av GrusGrus

Mitt mål är att få all hjälp för missbruk, från alla möjliga källor, inklusive hälso- och sjukvårdssystemet. Behöver hjälp med att förstå deras delning av patientinformation.

1. Har försökt hitta ett systemiskt svar men har haft problem. Hur funkar det med sjukvårdssystemet och anonymiteten i Sverige? Jag skulle vilja gå till en specialistbehandling direkt och vara anonym iaf så att vårdcentralen ser inte journalen som jag skapar hos beroendemottagningen. Är detta möjligt? Typ bara specialisten (på egen remiss kanske?) ser journalen.

Fråga 2 handlar om alkohol och säkerhetsklassade uppdrag. Jag följer organisationens regler för alkoholanvändning och drickande påverkar inte mitt arbete. Ingen dagen efter, inget alkohol i blodet när man arbetar, osv. Kör endast nykter, med egen alkomätare, och med flera dagar innan jag kör, etc. När de gör säkerhetsprovning, vilken tillgång har de till vårdjournalerna? När rapporterar hälsovården och rapporterar de till någon?

Om det finns en officiell regeringsresurs som hanterar patientanonymitet och alkoholmissbruk samt under vilka förutsättningar vården delar information med någon annan, skulle jag vara tacksam om du delar med dig av den.

Tack!

LauraE
fre, 2023-03-17 - 13:46

Jag väljer att skriva samma sak här som jag skrev i mitt föregående inlägg i min egen tråd för ett par dagar sedan.

” För min del, kan jag inte söka vård av flera anledningar (jobbar själv i vården dessutom). Jag vet hur saker och ting fungerar. Jag vill inte ta dem konsekvenserna, då dör jag hellre. Risken för anmälan till soc är stor (vissa läkare anmäler för minsta lilla) och jag vill inte bjuda min exman på detta. Vi har ett gemensamt barn och han vill mig detta. Han var mycket elak och vill se mig sluta såhär. Jag vägrar bjuda honom på det. Jag tycker det är helt sjukt. Man pratar om sekretess i vården, men det är skitsnack. Kommer en anmälan till soc så får även den andra vårdnadshavare information om ens tillstånd. Det spelar ingen roll vad det handlar om. Exempelvis, jag blev våldtagen en gång för tre år sedan (jag var absolut ej påverkad/full eller what so ever). Jag var påväg hem från jobbet. Mitt barn var på sin pappavecka. Så jag sökte vård för dokumentation och polisanmälan. Men så har vården en rutin att alltid göra en orosanmälan vid våldtäkt. Så min exmake fick reda på precis allt, han som själv utsatt mig för skit en gång i tiden. Sen kommer han med nedvärderande kommentarer till mig att det var rätt åt mig osv. Så vården, sekretess och allt är åt helvete. Jag tog kontakt med sjukhusadvokaten och ifrågasatte detta, jag gjorde en ivo anmälan och fick rätt att driva det vidare. Men jag var i så dåligt mentalt skick att jag inte orkade.

Därför har jag ingen möjlighet att söka vård. Jag vet att min exmake kommer börja att trycka ner mig igen, mobba mig, skratta åt mig och säga att jag är nobody utan honom osv. Jag kommer återigen bli djupt deprimerad och vi är igång igen. Jag vägrar bjuda honom på detta. Plus att jag känner de flesta här i vården. Jag har ett brett kontaktnät. Jag förstår de som inte vill/vågar söka vård. Finns så många anledningar och det är så synd. Jag tänker att så många fler hade kunnat räddats och fått hjälp om man hade vågat. Exempelvis, kommer jag aldrig mer söka vård om jag blir våldtagen igen. Så är det bara. Så jag tror att man måste göra om systemet till det bättre. Det finns stora brister här i mycket! Skulle gynna både individen själv och samhället i stort om folk söker. Men nu är det vad det är. När jag blir tillräckligt frisk och orkar så har jag full möjlighet att dyka in i dessa brister och försöka driva till en förändring så att fler vågar söka. Jag har full insikt, både som patient och vårdpersonal. Just nu försöker jag att bli frisk på egen hand och med hjälp av denna grupp samt aa. Funderar även på att söka vård utomlands, håller på att planera för det. Där är jag anonym iaf.”

