt dig och barnen och som pratar om det med dem också. Jag kommer från beroendesidorna och jag tror att det viktiga för oss som är beroende är att jobba lite med ”stegen innan”. Du skriver att din man vill byta jobb, vilket får mig att tro att han hör till oss som använder alkohol som medicin. Då gäller att vara uppmärksam på och åtgärda i steget innan. Det här är inget som du kommer att kontrollera, men det kan kanske vara bra att veta. Om det skulle bli ett snedsteg så tror jag att det går snabbt att återgå till goda vanor med tanke på hur du har beskrivit hans drickande, men det hänger på att han är medveten om orsakerna till att han valde alkohol. Om man låter livet ”rulla på” utan eftertanke så händer det att man rullar in i gamla hjulspår.
Det är fint att läsa att det går bra! På beroendesidorna pratar vi ofta om att det kommer mycket positivt månad 4-6. Känslor återvänder, glädjen blir starkare.

brittney
tis, 2022-10-18 - 19:52

Uppdaterar igen- passar på när det går bra, åt rätt håll! Maken har valt att söka stöd även i samtal nu. Känns som en seger- nåt han inte önskat tidigare. Nu är han beredd att rota i allt det såriga, jobbiga. Jobba med sig själv. Jag är glad och lättad men absolut inte helt trygg ännu. Men vi pratar om det också , hur det känns och vad vi känner. Han har även fått tabletter för att dämpa oro samt för sömn. Långsamt framåt...

brittney
tis, 2022-11-29 - 23:00

Månaderna går och allt går bra här. Maken dricker inte och går i terapi och bearbetar sina barndoms trauman oxh annat skit som ledde till alkoholen. Han byter jobb och allt känns så bra. Min enda oro är återfall, kommer det att gå över?

brittney
mån, 2022-12-26 - 02:34

Julen kom och gick och det går fortsatt bara bra för oss. Så tacksam att min man gör detta, att det blivit ett nytt liv utan alkohol för honom och för oss. Att han jobbar med hela bilden av sig själv nu, med allt det som han gått runt och burit på och som skavt hindrat hållit honom nere. Terapi och arbete med sig själv
Kan bara säga allt är bra! Gott nytt år!2023 kommer bli vårt bästa år♡

brittney
fre, 2023-04-07 - 23:54

Ett år efter det hemska hände - att hitta gömd alkohol- för andra gången. Mardröm, ångest ,panik, oro... Men- Idag är vi på andra sidan, tillsammans ❤️
Vad gjorde att just vi klarade oss igenom? Orsaken kanske tänker jag är att min partner drack för att orka med tankar från barndom, sociala krav och jobb. Han ville ha och tog emot den hjälp som bjöds. Jag fick också eget samtalsstöd. Barnen( tonåringar) erbjöds hjälp och soc var inkopplat , då det ingår när någon söker hjälp. Vi pratade öppet hemma, inget i smyg eller bara när barnen inte var med. Han slutade dåvarande , toxiskt arbete. Han och jag har haft ett pågående samtal,ärligt och på riktigt, om känslor tankar och jag har kunnat vara ärlig med mina rädslor. Vi ville vara VI och han ville bli sig själv. Det funkade.

zoo1234
tis, 2023-08-01 - 07:42

@Sisyfos läste ditt svar då jag är ny här, har en liknande situation som trådskaparen. Min sambo dricker men märker det inte av att han är berusad utan på den mängd gömda spritflaskor, vinboxar jag hittar i skåpen. Han sover dåligt, konstant trött dålig på intiativ och ta tag i saker.
Ditt svar var så beskrivande på hans beteende, vet att han har järnbrist också, men han tar inte tag i att kontakta en läkare…..som med allt annat….