Då kom dagen då de brast, drack ett sexpack tre femmor, några koppar glögg söndag kväll, sent blev det. En helg med massa Öl, säker 1,5 flak starköl. Vet inte hur länge jag levt med missbruket/riskmissbruket, det har eskalerat senaste 6 månaderna minst sagt. Men då på väg till jobbet så kom det, stoppad i kontroll, fick följa med till stationen. Kände mig okej, men det var de inte. 0,24 promille. Idag har jag tackat Ja till hjälp enligt skelleftemodellen. Poliserna som höll förhör är jag oerhört tacksam för. Jag vill ha hjälp, har velat ha det länge. Men nu är det dags, jag vill må bra igen. Jag vet inte vad som väntar härnäst. Orolig är jag, av så många anledningar, jag är inte fast anställd på mitt nya jobb, körkortet måste jag ha då dottern har diabetes. Jag vet inte vad som kommer hända, jag vill bara inte att det ska bli värre innan det blir bättre. Jag vill vara fri från alkoholen. Allt känns som en ond spiral just nu. En mardröm jag aldrig trodde jag skulle hamna i. Väntar på samtal från Socialtjänsten imorgon, det sades på stationen att dem hjälper en med sånt här. Jag vill inte dricka mer.

@EH87 ❤️ Jag fick tips här på forumet att läsa ”Tänka klart” av Annie Grace. Halvvägs igenom och har redan svårare och svårare att motivera drickandet. Lusten att korka upp rinner av mig i takt med att jag läser. Beställ den!

@väljalivet tack för tipset, ska kika på det. Länge sen jag läste något så denna får nog bli min julklapp för i år. Anmälde mig idag till 10 veckors programmet, tänker jag får ta det där ifrån.

@Kebne1 Jo, det hjälpte att skriva första inlägget. Känns skönt att ha kommit igång, dag två och självföraktet är totalt. Men det blir väl bättre med tiden, har kontakt med vårdcentralen och får förhoppningsvis kontakt med läkare inom kort för läkarbesök. Rätt orolig över vad kroppen tagit för skada, är ca 6-7 år sedan jag gjorde en läkarundersökning. Regelbundet drickande lär ju inte ge toppen värden. Mår givetvis inte kanon just nu, och oron över konsekvenserna för det ju inte bättre.

Hej @väljalivet!
Tack för ditt boktips! Det är många här som haft nytta av den boken. Jag redigerade bort länken bara, men om ni söker på titeln hittar ni säkert olika ställen att få tag på den. Lycka till och hoppas det blir intressant läsning!

Varma hälsningar,
Nell
Alkoholhjälpen

Dag 2, mår inte bäst, alla känslor som man gått och bedövat med alkohol i många år bedövas inte längre. Har inte druckit, vill men vill inte. Oron och skammen sköljer över en stundtals. Trött på ett bra sätt är väl alltid något. Besviken på Vården som jag haft kontakt med, ska ringa Socialens beroendeenhet imorgon då dem inte har ringt mig ännu. Vet inte hur det funkar det där med att aktivt söka hjälp, startade iaf alkoholhjälpens program idag. Fast besluten på att sluta dricka alkohol och ta tillbaka kontrollen över mitt liv. Jag klamrar mig fast vid att det inte är för sent, hur illa det än blir innan det blir bättre så måste jag klamra fast vid att det inte är försent att få en bättre framtid. Just nu här och nu så är jag okej tänker jag, det lugnar mig lite. trots att jag har ett hum om det mörker som väntar så måste jag samla mig. För just nu i denna sekund kommer inget att hända, finns ingen mening med att klamra mig fast vid det som väntar. Just nu är allt okej. Kanske kan jag sova i natt.

Kanske finns det hopp.

Egentligen är det precis så. Katastroftankarna är betydligt värre än när saker och ting ställs på sin spets för då har man ett konkret problem att hantera. Söka alkoholås på bilen etc etc. Ovissheten är tärande och ens egna tankar då, Kan tipsa dig om ”Närvaropodden”. Där finns konkreta tips i några av avsnitten om hur man kan arbeta med känslor och tankar.
Och det finns hopp! Väldigt mycket hopp!
Läs trådarna i ”det vidare livet” så ser du att ett nyktert liv ofta bår väldigt mycket positivt med sig. De allra första dagarna nykter är värst om du druckit regelbundet.
Höll ut all alkohol hemma och härda ut. Det tar egentligen inte lång tid innan du troligtvis känner att du mår bättre.
Läs och skriv här och även om det inte känns då just nu kan det här kanske vara något av det bästa som hänt dig.

@Sisyfos tack för svar, hur är det med alkolås, polisen var rätt otydlig med vad som sker på Transportstyrelsen. Blir jag av med körkortet? Måste jag ha alkolås? Kan inte vara utan bil då jag bor på Landsbygden och det existerar inte lokaltrafik. Köper konsekvenserna, men måste samtidigt försöka behålla en fungerande vardag. Blåste 0,24, men nu lever man ju i ovisshet om vad som kommer hända. Känns som trippel bestraffning nästan. Antar dem negativa tankarna är mest sinnesstämning man har nu. Har iaf inte druckit något sen i söndags, vill inte dricka mer men känns som framtiden kan innehålla mer ursäkter till att dricka än något positivt just nu. Orolig för min vardag och mitt liv.

