av Ginko

Ginko
lör, 2023-01-21 - 13:41

Hej
Jag har försökt fram och tillbaka. Lyckats hålla mig nykter som mest 2 mån och mådde jättebra men så föll jag tillbaka i drickandet på helger och vissa vardagar. När jag höll mig nykter 2 mån märkte jag främst att många av mina fysiska besvär som kommit under de senaste åren (sannolikt har alkoholen påverkat såklart :) ) nästan försvann helt men dessa är nu åter då jag är tillbaka i gamla hjulspår. Så visst har jag märkt av positiva saker i att inte dricka.
Lyssnat mycket på olika bra poddar och även pratat med kurator genom kommunens öppenvård för alkoholberoende. Detta medför att jag vet väldigt mycket vad jag bör göra såklart. I ärlighetens namn vill jag inte längre men när suget sätter in vill jag inget hellre än att dricka...fly bort.

Mycket kokar ner till att man ska söka hjälp i tolvstegsprogram som den enda lösningen, AA nämns ofta. Att man inte klarar detta på egen hand. Men det skrämmer mig att söka mig dit... jag ser det som om man då verkligen identifierar sig som en alkoholist för resten av livet, att man "måste" gå på möten och göra stegen. Strunta i om dessa krockar med ens fritidsintressen (som faktiskt håller en uppe för stunden) och att man ska gå in helhjärtat i det.

Mycket funderingar är det... därför hör jag mig för hos forumets samlade klokskap :)
Någon som förstår mina funderingar och känner igen sig?
Någon som klarat det helt på egen hand eller har erfarenheter av AA?
Kan man gå till AA "bara" för möten eller måste man göra stegen?

Med vänliga hälsningar

Torparn_76
lör, 2023-01-21 - 16:49

@Ginko Hej, jag tror inte man behöver göra stegen. Tänkte testa att gå dit på tisdag för första gången om det nu inte är ett slutet möte.

Vet ej heller huruvida det är ett måste annat än att socialstyrelsen klassar den som effektiv. Men visst har det hjälpt många och AA-rörelsen kallar ju alternativet (dvs att klara det på egen hand) för ”vita knogar”. Själv tror jag nog jag kommer sikta in mig på den behandling kommunen erbjuder när det blir aktuellt.

Onkel F
lör, 2023-01-21 - 20:51

@Ginko @Torparn_76 Om ni skall gå på ett möte kanske det passar bäst med slutna möten. Där är alla med alkoholproblem / alkoholister välkomna. Det enda som krävs är att man vill sluta dricka. Den egna och andras anonymitet tas på största allvar.
Till de öppna mötena är alla välkomna, även de som själva inte har problem. Anhöriga, människor under utbildning eller bara allmänt nyfikna kan komma på dessa möten. Personligen skulle jag nog vara ganska tyst på ett sådant möte.

Jag gick på mitt första möte för en dryg månad sedan, och för mig fungerar det bra. Min grupp har möten 3 ggr/vecka, och jag har varit på alla hittills. Om begreppet Gud är ett bekymmer kan jag nämna att kyrkans gud lyser med sin frånvaro. De flesta har, liksom jag, gruppens gemenskap som sin "större kraft". Nu skall det väl nämnas att det inte finns något centralt styre inom AA, varje grupp är självstyrande. Det kan m a o vara skillnad på hur olika grupper fungerar.

Om ni går på ett möte, gör det med ett öppet sinne, utan förutfattade meningar. Som någon här skrev till mig för ett tag sedan, det värsta som kan hända är att man har slösat bort en timme och fått dricka dåligt kaffe (Varning! Kaffet SUGER! Varje gång! 🤣).

Ginko
sön, 2023-01-22 - 13:12

Tack för lite återkoppling.
Ja det är sant, kanske är bäst att gå på ett slutet möte eftersom önskan är att sluta dricka. Det är där jag hamnat nu.
Det betyder så mycket att höra från andra, att veta att man inte är ensam i kampen mot alkoholen.

Just dessa funderingar och tankar som hindrar mig att gå dit... det är kanske alkoholen som talar, som inte vill släppa greppet om mig "så farligt är det inte, du kan fixa det på egen hand den här gången". Men jag vet innerst inne att jag med all säkerhet inte kommer kunna fixa det den här gången heller ensam.

Dåligt kaffe haha det ska jag nog kunna fixa om så är fallet, van vid jobbets automatkaffe :)

Geggan
sön, 2023-01-22 - 17:47

Hej @Ginko . Jag har erfarenhet av AA, behandlingar, stödprogram och fan och hans moster. Det som har fungerat för mig är ett järnhårt beslut samt skriva och läsa mycket på detta forum. Nu har jag varit nykter i 13 månader och kommer inte att dricka igen. Hoppas du är redo nu att ta steget!

Geggan
sön, 2023-01-22 - 17:50

Förstås kan man gå på AA och lyssna, det kan absolut vara inspirerande. Men det viktigaste är: ta aldrig första glaset. Lär dig lite om hur beroende funkar. Det finns otaliga fällor, alkoholen är lustig falsk och stark. Men det går. 🐳

Frihetsjakten
mån, 2023-01-23 - 10:04

Det är så olika vad som fungerar för var och en. Generellt sett så ju längre man kan klara av att vara helnykter, desto starkare blir man att ta sig ur det hela, men bygger man samtidigt inte en "skyddsmur" så kan det räcka med minsta lilla dåliga dag på jobbet så faller man åter tillbaka. Så jag brukar säga att det handlar om två saker, dels att kunna stå stark dag för dag (en dag i taget), dels att skaffa sig de verktyg man behöver för att stå emot den dagen suget verkligen slår till stenhårt på nytt.

