Nyår är en högtid som jag är kluven inför. Historiskt har jag varit SÅ full på nyår. Det är ju festhögtiden nummer ett liksom. Jag skulle kunna rabbla en massa tråkiga nyårsminnen, på temat apkalas och plågsamt bakfull.

Men det vore självplågeri, och jag behöver inte påminna mig om skräckminnen eftersom jag aldrig skulle få för mig att dricka - varför liksom?

Kruxet är att jag inte kan komma på ett annat vettigt sätt att fira just nyår. Det är så förknippat med mingel och stora fester, eller parmiddagar, med god och lyxig mat och bubbel i glasen.

Det slutar nog med att jag gör ingenting. Känner mig inte alls sugen på festligheter. Äldsta dottern ska resa till Gbg med sambon för att gå på fest, och yngsta dottern ska tillbaka till sitt boende på torsdag. Hon har bott hos sin pappa sen 23/12 och imorgon onsdag ska hon sova hos mig. De ska ha nyårsfest på boendet.

Om ingen hör av sig och absolut vill fira in det nya året ihop med mig - nyktert - så får det passera som vilken lördag som helst. Jag är ju så kvällstrött så jag lägger mig nog som vanligt vid 23-tiden. Vilken tråkmåns jag är 🤣 Jaaa, och det är helt okej!

Kram 🐘

@Andrahalvlek berättelser man helst vill glömma, det är väl storyn med nyår. Kommer ihåg en tid innan alkoholen började styra den här skutan, nyår var en helig kväll med alla syskon. Jag är typ den enda som druckit alkohol, dom andra är vita som snö på den punkten, så de kvällarna var alltid nyktra. God mat, sällskapsspel och mycket godis.
I år ska vi, jag och mannen, beställa hem pizza, bädda ner oss med täcken i soffan och ha filmmaraton. Lustigt nog har jag ingen önskan till något annat heller. Längtar tillbaka till den nyktra banan i livet.
2023 kommer ändå liksom, precis som alla år därefter 😁
Ingen tråkmåns är du @Andrahalvlek! God mat och dryck och gå och lägga sig när kroppen säger att det är dags är inte tråkigt, det är klokt 😊

@Lina. 2.0 Helt rätt. Man får skapa nya nyktra rutiner. Hade mina barn bott hemma hade det känts helt naturligt att fixa till en mysig nyårskväll. Att göra det för sig själv…. känns onödigt 🤣 Huvudsaken är ju ändå att jag lyssnar till mina behov. Vad vill jag? Vad behöver jag?

Kram 🐘

@Andrahalvlek Jag tycker du ska göra det mysigt för dig själv😁. Skämma bort dig själv en smula och fira att du kämpat på så bra och lyckats komma tillbaka till livet genom alla dina tuffa utmaningar som går igenom. Du är väl värd att unna dig massor av lyx och ta hand om bara dig själv❤️🥳

@Andrahalvlek För mig är nyår lite av en ceremoniernas kväll. Känns i hela kroppen att ett nytt år tar vid där det gamla lämnar över. Vi brukar fira bara maken och jag, tror även sonen kommer vilja vara med i år. Dottern har andra planer. Så ingen stor fest eller liknande. Men för mig ändå viktigt att det blir det där avtackandet av det gamla o välkomnandet av det nya.
Såklart du ska göra som kännsbäst för dig, men det går ju att göra det fint o mysigt även för sig själv. Det gör gott för själen. Självkärlek.

@Sattva Funderar på varför det känns onödigt att fixa lite god mat och nyårmys bara för att jag är själv? Hade något av barnen varit hemma hade jag ansträngt mig, likaledes om jag hade en partner att fira med. Men om jag är själv… så känns det onödigt. Konstigt egentligen, tål att tänkas på ett varv till.

Gottnyttårkram 🐘

Jaa @andrahalvlek fundera ett varv innan du bestämmer dig. Det går ju att skapa nya och trevliga/mysiga rutiner för sig själv? Jag vet inte exakt hur jag själv skulle ha gjort- men värt att fundera på tänker jag. Kram på dig 💞

Dagen före nyårsafton. Sista jobbdagen, sen ledig igen över helgen. Sen jobba fyra dagar nästa vecka och därefter har jag semester en vecka. När semestern är slut börjar jag jobba 75 procent, den 16/1. Jag känner mig redo för det steget, och jag ska jobba kl 10-17. Jag ska ha en timmes lunchrast, varav jag ska ta 30 min lunchpromenad. Jag ska också hitta tillbaka till rutinen med morgonpromenad och direkt-efter-jobbet-promenad.

