Haft och har perioder då jag ursäktar mitt drickande. T.ex. ”Idag var jag duktig så jag förtjänar att dricka vin.”. Mest när jag känner mig ensam och ledsen. En liter vin slinker lätt ner. Mår jag bättre? Nej.
Jag vill inte vara såhär, men mår så dåligt. Saker jag inte har kontroll över tär på mig, medan saker jag har kontroll över och borde göra läggs åt sidan. Tar inte tag i det.
Vill inte vara såhär. Jag vill ta tag i och klara av livet. Alkohol är en tillflykt.
Kan någon ge tips på hur man ska tänka i dessa stunder? Ber bara om tips. Tror mitt tankesätt förstör mig. Hur tänker ni? Vad hjälper er? Tacksam för tips och råd.