Han ska gå och hämta ett paket, kommer tillbaka efter lång tid. Har inte druckit.
Tog en öl, behövde ta ett jobbsammanhang.
Ringer inget svar. Telefonen var på ljudlöst.
Kommer hem sent och berusad efter jobbet, inte svarat i telefon. Säger inte ett ljud. Dagen efter tyst hela dagen inte ett ljud eller ber om ursäkt. Efter några dagar allt som vanlig igen. Har en mysig dag med familjen. Ska gå och hämta ett paket, kommer tillbaka efter lång tid. Inte druckit, nej var förbi bilen och fixade lite.
Dricker inte varje dag men så fort det ges möjlighet. Helger kommer hem med en full systempåse. Mat, nej det har han inte funderat över.
Flera år går. Allt på rutin och repeat. Det enda som skiljer är att stunderna på ölhaket blir längre och påsen på fredagar blir tyngre.
Jag har också börjat dricka från den där påsen, ett sätt att mötas och ha trevligt ihop. Tills det blir bråk. Vem tar hand om barnen.
Pratar inte med varandra på flera dagar. Han frågar inte ens om vad som är fel.
Blir arg på barnen när han inte svara i telefon eller kommer hem. Varför arg. Varför inte bara sluta bry sig vad han gör.

Hej, vilken svår situation.. Har du någon vän eller släkting som kan stötta dig? För hans del är det enklast att undvika allt som skaver, att dricka istället för att ta tag i problemet. Men du behöver inte dricka med honom. Vill du leva med honom? Hur påverkar hans drickande barnen? Ta hand om er.

@Kennie Har börjat prata med familj och en vän. Dock endast berättat en liten del av allt som händer. Man skäms ju också själv hur man har det och vad man släppt igenom för beteende i många år. Nu när jag ser mer klarsynt över hela situationen inser jag att detta med alkohol har kanske varit ett problem under hela relationen fats jag inte förstått det. Jag har trott det varit andra orsaker bakom lögner, att han försvinner och inte svarar i telefon etc.
Jag både vill och inte vill. Vill ha en familj men inte under dessa omständigheter. Blir tydligare också under semester och lov då jag ser framför mig tid och aktiviteter med familjen men blir bara pannkaka. Han har inte planer om familjeaktiviteter utan sitter i soffan eller ligger i sängen och tittar på telefon eller film hela dagarna. Barnen är så stora nu så de märker av att han dricker och att vi bråkar om det.
Jag har tagit beslut om att inte dricka med honom eller barnen. Har tänkt sluta helt under en period för att bli piggare och mer klarsynt, börja träna gå ner i vikt och må bättre. Kanske det kan påverka honom att också vilja bli mer hälsosam.

@bella70 barnen tas om hand. Han är väl en sk fungerande alkoholist. Som inte dricker varje dag. Har jobb, bil etc men dricker för mycket som går ut över familjen och hälsan men fungerar ändå pga att jag täcker upp och sköter hem och barn och aktiviteter. Men finns en elefant i rummet som gör att ingen riktigt mår bra. Även om det också finns bra stunder. Känner att han lever ett dubbelliv där han levt familjeliv när det passar honom och sticker iväg och dricker när det passar honom. Han är nog väldigt nöjd med situationen.

Jag kan också lägga till att i all kommunikation och bråk om drickande så har han aldrig medgivit att han dricker för mycket eller har alkoholproblem. För två år sedan efter att jag hittat att han druckit öl efter han hämtade barnen från dagis blev det en stor sak och första gången jag insåg att han drack på ett osunt sätt. Då gick han med på att dra ner drickandet men att sluta helt fanns inte på hans karta.

Ja, svår situation. Du och barnen kanske skulle ha det bättre om ni bodde själva och träffar honom vid begränsade tillfällen med krav på att han då är nykter. Så kan du och barnen få ha en trygg hemmamiljö och fina ledigheter som inte blir pannkaka. Du har en möjlighet att ge barnen ett stabilt hem utan fylla. Han verkar ändå inte delta i familjelivet, så varför inte ta steget fullt ut och flytta isär. Kan du prata med honom när han är nykter och förklara läget? Utgå från det du ser och upplever och vad du drar för slutsatser av det och vad som är oacceptabelt för dig. Om han försöker få det till att han inte har problem så får det stå för honom.

User37399

I det fall jag haft nära mig så ser jag också hur det påverkade den andra föräldern- Barnen blir lätt lidande av det du utsätts för.. stressen och oron

Tror kennis tanke är klok ❤️

Lycka till❤️

@Kennie Jag tror det också men vägen dit är lång. Det blir att sälja hus och lantställe. I dagens läge med höga räntor går det inte att sälja så måste avvakta lite med detta.
Just nu har jag landat i att fokusera på mig dvs slutat dricka helt och hållet och fokusera på barnen. Jag ska sluta att täcka upp och fixa för honom och lägga tid och kraft där.
Antingen ser han det som motivation att ändra sitt eget beteende eller så fortsätter han i sina egna spår och exkluderar sig mer från familjen och då blir det ju ännu lättare att separera senare.
Igår var jag och barnen själva och gjorde en jätterolig grej, det gick så bra och var faktiskt skönt att slippa honom och att behöva ta hänsyn till hans behov. Kunde fokusera fullt på barnen.
Vi åt middag ute, blev sugen på vin men köpte en soda. Så skönt beslut och middagen blev väldigt trevlig.

