av Uppgiven75

Uppgiven75
mån, 2023-01-30 - 20:36

Träffade kärleken för 2,5 år sen. Det dröjde nog 4-5 månader innan jag insåg att kärleken hade grova alkoholproblem. Vi diskuterade mycket och han sa att han skulle sluta. Han gjorde uppehåll i 6 månader och under den tiden bestämde vi att vi skulle bli sambos. Då började han drick ordentligt och stängde mig ute precis vid inflytt. Jag fick kalla fötter och backade.

Har sedan haft perioder där vi varit ifrån varandra och med varandra. Men varje gång det känns bra och att han tar tag i sitt liv så blir det återfall med alkohol, stänger mig ute och anklagar mig hela tiden att jag är dum, elak medans han gör inget fel.

Nu hittade vi tillbaka igen efter drygt 3 månaders uppehåll och ifrån varandra. Vi har haft det jättebra och mysigt. Men förra veckan så stängde han mig ute och hade knappt någon kontakt alls. Han svarade ej när jag ringde och knappt svarade på sms.

Han säger att han inte kan leva utan mig och älskar mig. Han säger att allt blir bra om vi flyttar ihop.
Jag älskar honom men har så ont i magen till och från och undrar vad jag håller på med.
Mina vänner och familj vill att jag avslutar en gång för alla. Hans familj önskar inget annat än att jag ska ta ”över” ansvaret och han ska flytta ihop med mig.

Har sån ångest. Lämna eller fortsätta detta förtvivlande.
Han går sällan på AA. Han har gått tidigare för många år sen på 12-stegs programmet men vill inte riktigt göra det nu. Tycker inte det hjälper. Han har även haft samtalskontakt med en alkoholterapeut sen maj förra året. Men han slutar ju inte dricka ändå.

Ångest över vad jag ska ta mig till.
Lämna eller stanna

Lora
mån, 2023-01-30 - 23:19

@Uppgiven75 Så klurig situation. Verkar ju som han verkligen vill men så går det inte riktigt. Vissa tar det längre tid för, vissa kommer aldrig i mål.

Har lite svårt att känna igen mig i det där av och på. Bestämmer jag mig blir det så. Jag visste när jag hade bestämt mig att det blir aldrig mer. För mig var del i den processen att berätta för typ alla hur det låg till. Sedan finns det ju andra här som applicerat helt andra strategier så som läsa på all fakta och nöta in nya vanor. Det finns ju massor av sätt. Det gäller att hitta sitt. Sjukt märklig drog egentligen. Att den sätter sig så olika.

Har du sett denna säsong av stjärnorna på slottet? Där finns ju två medverkande som berättar öppet om sitt missbruk, Lars Lerin & Anja Lundqvist. Båda har det ju gått rätt långt för innan de fick sitt uppvaknande. Det är nog så det är lite. Därför så himla svårt att råda någon 🤗

Haga
tis, 2023-01-31 - 10:47

@Uppgiven75 Känner såväl igen delar av din berättelse. Hur det lovas att bli bättre tex och sen pang så blir det nåt helt annat. Hur älskad man är, hur mkt personen "behöver" en osv osv å sen är man ute igen. I mitt fall var det tydligt (efter ett tag) att varje gång personen försvann, slutade svara, stängde ute osv osv så dracks det. När sen allt kom fram så var det såklart mitt fel att det dracks och jag skulle förändra någonting så kommer det gå bra. Det gick såklart aldrig bra då felet inte låg hos mig och oavsett vad jag förändrade eller gick med på så blev det alltid samma sak igen...

Varje situation är såklart unik och kanske kan det fungera för erd et vet jag inte. Men utifrån vad du skriver så är det enda rådet jag kan ge att springa för livet. En alkoholist som inte är klarsynt och skyller på andra osv kommer äta upp dig levande med lögner, svek och det kommer inte bli bättre. Den dagen han/hon vart nykter ett par år utan återfall, den dagen han/hennes liv faktiskt fungerar bra när hen är själv så finns det hopp. När jobb sköts, vänner är stabila, familjen fungerar och allt det 110% nyktert. DÅ och först DÅ finns det en chans. Det du beskriver nu är precis den jag var förut med min alkoholist. Tyvärr är den bittra sanningen i många fall att du kanske inte är ett stöd utan en möjliggörare. Någon som stöttar och "OKar" alla felsteg, förlåter och tror på osv. Det gör enbart missbruket starkare och kanske är det du som är den som gör det möjligt för hen att fortsätta.

Hade jag vart starkare för flera år sen hade min alkoholist sett dagens ljus mkt tidigare och antagligen vart nykter nu, istället så mörkade jag, ljög och ursäktade villket enbart resulterade i att det blev värre.

Tråkigt svar jag vet, och kanske inte stämmer in på dig men jag hade med den kunskapen jag har idag sprungit långt bort och inte kommit tebax förens personen vart nykter i flera år om ens det.

Lora
tis, 2023-01-31 - 13:46

Faktum är att skammen griper tag i en så man är nästan redo att kasta in handduken och låta alla få rätt. En gång en alkis alltid en alkis. Sanningen är att tar man sig igenom det lilla sugröret så kommer folk tycka tvärt om. Det är bara sjukt imponerande med de som lyckas vända så tuffa situationer där det känns som om läktaren är full av pessimistiska åskådare. Det kräver en inre styrka att ta sig dit. Synd att detta är en så dold och skamlig sjukdom. Det dödar många.

