Måste skriva ned detta innan jag glömmer. Riv aldrig en mur innan du vet varför den byggts upp. Vi bygger upp en mur som skydd, en fasad mot fienden. Vi bygger den med byggstenar som vårt liv tilldelats oss, från vår barndom, ungdom och alla övriga faser i livet. Tillförs bygget alkohol cementeras byggstenarna ännu mer och muren blir nästintill ogenomtränglig. Alkoholen bygger även ett tak så att ljus och syre har svårt att ta sig igenom. Det blir mörkt, dunkelt, svart med dålig stinkande luft man ska andas in. Där sitter man i en vrå i fosterställning och är rädd för livet men även för sig själv. Muren som byggts sker inom dig, ett skydd mot dig själv, dina tankar och känslor. Alkoholen bedövar hjärnan för att man ska slippa känna och tänka. Men tyvärr ger den ångest, skuld och skam som inte alkoholen kan ta bort, bara för stunden. Den stunden som man hela tiden ändå längtar till fast den endast varar så kort stund.

Riv aldrig en mur innan du vet varför den byggts upp. Där i vrån kan du inte ta reda på varför den byggts upp så länge du tillför alkohol som bedövar hjärnan. Slutar man dricka så rasar taket för att släppa in ljus och frisk luft igen. Man kan andas! Då kan tankarna och känslorna börja fungera igen. Kanske gör detta ont och man vill inte känna, det är ju därför man druckit för att slippa känna. Men om man vågar känna och ta reda på varför man byggt denna mur inom sig själv och mot sig själv, så kan man riva muren. Den behövs inte längre som skydd mot fienden, som är du själv och alkoholen. Man kan istället bli vän med sig själv och förstå varför man byggt upp muren. Man kan förstå att muren inte behövs för det finns ingen fiende, det är bara du själv där och du är ju inte farlig när du tittar närmare på dig själv. När du tydligt kan se dig själv och vem du är. Så en mur kan rivas, men ta reda på varför den byggts innan den rivs. Då kan du riva den på ett tryggt och säkert sätt utan att byggstenarna rasar snett och slår dig i skallen. Då kanske du bygger upp muren igen och blir rädd för dig själv.

Ha en fin luciadag🌟❄️❤️

Så sant Vår2022. Det finns egentligen inget yttre som kan skada själen om man inte låter det hända. Som du skriver ”det är bara du själv och du är inte farlig”. Men det är lättare sagt än gjort ibland att vara skyddslös. Det kräver eftertanke, analys och stor förståelse och förlåtelse för sig själv och även för andra. Men helt klart är den lilla inbyggda skrubben med tjocka väggar och tak vidrig. Det är där jag några gånger träffat ”den ältande alkoholisten”. Den där som sitter och pratar om alla oförätter, som känner sig missförstådd och lägger skulden på allt och alla. Ingen trevlig typ. Jag tror att hen nästlar sig in och tar över om man stannar för länge idén lilla skrubben. Nä ut i ljuset igen. Och jobba med muren. Kanske behövs den åt vissa håll lite längre. Kanske behövs skjutväggar så att man slipper bygga varje gång.

@Sisyfos @Varafrisk
Ja, tror också att muren kan behövas en stund innan den rivs ned, för att man inte ska stå där helt oskyddad och naken. Annars kanske man går i fosterställning igen, blundar och tröstar sig med alkohol. Taket kan rivas först för att få in ljuset. Där i ljuset kan man ta den hjälp man behöver för att förstå och få insikt i varför man byggt denna mur. Sedan kan man tryggt riva ner muren allteftersom man känner sig tryggare och starkare.

Att ha skjutväggar som öppnas och stängs är en bra idé! Genomskinliga som man kan se igenom om de behöver stängas en stund så man får tid att reflektera över olika saker/situationer och omgruppera sig. Och med möjlighet att öppna helt när inget skydd alls behövs. Det är den ogenomträngliga muren som inte behöver finnas kvar när man är mogen att riva den och vet varför man rivit den😁.