Jag har varit så sjuk under hela december att jag inte har promenerat alls i princip. Det dötrista vädret har ju gjort sitt till också. Men nu känner jag mig redo att möta våren med mina promenader. Jag ska besöka min äldsta dotter helgen innan jag börjar jobba 75 procent, och då tänker jag överraska henne med att jag har mycket bättre kondis än jag hade i somras. Så jag får nog börja promenera redan nästa vecka 🤔

Då har man inte mycket bekymmer i världen om ens tankar ägnas åt att fundera över hur man ska få till dagliga promenader. Jag gillar det. Att jag inte har större bekymmer. Just här och nu. Vad framtiden har i sitt sköte får jag hantera om/när det dyker upp.

Gällande nyårsafton tänkte jag beställa hämtmat från en restaurang som erbjöd nyårssupé. Sen såg jag att den maten skulle ha varit beställd i onsdags i så fall. Shit happens. Nu tänker jag botanisera på Ica istället, de brukar fixa något extra gott just till storhelger. Några jullandgångar har det blivit i mellandagarna för min del.

Och jag tänker att jag i stillhet ska begrunda året som varit, som har varit minst sagt tufft. Och sen ska jag tänka fritt och brett om året som kommer. Vad jag vill prioritera och lägga min energi på. En del råder jag inte över riktigt, jobbet tex, men en hel del råder jag över. Jag behöver staka ut riktningen. Flytta till hus? Hyra eller köpa? En valp kanske? Är jag mogen för det? Hur skulle det gå till rent praktiskt?

Gottnyttårkram 🐘

@Andrahalvlek Låter riktigt skönt och harmoniskt. Att leva här och nu och ta itu med det som kommer, när det kommer. Det är kul att fundera kring hur man vill ha det och planera framåt. Vi ska hämta vår valp och ca två veckor och då blir det liv i luckan igen😁. Uppfödaren skickar massor av små filmer på hur han utvecklas och växer och det ska bli så spännande att hämta hem honom. Värsta sötchocken🥰.

Ha en fin dag!❤️

@Andrahalvlek Det låter som en värdig o fin nyår, lite extra god mat och reflektion kring det som varit/ lärdomar, och framåtblickande. Fint! Det blir ju som att bejaka läget (vara ensam på nyår) istället för att låtsas som ingenting. Heja dig, som du brukar säga😊

@Andrahalvlek Gott nytt år fina du❣️

Så mysigt att landa i här och nu, titta på vad året givit dig, var du lyckats ta dig igenom starkare nu! Tagit dig ur depression och sockerberoende! Du är så fantastisk, så mycket du hjälper andra här på forumet! Som du var där hela tiden för mig mina första månader och fortfarande även om jag inte är så aktiv på forumet nu, jag har tampats mycket med annat än alkoholen och därför inte haft så mycket tid till forumet.

❤️Tack för att du finns❤️

Kram

Just idag lider jag lite med alla som är bakfulla. Lite. De får skylla sig själva också. Faktiskt. Jag minns nästan känslan. Konstant illamående, jag ville krypa ur skinnet. Rastlös men ändå oförmögen att göra någonting. Distrahera, distrahera, distrahera.

Mot slutet kräktes jag mycket dagen efter. Inte för att det var så mycket att få upp, men jag mådde så illa att jag ulkade och kväljdes, fick upp lite matrester och galla typ. Det kunde flyga på mig när som helst, så jag vågade inte gå ut när jag var bakfull. Tänk att plötsligt börja ulka på Ica liksom 🤮 Jag minns att det var vidrigt jobbigt, och på det hade man ångesten från helvetet. Svettades och frös omväxlande, det var verkligen så himla synd om mig. Buhu.

Det var som om min kropp skrek åt mig: Du förgiftar mig! Och det gjorde jag ju. Och till slut förstod jag. Och nu har jag firat min tredje nyktra nyår, den här gången helt självsam, och jag mår prima. Inte sjuk alls längre, imorgon börjar jag med dagliga promenader och bättre kosthållning igen.

Ikväll ska jag på restaurang med en kompis och sen ska vi se filmen Avatar. Jag älskade första filmen, och jag hoppas att gillar tvåan lika mycket för den håller på i tre timmar.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Jag tänkte också på hur så många nyårsdagar varit med bakfylla, ångest och skam. Ibland även fyllebråk, gråt och kaos. Usch!!! En sådan helt fantastiskt och underbar känsla och frihet att vakna upp nykter, dricka morgonkaffe och sedan en långlöpning i skogen med hunden och maken. Sedan bara ta det lugnt och ha det fortsatt skönt med vila under filtar i soffan, skidtävlingar på tv, elda i spisen och lite god mat. Endast trevliga minnen från nyårsafton som var lugn, harmonisk, stillsam och nykter. Tänk att livet fick denna totala vändning med total nykterhet som gav livet en mening igen. Även om det är upp och ned i livet, så är det hanterbart och ljust.