Lora
fre, 2023-03-17 - 13:51

@Rosette Jag vill påminna om att vi har yttrandefrihet i Sverige. Denna text blir styrande i debatten med andemening att bromsa densamma utan att för den delen lyssna, resonera, besvara och i yttersta fall bemöta kritik. Jag vänder mig mot att ni lindar in resonemanget på det sättet. Förväntar mig mer av personer som jobbar i dessa forum.

Ingenstans går det att utläsa att man tar till sig av de brister som nämns. Ingenstans utläser man att det ens finns brister / systemfel att ta tag i. Det slätas snarare över som att det kan ha blivit fel i vissa fall. Sedan blir det lite locket på.

Är evinnerligt trött på locket på attityden. Nu går vi vidare. Skulle mycket hellre se att man kan ta till sig av kritik som framkommer, resonera och jobba igenom densamma. Inse att alla system defakto har brister. Finns inga förträffliga system.

Lora
fre, 2023-03-17 - 14:17

@LauraE Starkt av dig att stå upp. Inte bara en gång. Utan gång på gång. Det blir ofta väldigt ensamt när man driver förändring. Kanske märkligt att just jag skriver... Är bara så himla van vid att det blir tyst när man ryter ifrån. I hear you sister 🤗!

Kennie
fre, 2023-03-17 - 16:04

@Lora
Jag tycker att du ser påhopp där ingen sådan avsikt finns, åtminstone inte i mina inlägg. Då blir de svårt att diskutera brister nyanserat så som du efterlyser. Jag retar mig på när någon säger att de vet hur det funkar inom vården. Det är som när en lärare säger att de vet hur skolan funkar. De vet hur deras egen skola funkar, men för varje dålig skola finns minst lika många bra. Men av någon anledning är det ofta de negativa rösterna som hörs mest och om man inte håller med upplever de det som nån sorts kränkning och skruvar upp tonläget. Då blir det lätt tyst om man själv ogillar när det blir hetsiga slå-i-huvet-diskussioner. Systemfel, ja, visst kan det vara så. Det blir naturligtvis osäkert när individer tar beslut. Men det är svårt att hitta andra alternativ. Kanske skulle det alltid krävas en second opinion för att göra orosanmälan? En sak är du och jag överens om, skam lägger hinder i vägen och förstör. Jag har som du varit öppen med varför jag inte dricker längre. Kanske är det så man släpper skammen, berättar för en person i taget, bygger vidare på den trygghet som ett gott bemötande ger.

Magnus
fre, 2023-03-17 - 16:18

@Lora Vi ber om ursäkt om vi har varit otydliga. Ni har rätt till era upplevelser och er kritik av hur vården har behandlat er. Att vi har skapat möjligheten till anonym hjälp via nätet är bl a för att personer som har negativa upplevelser, eller som är oroliga för negativa konsekvenser ska kunna börja så här. Just nu håller vi faktiskt även på med en vetenskaplig studie för att förstå olika hinder som finns för att söka hjälp. Ett av syftena med att göra detta är att kunna påverka vården i en positiv riktning. Om någon av er skulle vilja delta i denna undersökning så kan ni läsa mer här: https://redcap.ki.se/redcap/surveys/?s=RLRWMM47Y4DRJ3KK

Som bl a @LauraE beskrivit så anmäls oro för barns situation till socialtjänsten. Det är en laglig skyldighet i vården och ska inte blandas ihop med om vårdpersonal sprider uppgifter om en persons alkoholproblem till andra som inte är inblandade i denna vård. Den typen av informationsspridning eller läsande i andra enheters journal är olagligt. Det är så klart inte mycket till tröst om det har drabbat dig. Jag uppmanar er dock att anmäla det om det händer. Det är också bra att som patient vara försiktig med att ge vårdpersonal eller andra tillstånd att titta i alla journaler. Det är inget som de heller ska begära utan att tydligt förklara varför. Vi arbetar aktivt med att utbilda vården i alkoholfrågor och då bl a att alkoholvanor inte får vara ett skäl att neka vård.

När det gäller anmälan angående oro för barn så är det något som vi alla i de flesta fall vill ska finnas. Om t ex ditt ex gör saker som kan påverka ert gemensamma barn, så är det bra om någon får reda på och kan ställa frågor om det. Samtidigt så måste detta kunna göras utan att socialtjänsten utsätter någon av föräldrarna för starkt obehag eller mer utsatthet (som ni beskrivit). Det låter direkt olämpligt att kanske t om olagligt eftersom varje förälder har rätt till sin egen sekretess i förhållande till den andre föräldern.

