Hej!

Jag är 57 år gammal, kvinna, och beroendet tar mitt liv. Det måste bli ett slut på detta. Skammen och ångesten varje gång det spårar ur - hemsk, ändå trillar jag dit igen. Utan att älta detaljer, det har jag gjort tillräckligt för mej själv, så känner jag nu att botten är nådd. Jag lever ett bra liv med snäll make och bra jobb. Det är skönt att hitta detta forum och få känna att man ändå inte är ett alldeles hopplöst monster. Den här gången ska jag klara det, finns ingen annan väg. Min man säger inte så mycket, han dricker själv för mycket ibland och vågar väl därför inte slå näven i bordet. Man nu känne jag att hans tålamod börjar tryta. Hur kul är det att ens fru slocknar framför TVn på kvällen?
Jag bor på en liten ort där det är svårt för att inte säga omöjligt att vara anonym så jag känner inte att jag kan söka professionell hjälp. Jag tror också att man kan klara det själv. AA är hur som helst inget för mej, det känner jag.
Jag vet att jag kan och nu har jag bestämt mej. Ska följa med forumet och er andra.

Kram!

Maria42

Tillsammans ska vi klara det, har just nu jätteångest eftersom jag inte har en susning om vad jag sa igår. Känner mig konstig i huvudet, är livrädd att jag ska få kramper, har hört att man kan få det när man slutar dricka. Vill bara sova, känner mig jättetrött.

krigarn

Maria42 och Santorini jag hakar gärna på er resa under kommande år :)

Kan bli ett jättefint år som kommer med en dag i taget!

Kram

Maria och krigarn, nu ska vi göra det här nya året till det bästa. Vi är säkert fler som hakar på. Det är bra att läsa och skriva här, det känns skönt att man inte är ensam om att bära sej så här destruktivt åt.

Maria42

Hej Krigaren och Santorini. Snart har vi klarat första dagen, och imorgon tar vi inte första glaset. Kram!

Ja Maria, idag har jag verkligen inte varit sugen heller. Eftersom jag ramlade igår och stikade lillfingret ur led så har jag en bra påminnelse om hur det går. Dessutom har jag en bula i panna så jag kommer nog att gå säker för sug ett bra tag i alla fall. Kanske en nyttig läxa trots allt.

kalla

Jag skall slå följe med er, även om jul och nyår gick bra i år.Var nykter i 6 månader men under sommaren började jag igen.Dom senaste månaderna har det barat ökat, börjat gömma vinet så inte sambon skall se hur mycket jag dricker. Hatar mig själv när jag gör så, men nu skall jag göra ett helhjärtat försök.

Maria42

Vad kul att vi är flera som fått nog, jag höll upp april-juni men sedan var det kört igen och värre än någonsin. Känner igen mig, jag har också gömt och dolt för maken hur mkt jag dricker. Har äntligen förstått att jag är alkoholist. Nu ska jag lyckas, 2012 ska bli mitt år!

PersonligaPersson

Många vittnar om att missbruket ökar efter att man faller dit igen efter en vit period, och blir värre än innan man blev vit. Antagligen ett resultat av att självkänslan går i botten helt med känslan av misslyckande och bristande självkontroll.

För mig har det också varit så, och därför har jag insett att jag och A är färdiga med varann.

Idag på förmiddagen, nyårsdagens förmiddag alltså!, satt jag och skrev ett arbete för skolan. Det tog fyra timmar. Det hade jag aldrig gjort om jag hade druckit igår.
Nykterheten är det bästa som hänt mig, efter mina barn.

Maria42

Så skönt att få höra att nykterheten är det bästa som hänt dig, efter barnen självklart. Har haft en totalt sömnlös natt nu på väg till jobbet, idag slipper jag oroa mig om jag luktar bakfylla. Det känns skönt

Hoppas ni alla har en bra dag. Jag har ledigt en vecka till och tur är det för imorse hade jag fått en rejäl blåtira runt ena ögat, känns för jävligt. Jag trodde jag skulle slippa det eftersom jag slog mej uppe vid hårfästet men icke. Smög ut och köpte täckstift men det funkar inte så bra. Eftersom det regnar är solglasögon inte heller en lösning. Förhoppningsvis är det bättre imorron så det går att kamoflera... Inte är det väl skamligt i sej, vem som helst kan ju halka, men när jag själv vet att det är alkoholrelaterad. Jag hade samma sak för sex år sen vilket gör det pinsammare. Tur i oturen ändå att jag inte slog ut nån tand eller så, jag fick nån sorts mikrosvimning. Inga vittnen utom min man och han är lyckligtvis inte arg på mej. Konstig karl, han måste verkligen älska mej trots att jag de senaste åren alltmer blivit en fyllekärring. Nu ska jag bli värdig honom. Smällen i sej har definitivt gett mej ännu starkare motivation att bli nykter, så nånting gott förde det med sej. Så här vill jag aldrig mera må.