Ja, det förstår jag. Och att du kan vara stabil och ordna det bra för dig och barnen som du gör nu är toppen! Det är ju ingen panik att ändra situationen så länge det inte förekommer våld eller aggressivitet. Ta hand om er!

Idag bestämde jag och barnen att vi ville gå ut och äta. Då tänkte jag att vi går ut själva och lämnar honom. Men kändes lite taskigt så frågade när vi stod i dörren om han ville följa med. Han sa då ja, då sa jag att middag utan öl. Han såg då skeptiskt på mig och sa att gå ni så kommer jag efter. Han kom aldrig. När vi kom hem var han borta och kom hem ca 1,5 Tim efter oss. Sa ingenting.
Tydligt ändå nu att när alkohol inte är på tapeten då vill han inte äta middag med familjen, föredrar då att äta själv med sin alkohol.
Tror jag nog är medberoende ändå. Tidigare har jag velat äta middag ute för att det är ända gången vi umgåtts med familjen, tydligt nu att det endast var alkoholen som lockade och inte vårt sällskap. Tragiskt också.
Själv drack jag Sprite till maten, vinet lockade en kort stund men kändes bra att följa plan och ta alkoholfri dryck och fick en mysig stund med barnen.

Jag har bestämt att jag vill flytta till egen lägenhet med våra barn. Jag har sagt det till honom men då hade han druckit så han tror nog inte på det. Jag har hotat och sagt det så många gånger så han väntar väl bara ut mig till det går över. Just nu pratar vi inte med varandra. Jag undviker honom och han pratar bara praktiska saker med mig. Inga kärleksförklaringar eller förlåt. Jag tror inte ens han bryr sig om vad som kommer hända, om vi flyttar isär eller ej. Jag har knappt pratat med honom sedan nyår och han har inte ens frågat vad som är fel. Är inte det konstigt?
Igår ringde jag mina föräldrar och berättade att jag tagit beslut att flytta till egen lägenhet. De var väldigt stöttande och lovade att hjälpa mig ekonomiskt om jag behöver. Känns skönt att berätta, första gången jag säger det högt till någon, blir mer verkligt då. Men fortfarande känner jag mig rädd och orolig för det nya okända.

Han är sjuk och har troligen fullt upp med sitt, är skamsen och mår dåligt. Jag tror inte du ska förvänta dig en förklaring eller en ursäkt tills han mår bättre (om han kommer dit). Mitt ex har fortfarande inte bett om ursäkt för sitt svineri och vår relation tog slut för mer än 1 1/2 år sedan. Jag väntar inte på det heller. Han klarar det inte. Behöver du en förklaring för att kunna gå vidare?

@Åsa M kanske ingen förklaring eller förlåt men iallafall någon reaktion. Antingen att han bekräftar att han också vill gå isär och tycker det känns bra eller att han vill fortsätta tillsammans. Men sedan jag skrev mitt meddelande ovan så har jag också kontaktat en mäklare angående försäljning av vår lägenhet och berättat det för honom. Hans reaktion var väl jaha men det är nog inte så bra att sälja just nu. Sen har han inte sagt mer om detta dock varit ute och druckit varje dag denna vecka. Känns lite som att han nu tycker att han kan dricka hur mycket som helst när vi ändå ska gå isär. Istället borde han väl ta tag i det och visa att han inte har något problem men samtidigt är det ju den han är, tar alltid den enklast vägen.

Jag tänker att en person med den här problematiken reagerar på saker genom att göra det de kan: att supa. Det är det enda de behöver för att avskärma sig från det som är jobbigt.

Jag tror du har helt rätt i din analys. Lite offerkofta på det, så har han bäddat skönt för sig. Kraschad relation, "fel" tid att sälja, alla är emot honom, etc etc i all oändlighet. Klart han förtjänar lite extra dricka då. Vad skulle det tjäna till att sluta, du har ju ändå bestämt dig, du är ond och lyssnar inte, han har gett upp osv osv.

Det går ju inte att nå fram. Alkoholen sitter där som ett filter och en snuttefilt och ett plåster. Den enda uppsidan är att du fortfarande orkar kämpa dig till ett nytt liv. Det är så vansinnigt dränerande att leva med någon som bara lever för att dricka...

@Åsa M
Jag minns inte om jag har skrivit till dig, att jag är så tacksam för att jag läser dina kommentarer.
Jag hade önskat att jag hittat hit när jag levde med mitt ex, som drack varje dag. Och då hade jag önskat att jag hade skrivit med dig.
Kanske jag hade haft några av mina besparingar kvar. Kanske jag hade kunnat sluta dansa djävulsdansen i tid.
Du är väldigt klok. Och du ger alla väldigt fina och kloka svar.
Jag har landat i fler reflektioner som hjälper mig att hålla dörren stängd till mitt ex.
Tack!

@Samsung50
Jag känner med dig så otroligt. Tycker du gör det bra som tar tag i detta. Och jag är så glad för din skull att du har stöttande föräldrar.
Jag skaffade aldrig barn med mitt ex, då jag insåg att han inte skulle vara en lämplig pappa. Han ville inte heller bli en pappa, men ändå. Så tog det mycket lång tid att separera, då han inte ville.
Inte så konstigt, han levde på mig.
Jag fastnade i att tro, att jag skulle ta hand om honom.
Fortsätt att vara stark. Och ta hand om dig! Och dina barn!