av Alltid

Alltid
sön, 2023-03-26 - 15:39

Känner mig så ledsen har en stor sorg inom mig. Jag har varit tillsammans med en man i tre år han är mitt livs stora kärlek och jag älskar honom som jag aldrig älskat någon tidigare. Han och jag har haft så många fina stunder och upplevt så mycket tillsammans på dessa tre år vi skulle ha haft det världsbäst om det inte varit för alkoholen. För ca ett år sedan fick han ultimatum att antingen flyttar du ut eller söker behandling motvilligt blev det behandling och han var på ett SIS-hem i 6 månader. Han kom hem allt var frid och fröjd och han höll sig nykter ett tag efter hemkomsten från SIS-hemmet. Men sedan började han igen att hitta på ursäkter för att ”få dricka”! Återigen tjatade jag på honom sluta drick eller flytta ut, vilket slutade med att jag i princip kastade ut honom - vilket innebar att jag krossade mitt eget hjärta, jag älskar ju honom! Vi har nu bott ifrån varandra i två månader men vi kan inte släppa varandra jag vet inte hur många gånger vi har sagt under den här tiden att vi ska släppa varandra! Mitt hjärta och mitt förnuft har brottningsmatch varje dag mitt förnuft säger att jag inte kan leva med någon som inte vill bli nykter och blir han nykter ska jag då leva med oron att ”när ska han börja dricka igen” mitt hjärta gråter och jag längtar efter honom varje dag! Han är en fena på att manipulera och han vet vilka punkter han skall trycka på för att få mig att falla tillbaka! Jag vet att det enda rätta är att bryta helt men mitt hjärta vill ju inte det - En stor sorg är det för vi bor ju inte isär för att kärleken har tagit slut utan för att han valde älskarinnan ”alkoholen”!

Rosette
fre, 2023-03-31 - 16:41

Hej @Alltid, du har startat en tråd här där du berättar om vad du går igenom just nu. Hopp och tillit i relationen till denna man som gång på gång bryts ned. Hjärtat vill en sak och förnuftet säger en annan. Fint att du skriver här som ett sätt att ventilera kring detta, har du något mer stöd runt omkring dig?

Ibland kan det ta lite tid innan en tråd får fart, skriv gärna igen så hamnar den längst upp. Hoppas också att du hittar mycket här inne som blir hjälpsamt för dig! Vi finns här på det sätt vi kan.

Varma hälsningar,
Rosette, Alkoholhjälpen

Tröttiz
fre, 2023-03-31 - 23:25

@Alltid
Hej.
Fint att du skriver här. Att få ventilera tror jag att gör så mycket. 🌺

Ja ... dessa olika sidor, och så börjar man hoppas och blir platt fall. Och det där med att dricka, finns alltid anledning, bra väder dåligt väder ont i axeln, jag har ju varit utan så länge så kan nog fixa det ...

Känner med dig gällande hjärta och förnuft. Att slitas mellan dem. Jag har också varit där. En inre dragkamp.

Jag tänker att det är så lätt att fastna kring den beroende, vad gör han nu, hur kommer det att gå ...
tänk också på vad Du behöver i allt detta. 🌺

Kram.

Åsa M
lör, 2023-04-01 - 07:50

Det är en jättesvår balans. För mig, som varit medberoende länge innan relationen började, blev det ohållbart. Jag orkade inte ha en relation med någon som inte kan ta ansvar för sig själv. Jag tror du behöver se till dina egna behov. Att vara i en relation med en alkoholist kommer alltid innebära att du måste hantera beroendet. Dagligen. Om du inte trivs med det så behöver du dra en gräns för dig själv. Det finns relationer där alkohol inte förekommer som ett problem. Jag önskar dig en sådan. ❤️

