@Lora @Kennie
Tack för att ni svsrar. Tack för era ord. Att han inte ens hört av sig innan han tog sina saker och att han inte nu vill ha kontakt gör mig frustrerad och jag börjar bli arg. Känner vanmakt och ilska. Ja ville prata för att kunna be om ursäkt för min del och läka. Detta bemötande får mig att kännas som paria, känner mig illa behandlad. Hur kan han rättfärdiga dethär..osv. Jag kan inte slappna av

@Jennyn Jag förstår absolut hur frustrerande det känns. Men det är något du måste försöka släppa. Det finns vissa saker som man inte själv kan påverka och det enda man egentligen kan göra är att acceptera att det är så. Jag menar inte att det är enkelt, men det är befriande när man väl kan göra det.

Man har så många känslor och orostankar och saker som egentligen gör att man mår sämre än man behöver göra. För man har ett olösligt problem som man inte kan påverka men försöker ändå hitta en lösning.

Det bästa du kan göra är att påverka det du kan påverka, vilket är ditt eget agerande. Fokusera på ditt mående och ditt liv framåt. Du fixar det här!

@Jennyn Jag förstår dig. Visst är det svagt. Det finns väl anledningar till konflikten som beror på mer än dig. Fattar ilskan.

Att få en rädd alt ilsken person som låst sig att komma fram till samtalsbordet kräver tålamod. Ilska har jag testat. Fungerar dåligt som strategi för det blir bara mer låsningar. Fundera istället på varför du reagerar så starkt på att han gör så? Vad i dig gör att du inte bara kan se denna situation med blidare ögon och ge honom respit? Vad är det du behöver för att koppla bort? Försök hitta alternativ.

Känslan finns där. Du har rätt att känna som du känner. Däremot finns det nog bättre sätt att hantera denna känsla än att ta kontakt med honom nu och kräva svar. Att hantera era konflikter på samma sätt som gjorts fram tills nu leder nog enbart till större låsningar.

Titta på hans personlighet. Vilka människor verkar han bekväm att diskutera med? Tänker att ni har säkert olika kommunikationsstil. Det tar tid att komma i balans så man enklare kan börja prata.
Kan du hitta alternativ för att själv komma ner i varv? Att uppnå balans? Lägg krut på det. Då blir det lättare att så småningom se en större helhet och förstå varandra. Du kan dock vara 100% säker på att detta handlar om mer än dig. Även han har en stor del i denna låsning.

Hej Jennyn!

Vill bara kika in och ge dig en stor kram. Förstår att det här blev oerhört ledsamt. Men vet du vad vännen, förlåt dig själv ❤
Vi är nog fler här som lyckats ställa till det. Ibland är det svåraste men nästan viktigaste att förlåta sig själv. Han kan komma att öppna sig lite längre fram.

Ta hand om dig 🌹

@Natalia Jag förstår inte hur jag ska kunna komma över dethär. Jag önskar han inte skulle bestraffa mig såhär utan låta mig komma till tals, säga förlåt och slippa känna mig så hatad och missförstådd och dömd till en så hemsk plats.

Förstår verkligen att det känns vedervärdigt @Jennyn. Och det finns nog inget man kan säga som får dig att känna dig bättre just nu. Det enda som kan lindra din pina just nu är nog tiden. Jag undrar om det kan vara en idé för dig attsätta dig och skriva ett brev med papper och penna att posta. Ett brev där du får framföra din ursäkt och känslor kring det. Om du skickar det eller när du skickar det är upp till dig men det kanske kan vara lite behjälpligt att skriva av dig?
Ett brev där du inte ställer frågor utan bara vill mena väl.

Hur länge har ni hållt ihop?

Jag tror som Tappad igen att du måste släppa honom just nu. Och var vaksam på de där känslorna som kretsar kring att han gör fel mot dig, de leder lätt till att man hamnar i en offerroll och då blir man svagare. Det går inte att kräva att man ska få be om ursäkt. Just nu är han inte redo för det. Så fokusera på att hitta din balans och nykterhet, låt inte fokus glida iväg till att bara handla om mannens agerande. Ilska kan vara en försvarsmekanism för att slippa hantera andra känslor tror jag.

Forskning har visat att samma delar i hjärnan aktiveras vid avvisning som när vi upplever fysisk smärta. Det är en ganska elementär känsla att bli exkluderad. Jäkligt plågsam.

Mitt tips Googla. Du kommer hitta massor. Jag tror dessa känslor blir ännu starkare om man tidigare i livet utsatts. Då sätter varningssystem igång. Ilska här är en vanlig reaktion när man blir avvisad. Skam och massa andra tunga känslor bubblar då under ytan. Men det går att hjälpa sig själv.