Jag har gått i ett 12-stegsprogram hos ett vårdföretag/stiftelse och jag tyckte det var positivt överlag. Det pågick i nästan ett helt år och mer eller mindre garanterade mig nykter hela perioden iaf. Väldigt skönt att sitta med andra och prata fysiskt och dela med sig av upplevelser och erfarenheter och det sjuka är att alla hade sådan igenkänning i varandras historier. Alla var "vanliga" människor med, med familjer, jobb osv. Det blev en slags go gemenskap som stöttade varandra.

Hela programmet gick varje onsdagseftermiddag, så jag såg till att få OK från arbetsgivaren på att jag fick genomföra det hela, så ingen fritid offrades alls.

Däremot har jag inte vågat ge mig på AA lokalt, främst för att jag är en lite offentlig person.

Det verkar det ju som att du mår väldigt bra och att din kropp/hälsa/fysik tackar dig när du är helnykter. Är du villig att ge upp alkoholen helt för att verkligen ge dig själv och din kropp den bästa present den kan få? I sådana fall hade jag satsat järnet och provat varenda grej för att nå målet.

Ginko
mån, 2023-01-23 - 19:22

@Frihetsjakten Tack för att du delar med dig.
En tanke jag haft länge är att prata med min arbetsgivare och få hjälp genom företagshälsovården. Jobbar på en myndighet så jag tror det finns goda förutsättningar att få den hjälp jag behöver. Samtidigt blir det "definitivt" då. Jag kommer ha ögonen på mig på ett sätt som gör att jag verkligen måste sköta mig och det skrämmer mig... Därför frågar jag mig själv ganska ofta -VILL jag verkligen sluta dricka? Mycket tankar som snurrar och mycket inre monologer har det blivit.
Min kurator sa det till mig de sista gångerna jag gick där, att jag måste bestämma mig. "Vill du sluta eller vill du fortsätta som du gör nu?"

ÅÅÅÅHHH!!! Vad ynklig man känner sig ibland... det är ju bara JAG som kan göra detta, ingen kan göra det åt mig!
Idag har jag klarat dag 4 nykter (har käkat middag och efter det är det safe med annat i magen). Jag vet att håller jag mig nykter upp mot en vecka så kommer det positiva krypande...

Lora
tors, 2023-01-26 - 22:25

Internet har varit min ledstjärna. Det finns egentligen hur mycket information som helst och även fint stöd den vägen.

Bröt själv bryskt direkt. Är en äkta allt eller inget person så helt av föll sig ganska naturligt för mig. Berättade initialt för alla som råkade snubbla över mig om mina problem. Så här i efterhand tror jag det var smart. Då fick jag ett gäng "poliser" och insåg att jag inte rent självförtroendemässigt skulle klara att trilla dit. Då hade jag gått under av skam. Skammen har varit den värsta delen att hantera för mig. Där har jag tagit små steg för att hela tiden försöka lösgöra mig emotionellt från den. Syna den. Idag pratar jag helt obehindrat om någon undrar. Helt öppen.

För min del hade AA inte fungerat. Jag behövde ta itu med skammen. Att jag placerade mig själv i skamvrån och lixom kände att alla såg ner på mig. Att då gå in i ett anonymt forum hade blivit kontraproduktivt för mig. Att istället vara öppen har snarare hjälpt mig i min process att få stopp på allt smygande och den där vinande skamkänslan jag drog runt på.

Initialt letade jag anledningar kring varför jag trillat dit. Idag 5 år senare inser jag att det var ett blindspår. Det fanns ingen anledning mer än att alkohol är beroendeframkallande.

När ni slutar tänk på att alkoholen bedövar. Den gör att man inte förstår sig på sina egna känslor. När man sedan slutar dricka och inte har något bedövningsmedel så blir det rörigt innan man lär sig sina egna signaler. Man står plötsligt naken. Där är det bra att vara beredd och dra ut och springa när man inte får ihop allt som plötsligt trillar över en. Att göra av med energi och lyssna på kroppen. Inte ta för stora kliv med sig själv mer än man klarar utan att huvudet går i spinn. Jobba steg för steg. Sedan skulle jag säga mata er med synen - Denna resa ska bli väldigt spännande! Detta är en utvecklingsresa som är helt fantastisk att få uppleva. Var inte hårda mot er själva vid olika motgångar. Se det snarare som att här tränar man tills saker sitter. Våga ifrågasätta era känslor och red ut begreppen när saker hopar sig utan att straffa er själva. Man lär sig lite mer varje dag. Här inne är alla vinnare. Ett steg närmare äkta frihet!

ISE
fre, 2023-01-27 - 07:18

@Ginko Känner igen mig så, det där med att det är bara jag som kan göra något åt saken. Och hur ynklig och misslyckad man känner sig när det inte gick den här gången heller...