Samtidigt är syftet med Alkoholhjälpen främst att hjälpa personer att ändra sina alkoholvanor. Som några användare påpekar så finns det många människor som söker och får bra hjälp av sjukvården eller socialtjänsten och där sekretess och integritet hanteras på ett bra sätt.

Vänliga hälsningar

Magnus
Rådgivare på Alkoholhjälpen

Magnus
fre, 2023-03-17 - 16:32

@GrusGrus angående dina frågor så skulle jag säga angående 1 säga att det ska gå att ha kontakt med specialistvård utan att primärvården känner till det. Jag skulle rekommendera att du ringer till mottagningen anonymt först och frågar hur du gör för att säkerställa detta. Du bör sedan vara försiktig med att lämna samtycke till hela din journal. Det ska endast behövas i särskilda fall. Tyvärr kan du inte vara anonym inom sjukvården. Däremot har en del socialtjänst och kommunal verksamhet möjlighet till visst samtalsstöd anonymt.

När det gäller 2. så är sjukvårdens sekretess är ganska omfattande och det krävs annan lagstiftning eller ditt samtycke för att bryta denna. Jag vet tyvärr inte vad som gäller säkerhetsklassade uppdrag. Om det är en myndighet gör den bedömningen, så kan det vara så att de har laglig rätt att ta del av din journal. Men även detta bör du kunna få tydlig information om innan.

Lora
fre, 2023-03-17 - 17:31

@Magnus Tack för ditt svar. Jag har tagit del av undersökningen. Besvarat den och även angivit mitt nummer för att delta. Jag ville verkligen delta. Jag ville hjälpa till. Man fick fylla i när man var tillgänglig för uppföljningssamtal. Jag gjorde det men ingen ringde. Detta var vid jul.

Det finns en podd. Under ytan. Flera avsnitt som handlar om vårdnadstvist. Det märkliga med den är att inget tagits upp i media. Faktiskt otroligt märkligt med tanke på innehållet. Där finns en rad inspelade samtal i alla instanser inklusive med domare som lämnar mycket övrigt att önska. Farligt att inte bemöta och borsta bort när podden finns där och lyssnas av massor. Inger inget gott förtroende för systemet precis. I alla fall inte hos mig som är otroligt trött på locket på.

Jag tror inte man tar sats som @LauraE om det inte finns en reell anledning. Jag vill se att man klarar att förhålla sig neutralt och professionellt till henne baserat på hennes erfarenheter. Att man fångar upp henne och övriga. Att man gör något! Det krävs en riktig kraftsamling att våga uttrycka sig som hon gjorde. Att hon skriver att hon vet hur det är. Att hon känner massor inom vården. Hon kanske har en poäng där hon befinner sig? Hon är ju så otroligt tydlig med sin rädsla. Den kan man inte bara vifta bort. Inte bara hon - det finns ju fler här som uttryckt oro för vården. De kan ju ha en poäng? Vem kollar upp det? Karolinska tex. Det är ju ganska känt att de har grava problem i ledningen. Så ni får ursäkta. Jag är inte förvånad över att det bubblar över. Snarare förvånad att man inget händer.

Det måste finnas utrymme för individen före systemet. Hon ska inte behöva leva sitt liv så. Har hon inte sagt nog för att någon ska ta sig an henne på riktigt och faktiskt komma fram till en process där hon har förtroende? Varför inte kontakta nu och bolla med henne? Vad mer krävs? Vad är alkoholhjälpens funktion här?

Vi är inte speciellt skolade på att fånga upp riktigt trängda personer. Det blir lite låt gå. Det är tröstlöst att gång på gång försöka ta upp saker men det blir ingen förändring. Ingen orkar på riktigt lyssna och är redo med papper / penna att hitta lösningar. Man kommer inte tilltals och blir bortviftad. Det tär på en.

Här finns ju även en guldgruva i form av input. En undersökning är säkert bra men jag tror redan vi har en hel del info att oavsett den undersökning som nu pågår. Visst har ni väl dragit vissa slutsatser här hos Alkoholhjälpen om saker som inte fungerar i systemet? Förslag på hur man kan utveckla samhället baserat på info även från detta forum?