Åsa M
tis, 2023-01-31 - 18:22

Svårt att ge råd, du behöver känna efter vad DU vill.
Klarar han inte att söka hjälp eller genomgå behandling hade jag valt att gå. Det finns gränser för vad man kan hantera och orken tar slut. Uppmärksamma andra på situationen och ta dig ur den, det hade jag gjort. Han behöver professionell missbruksvård och det kan du inte ge.

Snödroppen
ons, 2023-02-01 - 02:30

@Uppgiven75
Det är tufft, jag har levt i samma situation och det skulle rasa fullständigt innan jag kunde ta beslutet att gå för att överleva själv. Jag lämnade allt, precis allt för att rädda mig själv. Där nådde jag min botten, alla har sin egna botten.

"Har sån ångest. Lämna eller fortsätta detta förtvivlande."
Det är så svårt att ge råd annat än att du går när du känner att det är nog, du ber om hjälp när du känner att du inte uthärdar att må så dåligt i medberoendet längre.
Man utvecklar traumaband till alkoholisten som gör illa och det blir destruktivt. Det spelar ingen roll om det är en sjukdom, det ena eller det andra för det är alkoholistens väg att processa sig igenom men vi medberoende behöver gå igenom vår process ; kan jag lägga hela mitt liv i händerna på en sjuk person? Har jag val i livet och hur förvaltar jag de valen? Vad behöver jag för att må bra?
Är jag villig att göra allt för att må bra, för min egen skull?

Självomhändertagande
ons, 2023-02-01 - 05:31

@Uppgiven75
"Han säger att han inte kan leva utan mig och älskar mig. Han säger att allt blir bra om vi flyttar ihop.
Jag älskar honom men har så ont i magen till och från och undrar vad jag håller på med.
Mina vänner och familj vill att jag avslutar en gång för alla. Hans familj önskar inget annat än att jag ska ta ”över” ansvaret och han ska flytta ihop med mig."

Om du läser det här stycket högt för dig själv några gånger varje dag.

Vad vill du då?

Med min erfarenhet som medberoende och sambo i 11 år + 3,5 år som medberoende efter separation skulle jag säga lämna.

Med min erfaren som meditatör i 8 år skulle jag säga lämna.

Med min erfarenhet av att min käraste familj mådde dåligt skulle jag säga lämna.
De var rädda för att säga som de tänkte. Och ändå sa de just de orden - till slut. Och när de stängde dörren för mitt ex och bara jag bjöds så blev det mitt uppvaknande. Fast det tog mig tid, som år! Jag var ovetande om min adhd på en tiden.

Och min adhd skulle bara hjälpa till varje pris!

Med min erfaren av att hans anhöriga var tacksamma att jag tog hand om mitt ex gör mig bara spyfärdig varje gång jag tänker på hur det var. Hur orden sades. Och jag skulle säga spring fort som fan!

Om du inte vill försörja, vårda och ta hand om honom.

Det behöver ju inte bli så, men det är vad jag gjorde. Och det är vad jag läser mellan raderna i din text.

Men köra du, det är bara du, som bestämmer. Och det är ett mycket svårt beslut.

Jag hoppas att oavsett vad du väljer, så var varsam med dig själv. Och med ditt liv.

Du är värdefull.

Och det finns sunda friska fina män därute, som kanske är svåra att finna. De är blyga, strukturerade och hälsosamma.

Och ger trygghet, kärlek, fina stunder och vad du vill.

Vad behöver du?

Uppgiven75
ons, 2023-02-01 - 18:37

@Självomhändertagande åh😔❤️ Du satt spiken i kistan. Tack. Ja, när jag löser vad jag skriver så undrar jag vad jag håller på med.
Jag vill inget annat än bli glad lycklig och få lika mycket kärlek och ömhet som jag ger.
Vill ju ha kvar mina vänner och familj.
Nu ska jag bara ”våga avsluta”
Stort, stort TACK❤️🙏🏻

Självomhändertagande
tors, 2023-02-02 - 10:49

@Uppgiven75
Jag tänker att du ska tacka dig själv. För att du är mottaglig. Och för att du önskar ha det på ett annat sätt.
Jag önskar dig all lycka till. Och påminn dig på något sett när du riskerar att tappa den där bestämda tanken.
Vägen är inte alltid enkel. Eller tydlig. Man kan behöva påminnas. Om och om igen. Oavsett vad det handlar om.
❤️

Hallonpaj
fre, 2023-02-17 - 23:11

Mitt råd är: ’Jag vill leva med dig nykter, särbo i två år medan du lär dig leva nyktert och sen ser vi’.
Alkoholisten måste ha druckit klart, för min har det hittills tagit tre återfall och det är 1,5år sedan jag bröt. Jag tänker att en dag är han klar för sitt nyktra liv börjar han bli bra på nu.
När jag var mitt i det var perspektivet kort, jag önskar ngn hade sagt ’vill du ha det såhär i år framöver?’ För det blir inte bättre förrän alkisen själv tar tag i sitt liv. Tyvärr.
Kraft till dig!