Vad mysigt att gå på restaurang och se Avatar ikväll. Jag älskade också den första filmen.

God fortsättning och ha en fin kväll❤️

Filmen Avatar 2 var bra. Spännande hela tiden. Wow-faktorn från första filmen får man ju inte, men den var riktigt bra. Hade mått bättre av att tajtas till lite dock, 2 tim hade varit mer lagom. Men den blev inte långdragen alls. Dock var jag hemma först kl 23 😩 Fick ta slapp sovmorgon idag. Till kl 8.30.

Morgonpromenaden kom av sig, det regnar ute. Min tanke var annars att inleda det nya året med morgonpromenad, lunchpromenad och kvällspromenad. Varje dag. Men jag kan inte förmå mig att klä på mig och gå ut i regnet. Trots att jag vet att man aldrig ångrar en promenad. Jag väljer att vara självsnäll. Jag tvingar inte ut mig själv i skitvädret.

Den person jag gick på bio med igår är en gammal bekant. Vi hade en fling sommaren för 3,5 år sedan, under några månader. Det slutade med att han valde en annan kvinna framför mig, på ett väldigt osnyggt sätt. Jag var så ledsen, besviken och arg på honom. Ett halvår senare blev jag nykter och raderade samtidigt alla dejtingappar. Jag förstod att den bekräftelse som dejtingapparna gav mig var ett lika starkt missbruk som alkoholen.

Det blev slut mellan oss med buller och bång och jag blockade honom i alla kanaler. Sen gick åren. När jag kom tillbaka efter min sjukskrivning i höstas så hade jag fått en massa mail från honom till min jobbmail. Han visste ju var jag jobbade. En dag ringde han upp mig på mitt jobbnummer och jag råkade svara utan att tänka på att det var ett okänt nummer. Sen pratade vi i 1,5-2 timmar.

Han fick veta allt om min sjukskrivning och hur arg, ledsen och besviken jag blev på honom när han valde bort mig. Jag fick veta allt om den relation han hade med kvinnan som han valde framför mig, en minst sagt stormig historia som nu är just historia. Och efterhand som vi pratade märkte jag att jag verkligen har saknat våra diskussioner. Vi pratar inte på ytan, vi pratar på djupet direkt. Pang bom. På ett väldigt analyserande och nyfiket sätt, från båda håll. Vi berikar varandra genom våra samtal.

Vi har fortsatt att smsa då och då och till slut var jag tvungen att säga ifrån. Det blir inte vi igen, jag har inte den typen av känslor för honom längre. Mitt undermedvetna är nog fortfarande lite arg och besviken på honom, även om vi har pratat om det mycket och han har bett mig tusen gånger om ursäkt. Jag skrev helt enkelt till honom att han kanske inte skulle lägga mer energi på mig, för vi kommer inte att bli ihop igen. Då svarade han: ”Men kompisar kan man ju inte få för många av.”

Så där är vi nu. Gårdagskvällen var jättemysig. Först mat och prat i 1,5 timme och sen tre timmar bio. Från att jag satte mig i hans bil tills jag klev ur den igen babblade vi konstant, i munnen på varandra nästan. Förutom på bion då förstås.

Jag har verkligen saknat våra samtal, som är en salig blandning av humor och allvar. Jag har en tendens att falla folk i talet, och jag kastar mig mellan samtalsämnen hit och dit. Och han hänger med. Han bidrar själv med ungefär samma energi, och det gillar jag.

Idag blev det en lugn förmiddag, snart ska jag göra mig i ordning och åka till jobbet. Efter jobbet åker jag direkt till ex-svärisarna. Då blir det mat och prat igen. Som också berikar mig oerhört mycket ❤️ Det här är min sista vecka på 50 procent. Nästa vecka har jag semester. Från 16/1 börjar jag jobba 75 procent, kl 10-17 inklusive en timmes lunchrast. En lunchtimme med mat och prat - och dagliga lunchpromenader.

Kram 🐘

En kollega är sjuk och en annan är ledig. Så jag blev inkastad i den dagliga produktionen hej och hå i måndags. Pang bom - in i det dagliga och börja styra upp. Min chef hjälper till också, liksom en vikarie. De båda har dock dålig koll på vart man hittar allt, och deras kunskap om vissa av programvarorna är obefintlig. Så de behövde mig som styr upp. Men jag jobbar bara mina 4 tim/dag.