kalla

Tänkte på din man, pratar ni om det efter åt. Här nämns det inte när jag tuppat av på soffan eller gjort något ännu värre(vilket jag har). Att min man älskar mig tvivlar jag inte på,men tycker att det är lite konstigt. Denna gången har jag tänkt vara ärlig mot min omgivning om varför jag inte dricker och även mot mig själv genom att inse att jag inte kan dricka mer.
Jag hoppas att jag denna gången kan komma ihåg känslan som jag har i dag, att jag vill vara nykter och att jag väljer det.
Så jag tar ett steg i taget på en lång väg!

vi pratar inte om det efteråt. När jag somnat i soffan kan han komma och stänga av TVn och ryta "varför går du inte och lägger dej istället för att sitta där och sova?!" Men inget som tas upp dagen efter. Det känns faktiskt som nån beskrev det, i en bok tror jag, som att ha en flodhäst i vardagsrummet. Man ser den men låtsas inte om den. Ibland har jag tyckt att det vore bättre om han blev arg eller ställde ultimatum men han är inte en sån som vill ha konflikter. Dessutom dricker han själv för mycket ibland och då är det väl svårt att klaga på nån annan. Men hans drickande har en annan karaktär än mitt.
Jag har sagt till honom att jag vet att jag dricker för mycket och att jag ska sluta vid nyår. Nu blir det en extra skjuts enom att jag har fallit och fått min synliga blåtira. Det blir tydligt för alla som ser mej. Kanske jag inte ska försöka hitta bortförklaringar utan säga att jag drack för mycke på nyårsafton och ramlade. Kanske jag ska vara öppen med varför jag slutar. Jag misstänker att det kommer att bli svårt att sminka över redan efter en vecka men inte vet jag om jag har lust att gå ut med det bland kollegor heller. Hur det gått till. Nå jag har lite tid på mej att fundera på det. En dag i taget. Men det fungerar som ett jäkla bra antabus just nu...

man man jobbar ofta borta i veckorna och då har jag haft möjlighet att dricka även till vardags. Gömma Bib i garderoben osv. Det har hänt att jag druckit upp en massa av hans öl men inte ens det har han nämnt fast det är uppenbart. Jag vet inte om det hade hjälpt om han skällt eller konfronterat mej. Knappast. det hade bara gett ännu mer skam. Man måste vara redo själv för att sluta.

kalla

Är vi gifta med samma man :D Nej, jag tror inte att det hade hjälpt att skälla på mig heller, men vi skulle nog pratat om detta tidigare. Jag vill helst inte ha någon sprit hemma alls, men känner att det är svårt att ställa sådana krav på någon annan. Hur gör ni andra och vad säger era partners?

Maria42

Som om inget hänt dagen efter, skrattade till, exemplet om flodhästen var klockren! . Men till slut fick min man nog och även tonårsbarnen som är helt nyktra för de tycker alkohol(jag) är så äckligt. Jag har gjort bort mig så många gånger, och ändå fortsatt. Har varit helt inställd på att sluta 1 jan men ändå fick jag känslan idag när det var superstressigt på jobbet att det skulle vara gott med lite vin ikväll!!
Hur är man funtad? Det blir ju inte lite, det blir 2 flaskor för maken är mkt måttlig, han tar 1 glas och är nöjd, resten tar jag o ibland blir det lite whisky också pm maken har lagt sig. Nej usch, idag ska jag inte dricka!!

Idag ska vi inte dricka alkohol! Nu har vi chansen att förändra våra liv till det bättre, vi tar den tillsammans!
Kram!

bästa vänner, ännu en dag. För varje dag känns det bättre ändå. Åtminstone nykter och inget sug alls, tvärtemot snarare, äckel. Jag sover dåligt och min blåtira tycks bara bli större men det är ju övergående. Jag försöker se det som min bästa antabus, jag behöver inte ens fundera på att fortsätta dricka. Inte med detta bevis i spegeln. Men skammen är tung; hur ska jag undvika att visa mej? Fast man kan ramla och slå sej i vilken situation som helst så vet jag själv att den här är alkoholrelaterad. Usch ja, önskar jag kunde vrida tiden tillbaka och slippa detta. Men nu är det så här. det kunde varit värre. Jag önskar er alla lycka till idag.

Maria42

Önskar dig också en riktigt bra dag! Förstår din känsla av skam, har själv den eftersom jag inte vet hur nyår slutade, har inte orkat ta reda på det heller. Är nu nykter dag 3 och det känns bra, har dock inte sovit i natt heller, ska nu jobba och vet ej hur jag ska orka med dagen. Men bör väl sova inatt, hoppas jag. Kram!

kalla

Ja Maria vi går in på dag 3 och denna gången känns det rätt ok, även om min hjärna måste vara felprogrammerad. När stora killen ringde om lite problem på sitt jobb i går, gick min hjärna till ett glas vin. Fast jag bara minuterna innan satt och var så nöjd med mig själv, men lät ju bli så jag somnade ganska nöjd ändå.
Ny dag och nya utmaningar, hoppas att alla får en bra dag.