Hej
Varit inne och läst en del och känner igen mig i en del.
Min ex sambo har problematik med alkohol. Tog lång tid innan jag förstod även fast första incidenten hände redan efter 3 månader. Men eftersom vi inte bodde ihop i början såg jag inte allt och jag förnekade o städade undan det jag såg. Tog upp det flera gånger o han hade uppehåll på 3 månader och när jag väl slappnade av så hände det igen. Alltid nåt som hände , tappade bort grejer , trillat, blivit nedslagen osv.
Pratade med hans föräldrar som även dom försökte prata med honom , ledde bara till att han blev arg på mig för jag blandat in dom. Efter massa drama och jag upptäckt han gått på dejt full med någon random bakom ryggen på mig så flyttade jag i panik. Ångrade mig men förstår att jag inte kan ha det på det sättet. All oro, misstänksamhet och kontrollbehov höll på att ta kol på mig. Nu har vi bott isär i 1 år och jag saknar den fina personen jag blev kär i. Vi har kontakt ibland, oftast svarar han inte och ibland hör han av sig på fyllan. Ibland arg o skyller allt på mig, ibland visar sig en liten glimt av den jag blev kär i.
I helgen ringde han full men rätt dämpad så blev orolig o åkte dit . Hittade öl och även två tomma vodka flaskor samt ett brev från socialförvaltningen ang att han blivit omhändertagen 3 ggr på ett år och dom kallat till ett möte. Jag fick panik. Åkte till honom idag för att försöka prata med honom men han blir bara upprörd o lägger över det på mig. Känner mig maktlös, han förstår inte alvaret. Ska jag meddela hans föräldrar så dom vet? Kände att dom lite uteslöt mig efter vi flyttade isär så vet inte om dom vill att jag hör av mig, men vill man inte veta hur ens son mår? Kloka råd är välkomna <3

@hoppla
Hej.
Sådan cirkus du lever i fastän det "bara" är ex. Och ja, som jag upplever det har han stora problem. Du vill hjälpa, men du är ingen psykolog, vårdare .. du behöver också må bra. 💞 Du ger och ger och ger ... Är det så att du blir orolig, kanske du kan säga att han ringer alarmnummer, om inte så kan du göra det.

Kanske svårt att lägga på då han ringer på fyllan, men min åsikt är att det kanske gör varken till eller från om ni pratar då. För - till exempel vad bra leder det till om han inte minns ett dyft vad ni diskuterat och bara ser att han ringt dig?

Sedan skulle jag säga att det är att stånga huvet i väggen om man tar upp alkoholvanor och problem som följer med det då personen är nykter. Man kan bra förklara typ att "jag pratar gärna med dig men inte då du är onykter / dricker för det gagnar ingen av oss, jag pratar mer än gärna med dig annars, ok att jag ringer dig i morgon ... " då han eventuellt på fyllan vill ha dig dit.

Han förstår inte allvaret för han är sjuk. Försök inse att du med prat till hans förnuft, hot, gråt inte kan få honom att söka hjälp. Han är vuxen, ett inre driv att SJÄLV söka hjälp måste finnas.

Tänk på dig själv nu.
🌹🌹

@Tröttiz ja försöker inte diskutera sånt när han är full. Tyvärr är det bara förnekelse och irritation från honom när jag försöker prata med honom nykter.
Jag har sagt att jag finns där om han vill ha hjälp. Dock är det ingen i hans familj som ser det här för han är som alla andra bra på att dölja det. Skall man informera föräldrarna så dom vet att det fortfarande händer o sen kan dom antagligen inte göra något men vill man inte veta?
Så ledsamt se honom förstöra för sig.

Om du orkar så tycker jag det är bra att du informerar föräldrarna. Annars är ju socialtjänsten inkopplad och kan ta det samtalet med dem om de tror att det kan hjälpa honom. Har han ett jobb, kan hans chef behöva informeras?

@Åsa M Tack för rådet. Jag kontaktade föräldrarna och dom var tacksamma för det. Sen kanske dom inte kan göra så mycket men tror det är bra att hans anhöriga vet om läget. Han är egen företagare så tyvärr kan han göra lite som han vill utan att folk märker något.