Borde finnas en standardiserad process med utvärdering av soc med. Ett tungt och dyrt system där skattebetalarna borde kräva att det uppfyller det man avser. Det är ju hur många somhelst som trillar igenom systemet. Fråga dem. Var detta till hjälp? Vad skulle du föreslå som förbättringar? Vad gav bäst stöd etc. Då får man en gedigen databas. Ser om man täcker upp en lagom mängd eller om det gått inflation i systemet. Gör den online. Det var förslag...

ISE
fre, 2023-03-17 - 18:28

Alla vi alkoholister som inte bor i storstadsregionerna har en mycket brantare uppförsbacke mot att söka vård än ni i sthlm eller gbg. Det är sanningen,

Lora
fre, 2023-03-17 - 20:11

@ISE Läste precis din tråd. Försökte förstå vad din rädsla kom ifrån? Kommer själv ifrån en väldigt liten stad. Alla känner alla. Att gå till sjukhuset där... aeh... Vet inte vem som skulle gjort det? Det skulle direkt bli samtalsämnet på stan. Skulle sprida sig som en löpeld så som alla andra rykten. Det är verkligen sant. Små städer är något helt annat.

Den lilla stan jag kommer ifrån dracks det dock friskt. Hembränt flödade. Så skulle jag åka tillbaka är det nog väldigt många har fastnat. Rädslan för ryktesdrev skulle jag dock tro gör dem väldigt ensamna i sitt drickande. Galet & kontraproduktivt på alla sätt men kan verkligen sympatisera med det.

Alltså det går ju att bli nykter helt på egen hand med. Frågan är nog snarast vad känner du att du vill ha för stöd? Vad tror du på? Fungerar dessa forum eller behöver du mer?

Lora
lör, 2023-03-18 - 10:07

@Magnus skrev:"När det gäller anmälan angående oro för barn så är det något som vi alla i de flesta fall vill ska finnas. "

Faktiskt inte, det har gått för långt. Man skyller på barnen och tar den vägen igenom för att nå fram. Frustrationen över att inte nå fram är så stor ibland att det är det spåret man använder. Här kan många trycka på en avtryckare. Granne, vän, läsare på en blogg, farmor, dagis etc. Vem som helst. I min mening har det gått inflation i detta. Det är inte bra för någon. Det jag efterfrågar är att man tänker en extra gång på syftet och vad man vill uppnå?

I vårt fall var det en läkare. Han hävdade att han var tvungen. Sedan bar det av. Ingen tänkte på all skam. Inte ens idag är det någon som bryr sig. Det borstas bort. Man hade på flera nivåer enbart fokus på min mans ord. Mitt var ointressant. Jag var redan dömd. Jag var alkis.

Om man tänkt på syftet. Allt pekade ju mot mitt alkoholmissbruk i all hantering. Här fanns inga nyanser och dokumentation innehöll dessutom grava felaktigheter. Då alkohol var det enda soc och alla övriga tog sig an. Då får man fråga sig. Bidrog de till att det upphörde? Vem äger rätt att besvara den frågan? Är mitt ord betrott här? Är det ens intressant?

Jag svarar absolut nej på den frågan. De bidrog och bidrar än idag till ett trauma.

Jag efterfrågar att man försöker sätta sig in i vad som händer med en människa när man anmäler. Om nu syftet är att få någon nykter? Att göra det inför ens barn. Att göra det inom ramarna för samma system som kan trigga igång att barnen tas ifrån en sätter en enorm press på någon som försöker bli nykter. En som redan ligger på gränsen.

Sedan är det nog så att de som anmäler inte alltid har just alkoholen som ett grundsyfte. Ens partner kan vara så frustrerand att de tar detta tillfälle för att trycka till. Få sin röst hörd och gråta ut. De är ju per definition medberoende. De klarar inte själva sätta gränser. Så jag förstår det behovet. Stöttar det. Men att göra det under de första skälvande dygnen när man försöker bli nykter är i min mening grymt. Fräckt tom. Här borde soc vara beredda och tänkt till så att processen tar höjd för detta. Nu tror jag inte ens man tänker på det. Att det finns med som en komponent när man rullar ut processen.

Om det då sker inför ens barn sätter man ju igång ett maskineri av saker som man inte från soc sedan tar ansvar för. De ska ju hantera barnen säger de...