Ha en fin lördag❤️

@vår2022 Så fascinerande att ta del av erfarenheterna av påfrestande och utmanande kollega. Jag har samma. Hon har en NPF-diagnos och har samtidigt en fullkomligt grandios självbild. Har extremt lätt för att baktala ned kollegor till fotknölarna eller insinuera att hon vet saker eller sår frön av misstro och illvilja om olika kollegor till andra kollegor. Hon är extremt lättkränkt och brusar upp snabbare än en blixt, samtidigt som hon då och då berömmer och lyfter upp någon (olika då och då) kollega högt och tydligt till skyarna inför andra. Hon är vältalig och rätt klok, men framställer sig själv som rent fantastisk. Det händer alltid mängder av osannolika saker runt henne. Är det inte 41 graders feber i 10-15 dygn, nära döden-sjukdomar i övrigt etc. så råkar hon känna den eller den riktigt nära som råkade ut för det eller det stora som ”stod i tidningen med stora rubriker”, eller så något annat. Hon brusar upp, blir irriterad och förbannad, slänger på luren i örat under ett möte för att hon upplever sig såå påhoppad av det eller det, eller som är markerande tyst under enhetsmöten eller som småflinar när man pratar. Fan vad trött jag är att inte kunna riktigt bemöta allt då mycket är svårt att ”ta på”, liksom av allt tåtassande jag fått göra under åren. Har själv kopplat bort henne från mina projekt och pratat med chefen. Men från att jag känt mig rätt vingklippt och svag medan jag druckit så känner jag mig mer stark och lugnare nu även när det gäller henne. Jag hoppas att denna harmoni fortlöper och stärks ännu mer för det är fan inte lätt när man tvingas jobba nära någon som beter sig på sådant eller liknande sätt och som man verkligen inte går ihop med. Nykterheten har hjälpt mig att hantera mer kring detta (som sannerligen påverkat mig). Otroligt stärkande att ta del av erfarenheterna här i din tråd ☺️🙏⭐️

@DRacker Tack för ditt inlägg. Det är verkligen en knepig situation att ha en kollega som det inte funkar med. Din kollega är bra mycket mer utåtagerande och knepigare på ett annat sätt. Min kollega gör det så subtilt, men kan känna igen en hel del i det du beskriver om din. Hon överöser med komplimanger över minsta lilla, att man tex skickat ett mail. Hon säger att jag är så viktig för henne och att hon uppskattar mig och min tydlighet. Det går åt så mycket tid och energi för mig att vara tydlig och sätta ned foten. Tex när hon oftast kommer försent till våra möten, senast började hon gråta och bli martyr, att allt hon gör blir fel…att hon inte vet om hon kommer att vilja vara kvar på detta arbete…klagar om andra kollegor för mig. Vill göra allt ihop, jag vill att vi ska dela på uppgifter och sedan se över det ihop. Hon och en annan kollega har pratat med chefen, hon känner sig exkluderad. Vi ska göra en stor grej ihop, där hon har huvudansvaret och hon bokar upp hur mycket tid som helst för det i min kalender. Påpekade att jag har annat att göra och kan inte lägga denna tid på detta, hon svarade spetsigt om att detta är viktigare än något annat. Jag reagerade starkt och påtalade hennes dominanta beteende. Dålig stämning, som det blir vid varje möte. Hon ber om ursäkt. Det här kommer inte att bli bra, för mycket tid går åt till hennes personliga problem som ska redas ut, jag är hennes ”psykolog” och soptunna. Jag vill bara göra mitt uppdrag, effektivt och i ett gott samarbete. Nu har vi gått på ledighet till 9 januari och jag ska verkligen fundera på hur jag ska gå tillväga i detta. Troligen måste jag gå till chefen, jag har försökt att få till ett bra samarbete, men jag inser att det inte kommer att funka. Pratade igår med en annan kollega som också är inblandad i det stora arbetet, det gick så bra och smidigt när vi jobbade ihop, så lugnt och sansat. Har bett henne vara med i januari, om hon kan ge vår kollega råd om hur hon ska gå tillväga och vilket som är hennes ansvar och vad som är mitt ansvar. Jag har försökt hålla min knepiga kollega under armarna och hjälpa henne, tyckt synd om henne, men nu orkar jag inte längre. Det sker på bekostnad av min energi och det gör mig så trött. Jag har svårt att handskas med hennes duperande och manövrerande, som sker så subtilt och inte öppet inför andra.

Men först släppa jobbet och njuta av min ledighet. Idag kommer mina stora barn hem inför jul och det ska bli mysigt att få rå om och skämma bort dem lite❤️

Dagen före dopparedagen. Kommit en decimeter snö under natten och kallare. Det hann bli barmark innan snön kom. Fint så här innan julafton. Tyvärr hann vi inte stapla veden som kom igår så den ligger under snön, men det är bara till att stapla idag.