Alltid
tis, 2023-04-18 - 17:42

Tack för era kommentarer och fint stöd. Mitt hjärta och förnuft fortsätter att brottas med varandra. Jag har ingen annan att prata med förutom vänner som jag själv inte vill belasta med detta mer! Har pratat med en terapeut fyra gånger men gav mig absolut ingenting! Vi har daglig kontakt och ses ibland men jag ser för varje gång vi ses hur han blir sämre och sämre och nu är det riktigt illa. Det har gått så långt att jag bara väntar på samtalet att det skall hända honom någonting pga av berusning. Sjukvården vad gör den inte ett skit, innan påsk var han till vårdcentralen och läkaren sade till honom du får välja på 6 dagars avgiftning eller LVM klart han väljer avgiftning. Men vad händer när han kommer hem från avgiftningen jo han är fortfarande abstinent och samma dag som han kommer hem har han ny avtalad tid hos sjuksköterska på vårdcentralen på orten där han nu är skriven. Där lyckas han på något vis få sjuksköterskan att få läkaren att skriva ut Oxascand 25 tabletter till honom dagen innan skärtorsdagen ingen uppbackning alls från vården under påsken!!! Han fortsätter att supa och nu är det som tidigare skrivet värre än någonsin! VARFÖR kan ingen i hans närhet se hur illa det är han behöver LVM jag har lovat att inte lägga mig i denna gången (vet att jag borde). Jag träffar honom ibland som skrivet men jag blir lika besviken varje gång för han lovar och manipulerar och jag säger till mig själv varje gång ”det här var sista gången”!!! Jag har nu sagt till honom att jag vill inte ha med honom att göra mer så länge han är på fyllan! Han säger ”har jag inte dig så har jag ingenting och sänkan jag lika gärna supa ihjäl mig” svarade honom att ”ja det är ju ditt beslut”. Jag vet ju att jag inte vill ha det så här vad är det som gör att jag inte kan gå vidare??? Jag går med denna oro att det skall hända honom någonting! Det har gått så långt att jag t.o.m. tänkt tanken att det vore enklare att han söp ihjäl sig (fruktansvärt att tänka så) då fick jag sörja en gång för alla! Han är världen bästa snällaste omtänksammaste människa när han inte dricker. Jag försöker intala mig själv att den personen finns inte kvar som han är nu och att jag älskar någon som inte finns! Om han ändå kunde få orken kraften viljan till att bli nykter en gång för alla! Jag tänker också vart tog den starka kvinnan som sätter värde på sig själv vägen? Jag kämpar på och tar en dag i taget! Vi älskar varandra och vill vara tillsammans men han kan inte bli nykter och jag vill inte träffa honom när han är full - moment 22!!! Önskar så att jag kunde ta steget och släppa honom på riktigt men den där kärleken!

a22louas
tis, 2023-04-18 - 20:04

Jag har varit i en liknande situation som dig med medberoende och jag är även själv nykter alkoholist. Jag förstår att du har en besvärlig och outhärdlig situation där du slits mellan olika känslor och hamnar själv i sista hand. Du skriver ingenting om den här mannens sociala situation: om han har jobb, kontakt med socialtjänst osv, så det blir lite svårt för mig att exakt råda dig hur du ska göra men jag tänker såhär: du kan alltid göra en orosanmälan till socialtjänsten i hans hemkommun och om det finns möjlighet för fler i hans närhet att göra det är det desto bättre med ju fler orosanmälningar som trillar in. Jag, m fl gjorde själva det på min nära vän, vilket ledde till behandlingshem för hans del. Ena sidan av dig är rädd för att något ska hända honom och den andra önskar han skulle supa ihjäl sig och jag känner såväl igen de motstridande känslorna och är helt naturligt i din förtvivlan. Jag tänker också att på ett sätt är det egentligen bara bra om han är ute och snurrar och blir lobbad eller hämtad av ambulans för då är han inne i rullarna och kan få hjälp, hur hjärtlöst det än kan låta i stunden.

Jag tycker att du ska tänka på dig själv i första hand och ta hand om dig själv, så att du kan må bra och få ro? Du behöver inte bryta med honom för gott, om han inte är direkt farlig för dig, men iallafall för ett tag. Då kan du komma underfund med vad du vill och hur du vill ha det.

