Hej på er,

En kort uppdatering från mig, jag mår bättre än typ jag mått på länge och det rullar på fint med min behandlingsplan.
Hade snedsteg där i mars, inte fullt återfall vilket är så skönt, men sedan verkar det som kropp och själ börjat läka. Över 95 dagar i programmet nu och tycker att jag fått så många värden åter. PEPP till er andra som, likt jag, är en mamma på denna krävande och rätt tuffa resa. Fått till en vardag i linje med min målbild, och det är ju något jag förvisso aktivt jobbar med men det är liksom - enkelt nu, utan en massa invasiva tankar som "stör" pga kroppens kemiska balans...

ISE, hur mår du? Jobbigt med ultimatum från maken. Jag hamnade inte där men vet att det är ett av många anhörigråd till dem som anhöriga älskar. Kan jag få tipsa om att maken din kanske behöver ta en egen psykologtid hos tex Mindler, för att själv få hjälp med hur ni och han kan tackla detta och hur han mår i allt detta? Det är nog särskilt viktigt för dem som "aldrig skulle prata med någon"...

Ämma, hej ny bekantskap. GRYMT jobbat.

Ångest-nu; så sjukt härligt att höra om rekord sedan 2019, och alla dina nya energigivande tankar. Jag själv är samma lika, känns som att man fått tillbaka lite livselixir på något sätt. Försök att ta eventuella snedsteg som just en liten halkolycka och PÅ DET IGEN, tänk vilken grymt bra trend sedan du skrev första inlägget i februari liksom...

SoberOctober, Skämskudde; hur går det för er?

Hej ångest, hur mår du? Hur är det med livet och hur går det för dig?
Jag har uppföljning med prover nu i veckan, och vet att jag löser detta med verktygen jag fått. Dock så måste man ju jobba aktivt, är nästan som att vara på diet så man får liksom inte bara "köra vind för våg" längre.