Gjorde en reflektion över hur jag varit inför jul när jag drack och nu. Den stora skillnaden är att jag inte är ett vrak och stressad upp över öronen. Jag har inte gjort listor två veckor i förväg om allt som ska göras innan jul. Har hunnit med att göra allt i lugn och ro, inte stressat. Inte lagt så mycket krav på mig själv om att det ska bli perfekt. Jag behöver inte torka ur alla skåp för att det blir jul, varför ska jag göra det nu? Städningen behöver inte göras i absurdum med rengöring i varenda vrå. Jag har städat good enough och det blev jättefint och rent. Min man har hjälpt till och han får städa på sitt sätt, det blir bra, inget jag behöver lägga mig i. Han brukar alltid göra inhandlingen och jag litar på honom, jag behöver inte peta i allt. Det blir bra!

Minns inte när jag var så här chill senast, dagen före dopparedagen. Det är julmysigt hemma, rent och fint. Granen hämtades i skogen igår, inte värsta Kalle Anka granen men den är naturligt och fin, good enough. Ingen stress med bilen och leta gran, den hade jag fixat minst två veckor tidigare förr och valt noga. Den här har mer charm och jag är nöjd. Ikväll kommer stora barnen hem över jul och då ska de få klä den. Inget jag behöver övervaka, det kommer att bli fint ändå.

Sade till min man ”Jag fattar inte att jag är så chill och vi har inte skrivit massor av listor flera veckor i förväg. Kommer vi att hinna allt?” Det är lugnt sade han, vi hinner, vi hjälps åt. Sade att det måste bero på att jag är nykter då jag inte flippar av stress och jag känner mig så lugn. Det trodde han också.

Idag ska vi skotta snö, stapla ved, ta långpromenad eller löptur i skogen med hunden, bädda rummen till barnen och svärmor som kommer, fixa julskinkan, se Bingolotto och bara mysa och ta hand om varandra. Jag ska rå om mina barn och skämma bort dem lite. Imorgon åker vi iväg och firar med övriga familjen sen ska vi fira hemma på juldagen.

Ha en riktigt nykter god jul och ta hand om varandra i julefriden🎅❄️❤️

@vår2022 Det var det jag också upptäckte efter en tids nykterhet . Jag blev så himla chill, hela tiden dessutom!😍 Jag upplever det som att jag t.o.m. är mycket chillare än människor i min omgivning. Många av mina kollegor, (och även min fru) tycks ha lättare för att stressa upp sig, bli irriterade mm. (även i vardagen) Det är som om dom lider av en lågintensiv abstinens, och bara blir riktigt chilla när dom dricker, eller vet att det inte är långt kvar tills dom kan dricka. Fredagkväll, glöggfika eller ”ta en öl efter jobbet” tycks vara det som dom ser fram emot mest av allt.😂 Då får dom sin korta stund av chillhet. Dock en konstgjord chillhet genererad medelst neddrogning.😵‍💫

God jul! 🤗

@vår2022 God jul till dig också!
Julen handlar ju verkligen om frid, iaf för mig. En känsla. En chans att liksom bona in sig. Ser jättemycket fram emot julen, trots att det bara är jag, maken o hundarna på själva julafton. Vi ska bara ta det lugnt, inga tider att passa.
Ha det riktigt fint över jul🌸
Gällande din kollega, ibland får man bara acceptera läget. Tror inte hon kommer förändras trots att du går till chefen. Men chefen kanske kan flytta henne på nåt sätt. Hon bör nog inte jobba i projekt med någon alls låter det som😇

majken_r

@vår2022 vilket fint, som alltid, inlägg. Tycker så mycket om att läsa, hoppfullt och tryggt att nyktert liv ger så många vinster.
Önskar dig en fin julhelg❤️🎅🏼⭐️

@Torn Ha, ha! Ja, det är lite som ”When they go high, I go low”😂 i alla fall vad det gäller stress och nerver. När min svärmor går upp i varv och rösten blir gällare, blir jag superlugn och pratar långsamt och med lugn stämma. Det tar ner henne i varv😂. Det är så oerhört tacksamt och välgörande att vara nykter!

Ha en riktigt god jul och keep it low🥰🎅

@Sattva Det blir mysigt med bara man och hund också. Ja, hon kommer inte att ändra på sig, jag får försöka få det att funka för mig på något sätt.

Ha en riktigt god jul❤️🌟