Att även systemet är byggt så att man bygger ihop stöd och straff i ett gör det i min mening kontraproduktivt. Hur många sitter kvar i källaren och dricker ensamma på grund av just denna orsak?

Hade det inte funnits en poäng att strunta i soc och istället fokusera på att hitta en process som den med problem skulle känna sig hjälpt av? För att komma åt problemet? Vi pratar om barnen att det är därför men det är ju inte det man fokuserar på sedan. Det är ju missbrukaren.

Om syftet är nykterhet. Vi vet ju alla hur alkohol bidrar till konflikter och dysfunktionella familjer i bisats. Ge den beroende mycket mer utrymme att komma tilltals. Utgå ifrån den så den känner sig trygg. Nu är det tvärt om! Systemet före individen. Systemet är byggt för medberoende inte missbrukare. Detta trotts att nyckeln till förändring bygger på att man får med sig missbrukaren.

Jag har sett att ni anser att jag borde tagga ner så jag gör ett försök till för att förklara mig. Jag vet dessutom att jag är långt ifrån ensam om mina tankar. Frågan är bara om man är beredd att på riktigt granska systemet och dess effekter? Om man är beredd att öppet fundera över vad det är vi håller på med eller om det är viktigare att hålla fast vid det vi har? Ett gammalt system som är i rullning och skulle kosta massor att genomlysa från grunden?

Frågan i tråden är viktigt. Här finns det uppenbarligen folk som är osäkra. Detta i en tid när all energi borde läggas på ett system som stödjer den med problem att bli nykter och undanröjer alla sidospår.

LauraE
lör, 2023-03-18 - 10:57

@Lora
Vi verkar ha haft liknande erfarenheter. Så synd och tragiskt. Det finns barn som far illa påriktigt och jag tycker då att soc är superbra att de finns, men tyvärr sker det misstag även då när de inte lyssnat på viktiga signaler och barnen kommer till skada. Till och med avlider i vissa fall.

Jag minns vilken chock jag fick när läkaren sa till mig på gynakuten att det är deras standard och rutin att ALLTID orosanmäla vid våldtäkt, trots att inget barn varit närvarande eller att jag varit påverkad/gjort något. Jag bönade och bad, förklarade att jag inte vill att min exman ska veta om att jag blivit våldtagen. Berättade om situationen, vilken ytterligare påfrestning det skulle bli för mig, men ffa mitt barn skulle fara mer illa av en orosanmälan. Men de måste följa sina rutiner. Och ja, samma sak bad jag även till soc när de ringde, men förgäves. Helt absurt och helt sjukt. Man pratar om barnens bästa. Det är skitsnack. Förlåt mig, men jag är uppriktigt förbannad över systemet. Man tar så lätt på detta.

Jag minns en gång för inte sålänge sedan när jag jobbade på akuten. En flicka kom in med sin pappa som var sjuk. Jag hade flera kollegor som var på mig att jag måste göra en orosanmälan då flickan hade smutsiga kläder, men jag lyfte detta med pappan istället. Och han förklarade att han vobbade, dvs fickan var förkyld och var med honom när han jobbade på verkstan. Så jag vägrade en orosanmälan och faktiskt blev flyförbannad på mina kollegor. Folk fattar inte vilken stress det kan drabba en familj. Sen såklart ska man orosanmäla när man verkligen är orolig och har misstanke om att barn far illa.

Hade jag varit orolig för mitt barn pga mitt beteende, så hade jag tveklöst sökt vård och faktiskt inte brytt mig om vad min exmake får reda på. Allt för mitt barn. Men nu är jag orolig för MIGSJÄLV och jag vill verkligen söka/få vård/hjälp, för jag kommer dö tidigt i denna sjukdom, men kan inte då jag inte vill ha med soc att göra, och min exmake har inget som helst med min hälsa att göra. Jag vill inte förlora mitt barn och jag VET att hen kommer fara mer illa av detta.

Usch, jag blir så ledsen. Jag vill verkligen ha vård. Jag vill ha antabus :( jag vill ha hjälp. Men kan inte pga som systemet är uppbyggt.

Förlåt hörni för mitt inlägg. Jag ville bara skriva av mig!

Lora
lör, 2023-03-18 - 11:08

@LauraE Ja, jag förstår precis. Även jag blir förvånad av att det ska anmälas vid våldtäkt. Vad är syftet? För vem? Någon ringer desperat, bönar och ber. Herregud, jag har faktiskt inga ord... Det är bara grymt.

