Jag och min sambo har varit tillsammans sedan vi var i början av 20 och har således varit ihop igenom festaråren. Nu är vi båda över 30 (och han närmar sig 40) och livet har ju förändrats en del sedan vi blev ihop för över tio år sen.
Min sambo har alltid varit den som blir lite för full på fest. Han är aldrig otrevlig (varken mot mig eller andra) och är liksom en snurrigare och ”goare” version av sig själv och vanligtvis tycker andra att han bara är rolig när han blir för packad.
Alla utom jag då.
Varenda gång vi är på fest så blir han så full att han liksom staplar fram och blir tydligt överförfriskad och det är inte kul att alltid vara den som måste hålla tillbaka. Han är som sagt aldrig otrevlig eller stygg, men jag tycker att det är pinsamt och fruktansvärt irriterande.
Sista gången vi var på julfest så var han tvungen att lägga sig och vila inne på sovrummet hos värdparet. Jättelustigt och roligt för alla andra, men inte så jävla jättekul för mig som höll på att skämmas ihjäl och han svårt att lägga band på hur irriterad jag faktiskt blir.
Vi hade för exempel middag ikväll med mina föräldrar och hans pappa, och inte ens då klarar han att hålla alkoholen på en rimlig nivå.
Det är liksom som om han tror (eller skiter i, rent ut sagt) att han tåler mer än vad han gör, eller inte tycker att det är så farligt.

Det värsta av allt är att han inte fattar eller bryr sig hur jobbigt jag tycker att det är, för så fort jag tar upp det dagen efter så blir han stött och säger att han ska tänka på det, men det går tydligen in igenom det ena örat och ut igenom det andra för nästa gång är det samma visa igen.
Detta är bara vid lite festligare tillfällen och inte om han bara tar ett glas vin till vardags, bör jag tillägga.

@lillamy88 Ja, du har rätt att vara arg. Det finns inga känslor som är "fel".
Det är ju inte sunt att dricka så man måste gå och lägga sig hos värdparet. Han kan ju inte mena att alkoholen bidrog till en lyckad kväll då... Förstår att du blir trött på detta. Du har rätt att sätta dina gränser och det är i min värld ett riskdrickande om han dricker på det sättet.

Han verkar ha svårt att stoppa i tid och förnekar problemet för sig själv. Typiskt dåliga signaler vid riskbruk. Tar han inte tag i det lär problemen eskalera med åren. Problemdrickande är ju progressivt.
Ta upp det igen skulle jag säga och beskriv hur du upplever situationen när han dricker för mycket. Han är ju inte sitt drickande och det påverkar ju er relation så vill ni båda relationen väl är nog kommunikation det enda raka. Det finns väl egentligen ingen genväg till god relation. Att kunna kommunicera och ta hänsyn till varandras känslor och behov är ju något man bör ta på allvar om det ska fungera långsiktigt.

Du har all rätt att bli arg om han inte kan bete sig civiliserat. Det är tyvärr alldeles för normaliserat att bli full och många dricker ju enbart för att uppnå den känslan dessutom - ofta för att döva något annat. Även om du inte kan styra hans beteende kan du tala om att drickandet gör dig obekväm och välja en lämplig konsekvens nästa gång det händer. Uran konsekvenser ingen förändring.