Slutade dricka på egen hand för 8 år sedan. Idag är jag 35 och fortfarande alkoholfri, men också fortfarande ensam och värdelös. Kommer aldrig någonstans i livet på riktigt, kommer aldrig kunna ta igen allt jag missat i min ungdom iom alkoholismen. Nykter kan man alltid bli, men vissa saker har en tidsram och missar man den är det för sent. Relationer och sex och sånt är ju bara att glömma nu, det är omöjligt nog som det är för normala människor att dejta i den här åldern, för en som aldrig ens börjat ännu mer så. Ibland undrar man varför man ens fortsätter, nån dag måste man ju inse att det är lika bra att begå självmord och ta slut på skiten. Men oavsett gör jag det utan alkohol iaf, och det är bra det åtminstone. Synd att den redan förstört alla ens chanser bara.

Bara ventilerar lite.

@Värdelös2222 Nej Nej Nej! Det är inte försent...Du är ung bara 35 år ! Du är stark som tagit dig ur ett beroende och varit nykter i 8 år ! Förstår att det är tufft att börja dejta men försent?? Nej Nej!

Hej @Värdelös2222! Du verkar vara på en tuff plats där du inte är nöjd med hur ditt liv ser ut, och där du umgås med mörka tankar. Vad modigt och klokt av dig att sätta ord på det, att inte sitta ensam med det här! Precis som Suburra skriver har du gjort en stor förändring med alkoholen på egen hand. Det kräver mod och styrka, vilket talar för att du även nu kommer att hitta ett sätt att förändra ditt liv åt det håll du vill. Ibland kan det vara skönt att sortera tankar och känslor tillsammans med någon annan, och hitta en riktning framåt. Har du någon som du skulle kunna ha ett sådant samtal med? Om du vill kan du också kontakta oss rådgivare direkt under "Stöd -> Fråga oss".

Finns ingen som vill ha en värdelös 35årig ex-alkis. Varför skulle någon vilja det? 35 är inte ugnt, det är halva medellivslängden, bokstavligt talat medelålder. Och mitt liv, vilket liv? Jag har inget. Sluta dricka känns inte som någon bedrift. Svårt är det men i slutändan är det en egoistisk handling som bara tjänar en själv och ingen annan. Kanske om man har barn eller nåt så spelar det roll på riktigt, men om man inte har det liksom, var fan finns modet i det? Var finns styrkan i att inte kunna åstadkomma något av värde för någon annan? Det känns inte som det är så, och det känns som att alla som ni bara ljuger för mig, ingen vågar säga som det är på riktigt men jag är inte en idiot jag kan se hur det faktiskt är. Det sämsta är att det här också är helt värdelöst, inget kommer att bli bättre av att jag klagar, inge bryr sig heller om ännu en ensam man av typ 5 miljarder såna i världe. Borde istället hålla käften och ta tag i mitt liv men jag är sämst och förmår inte det helt enkelt. Känns åtminstone bra att ventilera, fast det också är helt egoistiskt och själviskt att göra.

Ja, hur ska man göra för att känna att ens liv är värt något.. Ibland står depression vägen och låter en inte kunna vila i att helt enkelt finnas, kan det vara så i ditt fall? Att ta tag i sitt liv är inte lätt när man mår dåligt och allt känns hopplöst. Att försöka få hjälp med dina känslor tror jag vore ett första steg. Det finns massa människor utan barn som känner att deras liv är meningsfulla och värda att kämpa för. Och sen tror jag att det finns otroligt många sätt för en ensam 35-årig man att bidra till att göra den här världen lite bättre.

@Värdelös2222 Jag är pensionär och tycker 35 är att vara ung . Du har ju alla möjligheter att hinna bli det du vill. Det där med värdelös är svårt att förstå om du inte berättar mer. Jag tror att du skulle kunna göra en massa saker där du får uppskattning för det du kan bidra med. Men måste såklart vara något du själv är intresserad av.
Att du slutat dricka visar att du är stark och jag tror snarare att du just nu är deprimerad?
Men hur ser din vardag ut, vad tycker du om, vad skulle du vilja göra?