Magnus
lör, 2023-03-18 - 13:01

@Lora skrev:"Vad är alkoholhjälpens funktion här?"

Jag tycker att det är en intressant fråga och jag lär mig mycket av att ni vill dela med er av era upplevelser. Jag kan kolla efter helgen och återkomma till dig kring studien. Hoppas även att det är ok att jag läser och kommenterar mer då.

/magnus

LauraE
lör, 2023-03-18 - 13:14

@Lora
Ja precis, jag ställde mig också frågan. Syftet är att den andra vårdnadshavaren ska ”stötta upp” då det är en väldigt traumatisk händelse för en kvinna. Men syftet tappar sin funktion i många fall, så som i mitt då han istället gick på mig. Jag tycker detta ska vara frivilligt. Samma sak när jag frivilligt sökte för alkoholöverkonsumtion en gång. Självklart blev det en orosanmälan , det blev kaos. Han blev ju involverad och jag fick ord till mig som ”fyllo”, ”tragisk”, ”samhällets bottenskrap”, ”värdelös mamma”, ”ego” osv. Jag drack inte mindre för det och lyckades både dra mig ur vården och soc. Idag är allt ” bra”, men nej det är det inte. Gud hjälpe mig, kommer supa ihjäl mig. Hållit mig en vecka nu. Varit på ett aa möte och ska på fler. Återigen, vård utomlands är ett alternativ för mig, det får bli en ekonomisk kostnad, men värt det.

Lora
lör, 2023-03-18 - 13:20

@Magnus Absolut, personligen hoppas jag ni kan få mer mandat i samhället och att det finns en länk in till de som ansvarar för detsamma. Ni ligger på många sätt så nära källans båda sidor och borde kunna ha relevant, neutral input till systemet för att utveckla detsamma.

Utvecklingen kring social media och utveckling i stort kring människor och dess känslor har ju utvecklats rejält sedan AA uppfanns. Det vore ju naturligt att även systemen ses över kontinuerligt för att säkerställa att de uppnår det de åsyftas att göra. Det finns ju flera sätt att bli nykter på. Detta forum är ju ett.

För mig att min drivkraft de stora siffrorna som visar på riskbruk. Det är få som söker hjälp och ännu färre som blir permanent utan problembruk. Det blir lätt vi silar mygg och sväljer kameler med det som görs idag. Det behövs en rejäl funderare kring samhället i stort för att på riktigt göra skillnad.

Lora
lör, 2023-03-18 - 18:26

@LauraE skrev:"Syftet är att den andra vårdnadshavaren ska ”stötta upp” Återigen, systemet före individen. Det hade ju varit fint om du fick bestämma om det var till hjälp eller inte. Tydligen känner staten att de vet bättre än dig i det fallet.

Återigen blir straff & stöd ihopblandat i en instans. Man mår skit vid en våldtäkt och plötsligt ska soc in i den röran. Då ska man sitta där och förklara sig. Med rädslan att inte hålla ihop. För då tar de barnen...

Jag tror inte ens det behöver vara en konflikt mellan par här. Jag klarar att prata med min man själv och har 0 behov av ytterligare instanser. Vi är olika. Vissa kanske tycker soc är ett utmärkt komplement vid övergrepp. Uppskattar att de finns med. Då kan de ju fråga den som är utsatt. Det hade ju varit snyggt.

Vårt fall hade nog inte gått vidare om jag inte hade satt mig så på tvären. Om soc känt att jag satt med mössan i handen och tackade dem för fin insats. Det gjorde jag ju ej som ni förstår. Då blev plötsligt psykolog, föräldrar, barn etc indragna. Blev intervjuade efter "alkoholexperten" sagt sitt på uppstartsmötet. Från övriga framkom inget. Psykologen pekade på helt andra saker som uppkomst av konflikt än alkohol.

Man utgick väl från att denna bråkstake ska sättas på plats. Alla varningssignaler drogs igång när jag surnade till. Hon ska bli hjälpt av systemet.

Jag var förbannad över att de inte var neutrala. Att de direkt tog makens parti. Att de pratade bakom min rygg med maken. Så jag sa till sekreteraren du är inte professionell. Du är inte neutral. Det skulle jag inte gjort om jag velat glida under radarn. Då bar det av. Hon blev förbannad och beskrev sitt CV. Mitt svar blev bara. Vidare processen får visa om du klarar att vara neutral. Alla blev informerade om vad jag ansåg. Även gruppchefen.