Hej, förstår oro kring körkortet, men ta det lugnt nu och fokusera på det viktigaste, att vara nykter. Om det är första gången du registrerats för rattonykterhet och du blåst under 0.3 finns en möjlighet till varning istället för återkallande av körkortet. Att du påbörjar behandling och kan uppvisa längre nykterhet påverkar nog beslutet positivt även om det inte är en garanti. Men ta den dagen när den kommer, nu gäller det att ta den här chansen till förändring, att bli nykter. Det är NU som det fönstret är öppet, så vänta inte och tänk att det löser sig sen, varje dag tar du ett viktigt beslut för hur ditt liv ska bli, låt inte beroendet lura dig att det inte är viktigt.

Dag 3, vården är verkligen inget att ha. Ännu fler hänvisningar. "Vänd dig inte tills oss". Berättade idag för mina bröder om vad som hänt och vad jag mörkat i så många år. Dem i sin tur berättade för farsan. Skrev till dem på messenger, ser faktiskt inte framemot det. Dem bor långt bort och jag har inte kontakt med dem särskilt ofta. Nån gång i månaden kanske, men dem är upptagna med sina egna liv. Pratade med min far och, "du måste ju berätta för oss" alla dem "varför säger du ingenting?" Osv osv. Varför skulle jag säga något som jag inte vilja säga till mig själv och faktiskt mena det. Jag behöver hjälp inte frågor och anklagelser. Just nu känns det väldigt ensamt att gå igenom det här . Jag vet att dem vill väl, men det är inte sånt jag behöver höra. Nykter iaf även om det känns tungt.

@EH87 Tänker att det första nära anhöriga säkert känner, är stor oro när man berättar, typ ”varför har du inte sagt något?”. Förmodligen får de också skuldkänslor för att det är så illa. Bra skulle vara om du orkar prata med dem och berätta vilket typ av stöd du vill ha av dem. Vad som är jobbigt att höra från dem. Berätta hur kämpigt detta är för dig. Tänker också att det skulle kunna vara skönt för dig att få prata med någon utomstående om hur du mår, tex en psykolog. Tufft att bli hänvisad till annat av vården, men till slut kanske du får rätt hjälp. Jag tycket att de första 4-5 dagarna var värst, sedan lättade ångesten som alkohol framkallar samt värsta abstinensen.

Kämpa på! Du är stark💪💕

@vår2022 Tack, jag jobbar på så gott jag kan för att få ordning på mig själv. Men det tuffaste hittills har varit att faktiskt få hjälp. Vården är ju inte ens värt att vända sig till, "dit man ska vända sig", var visst inte välkommen dit.
Det är för dåligt, blir ju som ett till skäl att dricka för en som söker hjälp känns det som. Nu har dessutom förhandlingarna i huvudet börjat. "nej men det kanske inte är så farligt". "jag har ju sökt hjälp". "nu är det upp till andra", alla dem där tankarna som i slutändan, jag vet, att det kommer leda till mer drickande och mer problem och mer skit som jag inte kan ta mig ur. Men tankarna finns där. det känns inte bra. Det krävs en så otrolig ansträngning att jag känner inte att jag kan hantera alla nära och käras känslor samtidigt som jag ska hantera mina egna. Provade ringa soc ikväll men det var stängt, ska ringa igen imorgon.

Förra veckan drack jag 2 flak öl 2 6-pack 3,5or och en 500ml flaska Glögg. Så har mina alkohol vanor sett ut 80-90% av senaste halvåret. Idag har jag varit nykter och inte druckit en droppe i fyra dagar. Sitter nu och förhandlar och förnekar att jag har ett problem. "Nej men jag har ju inga problem" "Kanske inte gäller mig" "kanske inte är så farligt ändå" "kanske kan hålla mig till helgerna bara". Så har det låtit nån gång tidigare när jag hållit upp några dagar. Den här gången har jag bestämt mig. Har samtal med beroende enhet inplanerat, jag går in i det med blankt sinne. Känns som att efter att jag pratade med personen på andra sidan luren så hamna jag äntligen rätt. Jag kanske tar den hjälpen jag behöver. Det kanske ordnar sig, men känns inte som jag får släppa taget en enda sekund för att inte falla tillbaka i samma vanor.

@EH87 Vad bra att du äntligen fått en kontakt och hamnat rätt! Det är Alkoholdjävulen som försöker få dig att dricka igen, lyssna inte för han ljuger så tunga blir svart! Fasiken vad bra kämpat av dig, 4 dagar! De första dagarna är värst. Och vad bra att du inte gav upp att komma rätt. Släpp inte taget, gör något aktivt. Motion är riktigt bra. Ta all hjälp du behöver, din alkoholkonsumtion är på tok för hög. Att sluta dricka är bland det bästa jag gjort och jag har varit nykter i över 13 månader. Jag har fått livet åter och mår så himla bra. Jag är helt säker på att det kommer att ordna sig. Tro på dig själv och din förmåga och skapa bilder över hur härligt det ska bli med ett nyktert liv. Det gjorde jag och det gav mig både kraft och motivation till att sluta.

Det kommer att bli bra!❤️