Jag vet inte om mitt inlägg är till någon hjälp för dig men jag känner verkligen med dig och din situation. ❤️

Alltid
tis, 2023-04-18 - 22:46

@a22louas tack all ”pepp” är jag så tacksam för. Efter att hans LVM-tid löpt ut fick han jobb (vikariat) vilket han är sjukskriven från just nu men han lär väl inte komma tillbaka till det, kontakten med soc upphörde då! Jag vet att det är en orosanmälan gjord i hans kommun där han bor nu och där är han även ”känd” sedan tidigare men inget händer! Även på vårdcentralen är han ”känd” sedan tidigare med sin problematik. Tyvärr var det behandlingshem han var på under LVM-tiden endast en förvaring! Farlig är han inte han är världens snällaste! Men alkoholen ställer till det! Jag vet vad jag vill jag vill ha honom som den personen jag såg när han var nykter, glad fylld med energi vi lagade mat och handlade tillsammans. Han gjorde saker på eget initiativ, han var gudomlig när min dotter flyttade han var där och hjälpte henne med att borra upp allt möjligt i lägenheten och han hjälpte till att flytta han är fantastiskt duktig! Vi gjorde saker tillsammans och planerade resor och hade drömmar för framtiden. 2023 skulle bli vårt år! Men så en dag när den lilla Jävulen på axeln drog igång det igen gick det inte att stoppa även om det lät så nej tvärtom det gick snabbare och snabbare och nivån blev högre och högre! Jag ska försöka tänka på mig själv och vad jag mår bra av men jag vill ju göra saker med honom vi har gjort så fantastiskt mycket roligt tillsammans och jag hoppas väl ännu på att det ska bli något av det jag hoppas på!

a22louas
ons, 2023-04-19 - 07:29

Tack för din fina återkoppling! 😊Tyvärr blir alkoholnivån värre när man varit ifrån det ett tag, iallafall om jag pratar utifrån mig själv och mitt eget missbruk och även vad jag sett hos andra runtomkring mig. Jag ska inte ge mig in på exakt vad det beror på men kroppen vill på något sätt ha tillbaka vad den saknat och är inte redo för det och det är faktiskt många som stryker med i sådana återall. I min hemregion tar de inte in personer längre för avgiftning en vecka om man inte har en behandlingsplan, behandlingshem inplanerat efteråt av den anledningen. En vecka på avggiftningen är egentligen helt värdelöst, åtminstone om jag talar utifrån mina egna vistelser där. Det går bra de första dagarna när man får mycket benzo mot den värsta abstinensen men sedan går uttrappningen alldeles för snabbt och suget är helvetiskt när man skrivs ut och de allra flesta går direkt ut och börjar använda omedelbart eller inom ett kort tag.

Jag känner igen mig i det du skriver om att man i sitt medberoende minns och lever på alla de där fina och lyckliga stunderna man delade tillsammans men blir vid otaliga tillfällen även sviken gång på gång för att personen är för full (i mitt fall var det även så att jag många gånger själv var för full för att genomföra det inplanerade). Du skriver att 2023 skulle bli erat år men han verkar ha valt alkoholen istället. Jag vet inte riktigt vad jag ska råda dig till eftersom du fortfarande hoppas så mycket (man gör ju det eftersom man älskar den här personen så mycket). Kanske kan du ändå fundera över hur länge sedan de där lyckliga tillfällena var och hur många är de nu i dagsläget? Det är så lätt att hålla fast i en dröm om något som var och kanske aldrig mer blir...
Var rädd om dig och tack för fin feedback! ❤️

Totoros
tors, 2023-04-20 - 14:20

@Alltid förstår precis din kamp mellan hjärta och förnuft.. det är ett helvete 💔
Jag brottas med att pendla mellan att förstå att partner är beroende.. och till att tänka att jag är överkänslig. Det dricks ungefär i genomsnitt 20 cl sprit om dagen, ibland någon dag inget ibland mer.. vem är jag att säga att det är för mycket? När personen ifråga ej blir berusad i den bemärkelsen att den blir redlös, ”full”, bakis osv. Men ändå påverkad i sitt sätt att vara vilket gör mig orolig och otrygg.. vad gör man?! Personen inser problemet ena stunden men nästa är det inget problem o bara jag som är gnällig 😫

Alltid
tors, 2023-04-20 - 20:36

@Totoros ja ett riktigt helvete och det tär och tar så mycket energi @a22louas skrev mycket bra och som jag har tänkt och funderat över mycket bl.a. ” Kanske kan du ändå fundera över hur länge sedan de där lyckliga tillfällena var och hur många är de nu i dagsläget? Det är så lätt att hålla fast i en dröm om något som var och kanske aldrig mer blir...”
Jag försöker varje dag tänka att jag är värd så mycket bättre än det här och förhoppningsvis bleknar han och drömmarna! Som det är nu är det bara tjafs och besvikelser när vi hörs/ses och ältande om samma saker varje gång!