Jag har varit helnykter sedan dryga året. Det som är jobbigast just nu är att min sambo dricker varje dag och mycket. Han kommer hem efter jobbet och börjar med vin, efter ca 2 flaskor (från boxen), byter han till öl innan sovdags.
Sen på morgonen går han upp och kör till jobbet... Samma procedur varje vardag.
Han är inte våldsam av sig. Jag märker att han har kort stubin, och är lätt irriterad innan han fått alkohol i sig.
Jag vill inte att mina barn ska växa upp i denna miljö!
Jag är sååå trött på detta och det går inte att prata med honom. Jag har bestämt mig för att lämna men har inte den ekonomiska möjligheten just nu. Jag känner mig så dålig för att jag stannar kvar på grund av ekonomiska orsaker. Tänk om det fanns någon som kunde bistå med ekonomisk hjälp så jag och mina barn kom bort från denna sits... Hopplöst...

Vad tufft att ha tagit beslutet om att lämna för att skydda dig själv och barnen, men känna sig låst pga ekonomin. Har du något stöd, nån att prata med för att bolla idéer och tankar om hur du skulle kunna gå vidare?

@Kristoffer
Hur har det varit med kyrkan i sådana här, inte alltför ovanliga lägen.
Hur mycket har de hjälpt till vid förfrågan? Kristoffer, har du någon koll?

@Kristoffer
Hur har det varit med kyrkan i sådana här, inte alltför ovanliga lägen.
Hur mycket har de hjälpt till vid förfrågan? Kristoffer, har du någon koll?

Vår erfarenhet är att det skiljer sig åt mellan församlingar/stift vad kyrkan har för resurser och stöd och vilka de ger det till. Precis som när det gäller Socialtjänsten kan ett bra tips vara att ringa dit anonymt och beskriva situationen och fråga vad de kan hjälpa till med!

Bra jobbat att du slutat dricka under de här omständigheterna. Går det inte att prata alls med din sambo? Han är sannolikt inte nykter när han kör iväg på morgonen. Tar ca 12 timmar att förbränna 1 flaska vin, han dricker 2 + öl. Vad tror du om en anmälan till soc eller tips till polisen för nykterhetskontroll. Det är så tråkigt också för honom. Alkoholen har så många negativa effekter. Nån gång måste han ha mått bra. Det gör man ju inte med det liv du beskriver. Han behöver komma ur missbruket. Det är såklart inte ditt ansvar, och lyssnar han inte så är det kört, men det är bara så tråkigt. Jag tror du kommer att hitta en utväg.