Resultatet:
- Min mamma fick inte följa med på uppstartsmöte
- Första mötet startade med alkoholexpert körde 30 minuters into om vilken typ av stöd jag kunde få. Mao hade de redan bestämt vilka problem jag hade utan att fråga mig.

Efter det vägrade jag delta. De fick fråga vemsomhelst om vadsomhelst. Jag gick inte dit igen. Gjorde klart för dem att förtroendet var helt förbrukat.

Det är mänskligt att bli förbannad när någon ryter ifrån som jag. Jag förstår att jag tillhör 1% som tar till ord som så. De flesta hade fogat sig in i systemet. För mig är det inte viktigt att jag sattes dit. För mig är det viktigt att man har system för att lösa grundproblemet.

Vi skulle fått ny handläggare direkt enligt mig. Förtroende var ju totalförbrukat från start. Man måste ju även anse att jag hade rätt. Hon var inte neutral och man fick lägga till material i efterhand då man insåg att viss info var felaktig. Man skrev ett politiskt svar där man ursäktade processen. Jag tror ingen bryr sig. De är mest frustrerade över att jag så ifrån. Så jag hoppas med detta att man kan bygga in någonsorts system / struktur för att undvika att saker totalt låser sig vilket blir kontraproduktivt för alla.

ISE
sön, 2023-03-19 - 09:11

@Lora @LauraE Jag är så ledsen för er skull. Allt lidande ni gått och går igenom. Det är slitsamt nog att vara beroende. Ledsen för att vi mammor inte kan söka hjälp, att vi inte tros vara bra för våra barn.

Lora
sön, 2023-03-19 - 10:59

@ISE Det är nog min slutkläm med. Människosynen. Den låser in folk i källaren. Att man tror att har det inte gått och man hamnar på soc så är hot i ena handen och stöd i andra handen melodin. Att man tror att det går att trycka igenom folk. Tala dem tillrätta som ett barn. Jag tror det är fel väg att gå. Man vet sina problem i det skedet. Man är skör. Man är rädd. Man försöker hålla uppe fasaden.

Systemet är förlegat i min värld.
Om man istället blev betrodd. Att inte koppla ihop hotet om barnen. Att man själv fick komma tilltals med värdighet. Då hade det gått lättare. Bort med soc stämpeln och in med självutvecklingstämpel. In på retreat typ.

Detta är som första steg på samhällsarenan för att utveckla systemet så fler kommer ut.

När sedan fler folk får koll på vad detta handlar om och vågar öppna sig kan vi kliva vidare i samhällsstrukturen. Börja prata öppet om problematiken under en kafferast. Utan att vi håller på och dömmer / forserar oss över den beroende för att styra densamma. Detta för något så enkelt som att man blivit beroende av en drog som flödar i samhället.

Sluta sammankoppla soc. Rädslan denna process medför och okunskapen som finns i samhället kring vad detta handlar om blir kontraproduktiv. Vi silar mygg och sväljer kameler med denna struktur. Vi vet att man kan bli ett svin av alkohol. Det ligger i drogens natur. Frikoppla från soc och inför en mycket mer harmonisk stämning där individen får komma tilltals. Berätta vad den behöver.

Jag tror egentligen två saker måste klicka. Att se sin situation med klara ögon och frikoppla sig från den skam det medför. Sedan att hitta sina egna steg för att bli fri.

I mitt fall valde jag att ta smällen direkt. Jag berättade rakt av som det var utan omsvep för alla. I och med det kände jag att snacket skulle dö. Jag styrde min historia. Sedan har jag undan för undan släppt greppet om skammen. Det går. Om man tar det steg för steg. Tränar i små proportioner. Börjar med de man litar på. Det är ingen lätt resa. Verkligen inte. Men den är så grymt värd det. Jag har ett liv idag. Ett väldigt fritt liv dessutom med familjen i behåll.

Torn
sön, 2023-03-19 - 12:30

@Lora Jag har egentligen inget att tillföra i den här debatten mer än att jag tycker att det borde anmälas till Soc så mycket det bara går om barn far illa. Det finns så många alkisar som aldrig kommer bli nyktra, och då gäller det att enbart tänka på barnens bästa.