Bäst av allt - det sitter! Grundkunskaperna, det vill säga hur man ska tänka och planera, sitter långt in i benmärgen. Och kunskapen om programvaror och var man hittar allt sitter också. Det har gått svinbra, jag känner mig supernöjd med min insats 🥰

Idag och imorgon ska jag dock återgå till mitt huvudsakliga ansvarsområde, som jag haft sen jag gick upp på halvtid i mitten av oktober. Så min chef och vikarie-kollegan får klara sig själva med det dagliga idag och imorgon. Ska bli spännande att se hur det går. Min chef kommer smygande då och då, och frågar ”jo, hur gör man det här….” Lite jobbigt att bli avbruten. Men jag tänker att jag sitter i en förbannat bra sits inför kommande löneprat 🤔

Jag biter ihop och jobbar två dagar till den här veckan. Från fredag är jag ledig en hel vecka 🥰 Från måndag är de andra två kollegorna tillbaka.

Ikväll ska vi i tjejjouren ha årsmöte. Det blir också en prövning. Mina jourkompisar är rätt så unga, och väldigt orutinerade vid föreningsarbete, dvs formalian. Jag har mer erfarenhet av styrelsearbete än de är gamla liksom. Jag får bita mig i knogarna för att inte kliva fram och styra upp.

Jag har tagit på mig tillräckligt. Jag är dels ansvarig för tjejjourens sajt och att lägga upp nya användare, och från och med årsmötet idag tänker jag även ta på mig ansvaret för att sköta tjejjourens sociala medier. Ironin i att den äldste volontären sköter det liksom.

På det privata planet är det också lite meckigt. Min yngsta dotter har problem med sin mage. I sex år har hon haft diarréer dagligen. Vi har besökt bajsdoktorn otaliga gånger, gjort koloskopi, provat olika mediciner bla bla bla. Just nu är det värre än någonsin. Så igår morse/förmiddags pratade jag med en mag- och tarmsköterska. Vi gjorde en behandlingsplan, jag skrev ner den och överlämnade den till dotterns LSS-boende. ”Gör si, gör så”. Nu ligger bollen hos dem. Men det uppstyrandet krävde förstås en massa energi också. Jag var riktigt trött igår kväll.

Styra upp en tidning och styra upp bajsrutiner. Tvära kast på en dag minst sagt 🤣

Kram 🐘

Nu är jag leeeeedig en hel vecka. Så jävla nice 🥰

Totalt 2,5 timmes övertid blev det under veckan. Det kvittar jag mot måndagens ledighet. Eftersom jag jobbar 4 tim/dag så blir det totalt uttag 2 semesterdagar nästa vecka. Jag ska resa till äldsta dottern nästa helg. Annars ska jag bara vila. Eller nästan bara. Jag ska slutföra yngsta dotterns redovisning till överförmyndarnämnden. Jag ska komma igång med promenader, styrketräning här hemma, och laga mat. Köpt en kokbok med antiinflammatorisk kost.

Jag har ju lyssnat på alla Maria Borelius böcker på temat ”Hälsorevolutionen”. Nu har hon släppt en kokbok också, som jag har beställt för att bli lite inspirerad. Jag måste liksom försöka göra allt för att komma till bukt med värken i kroppen. Det suger verkligen att passera 50-sträcket 😫 Kroppen sjangserar litegrann för varje år.

Igår hade jag en skum värk. Jag satt på min ”pall” på jobbet kl 11-17. Det är en ergonomisk pall där man sitter som i en hästsadel, och sen är den liksom ”gungig” i foten så man sitter rak i ryggen och behöver jobba pyttelite med bålmusklerna för att stabilisera sig. Nåväl, många timmar i sträck blev det. Jag spänner mig dessutom alltid lite extra när jag har mycket att göra, dvs högt tempo.

När jag sen skulle gå hem var hela vänsterbenet helskumt. Jag hade ont, benet var liksom vingligt och tårna domnade, så jag hade svårt att gå. Men jag kämpade på. I tv-soffan sen värkte hela benet, jag kunde knappt sitta still. När jag skulle sova var det stört omöjligt. Smörjde med massor av liniment, men benet värkte och var rastlöst och jag kunde inte ligga still. Fruktansvärt. 2 x 45 min lyssnade jag på en bok innan jag lyckades somna.

Idag känns benet lite mer okej. Lite värk i knät bara, och lite domningar i vad och tår. Jag måste komma ut och promenera för att bli bättre i min artros i knäna. Jag funderar på om det långa stillasittandet på pallen igår gjorde att ischiasnerven kom i kläm? Den utgår väl från rumpan? I fortsättningen ska jag stå upp och jobba halva jobbdagen. Punkt. Och jag ska köpa magnesium idag. Punkt.

Nu äta och sen promenera med boken ”12-veckorsprogrammet” i öronen. Det är den senaste boken i Maria Borelius bokserie ”Hälsorevolutionen”. Det har kommit lite snö här ser jag, nice 🥰 Det blir så vackert med snö, jag har verkligen saknat snön i år.

Kram 🐘