Googla du kommer hitta stöd eller sök hjälp. Dina känslor är verkligen inte fel. Du ska bara hitta bättre sätt att hantera dina känslor så du inte slår på din egen självkänsla och placerar dig själv i skamvrån. Den som kommer må sämst av det är du. Du är värd bättre.

Du har fått så många bra svar här ovanför så jag har inget direkt att tillföra.....annat än ett tips som jag fått en gång i tiden när jag harmades över en person jag inte kunde prata med.

Skriv ner allt du känner som berör dig och den andre på ett papper och var tydlig och ärlig i skrivandet.
Bränn sedan papperet och se symboliken att skulden och skammen går upp i lågor och löses upp i intet.
Kram <3

@Natalia Jag försöker hålla mig stabil. Men jag har ju förlorat hela min livsplan, är i stan hos min dotter nu och försöker skaffa jobb här och skjuta bort det andra. Det är inte en hållbar plan heller och jag känner mig som en dålig människa. En som inte vet hur man gör, som aldrig kan vara bra. Jag pratade med honom igår men han tycker inte det finns något mer att säga. I fem år har vi hållt ihop. Nu står jag här med ett halvrenoverat hus på landet och en verkstad i samma lilla stad som jag inte orkar driva. Jag åkte dit i söndags för att hämta lite växter och så och jag mådde skit och fick sån ångest. Det är svårt att ta in att jag hade det så bra och var så lycklig men förstörde med en kvälls karatefylla. Så onödigt och nu permanent. Fruntansvärt otrygg tillvaro.

Men @Jennyn ❤

Uppbrott är inget man skakar av sig bara sådär. Inte alls konstigt att det känns otryggt när din verklighet omkullkastas så. Det kommer nog bli en lite jobbig period. Finns inget tröstande att säga ibland. Det är nog tyvärr vad det är just nu 😔
Du får göra lite som du skriver, försöka hålla dig så stabil det går. Låta ledsamheten ha sin tid. Det finns en tid för allt.

Ha tilltro till att det kommer bli bättre än det känns just nu. Du kommer att må bättre igen. Lite längre fram och när du landat lite mer och kommer från den här akuta ledsamheten blir du nog redo att ta nya bra beslut om hur du vill skapa ditt liv. Det kan leda till nya bra saker även om det inte känns så just nu. Ibland en helt ny start. Ta en dag i taget så länge. Men kom ihåg att du är värdefull och att du kommer att bli glad igen.

Varm kram ❤

Jag vill också skicka dig en varm hälsning @Jennyn! Jag förstår verkligen att du är lessen. Men- this too shall pass. Dina tankar kommer att hitta nya vägar. Då kommer det också att finnas positiva saker som du kan ta med dig. Absolut viktigast är att inte dricka första glaset. Då blir det en läkningsprocess som man idag inte kan veta var den landar, hur ditt liv kommer att bli. Stor kram till dig! Jag har också gjort många dumma saker och önskar innerligt att jag hade slutat dricka tidigare. Men nu är nu, och nu är en ny början. 🐳

Lite imponerande är det ju att du lyckades prata med honom. Du verkar inte vara en person som kastar in handduken i första taget precis. Skriv en låt, sjung den utanför hans hus en vecka i rad ska du se att du är inne igen! Skulle inte förvåna mig om du snor runt detta. Bort med alkoholen bara 🤗

Hej!

Önskar nästan att jag kunde få sätta mig ner och prata med dig. Finlirs-prata 🙂❤
Vet inte hur din kille funkar men tänker i mitt sinne att det där behöver inte vara klart än. Det vet jag förstås inte säkert. Men utifrån erfarenhet vet jag att it aint over till its over. Oavsett hur det landar är nog just tiden är din bästa vän just nu. Både för en eventuell försoning och för att du själv ska komma på fötter igen.

Men nej. Du är inte en dålig person. Inte idag heller. Ibland gör man mindre bra saker som inte hör till de stoltaste ögonblicken när man är packad men låt inte fyllesituationer definiera vem du är. Se det mer som en bra anledning till att inte vilja dricka ❤

Kom ihåg att du är värdefull idag också @Jennyn

Kram

@Natalia . Det kan vara så att han målat en bild av mig som han gjort begriplig för sig själv och sin dotter och familj, för att göra det lättare för sig att lämna. Jag börjar, tack vare stöd, goda råd, mötena på AA och dina och andras goda insikter kring var alkoholen kan ta en, att känna mig tryggare och mer sann i min egen person. Jag kommer klara mig vidare och må bra igen. Bara jag inte tar det första glaset. Då kan jag få vara ledsen, över detta och allt annat men vara mer sann, mot mig och andra och förhoppningsvis skapa nya, trygga relationer. ❤