av Kretsgång

Kretsgång
sön, 2023-05-28 - 10:34

Hej igen Vår2022!

Jag blir så glad att läsa om hur du upplever resan mot självkännedom, att det är spännande och intressant och kanske inte bara jobbigt och svårt. Jag är ganska rädd för resan, kanske framförallt för att inte klara av att förlikas med mig själv , mina tillkortakommanden och mitt liv. Men jag måste försöka, alternativet kan jag inte leva med och tänk att en gång få uppleva en känsla av att stå någorlunda stadigt och bottna i sig själv.

Det ger mycket att höra att det aldrig är för sent, och att det går att finna styrka att utforma sitt liv som man egentligen vill ha det. Så glad för din skull och alla andras som lyckats vända en negativ spiral till något positivt, bra kämpat. Jag hoppas att jag ska nå dit också en dag, och önskar alla här på forumet och i världen samma sak. Kramar <3

Kretsgång
mån, 2023-05-29 - 08:44

Godmorgon, vaknar som vanligt med ångest. Men inte den fullständigt mördande ångest som alkoholen ger. Drack ingenting igår. Härligt. Och nu är det alkoholfri dag nr 4. Det är den vanliga ångesten som hälsar välkommen till en ny dag, men något är nytt. Ångesten är både tyngre och lättare än vanligt. Den är tyngre för att jag känner mig avslöjad, det känns som att jag står blottad inför hela världen med min skam, i min skam. För alla att beskåda hur liten, nedrig, obetydlig och falsk jag är. Falskheten är värst. Finns det någon värre synd inför människor än att låtsas vara någon man egentligen inte är, finns det något som väcker mer förakt än att tro, inbilla sig, framställa sig som förmer än man är? Även om det inte görs med avsikt? Kanske ändå mer om det sker oavsiktligt. Vem kan respektera en människa som inte respekterar sig själv? Sånt känns i luften och gör andra obekväma.

Finns det något vi människor älskar så mycket som att trycka till den som inte lever upp till sin överdrivna självbild, sätta den på plats vars kostym är för stor för det ömkligare innehållet? Att vara liten, nedrig och ömkansvärd och stå för det är ingen synd. Att inte stå för den man är, är en dödssynd. Jag är avslöjad i all min ömkliga litenhet. Det är skönt på ett sätt, jag vill hitta mig själv. Hur patetisk än detta lilla själv må vara så är det bättre än en mask som är menad att skydda mig men bara skapar avstånd och yttre och inre konflikter.

Har semester. Men gruvar mig redan för hur det ska bli när jag kommer tillbaka till jobbet. Är orolig för att jag kanske lyckas hitta en harmoni under ledigheten, lyckas hitta några bitar av mig, lyckas bottna lite, men att jag kanske slungas tillbaka till mitt osanna jag, under arbetskamraternas blick, eftersom det är bara sådan de känner mig. Det är bara sådan jag varit med dem och i hela mitt liv. Är rädd att jag kanske inte kommer att klara det. Kanske kommer att börja dricka igen. Jobbet är helt klart min största trigger, men samtidigt älskar jag mitt jobb och vill inte byta. Värre är att jag är så gammal att det inte är lätt att hitta ett annat jobb i min bransch heller.

Amanda L
mån, 2023-05-29 - 10:39

@Kretsgång Låter som du har låg självkänsla. Just det där att man är en bluff, som kan avslöjas är vanliga tankar då. Att man bara verkar duktig och kompetent fast man inte är det.
Till och med mycket framgångsrika människor kan släpa på såna tankar. Att förminska sig själv handlar ju också om att förstora andra i omgivningen. Dom är VERKLIGEN duktiga och kompetenta, de är genuina osv…
Jag tror du behöver prata med någon om din självbild. Så att du kan känna dig nöjd med dig själv.
Ingen är perfekt.
Kram❤️👍

Kretsgång
mån, 2023-05-29 - 10:50

@Amanda L Det stämmer Amanda L. Jag har väldigt låg självkänsla, och en känsla av att inte känna mig själv. Vem är jag? Jag förminskar ofta mig själv, också för att förekomma andra, jag gör det själv innan de gör det. Du har helt rätt i att jag behöver ta itu med min självbild. Ett första steg är att skriva här på forumet. Jag tror att enda sättet att skapa en sundare självbild är att röja upp i all bråte jag går och bär på, alla misslyckanden, alla negativa känslor, alla skamkänslor, all rädsla och våga stå för dem. Ja, jag har gått och burit på allt detta, det har gett de här konsekvenserna, det är sant, och så förhoppningsvis kunna gå vidare därifrån. Det är i alla fall vad jag hoppas på. Jag vet att ingen är perfekt. Jag begär inte att andra ska vara perfekta. Tvärtom. Jag måste lära mig acceptera att jag inte heller är perfekt, och att jag inte behöver vara det. Att jag kan duga ändå.

Amanda L
mån, 2023-05-29 - 13:59

@Kretsgång Jag är övertygad om att du duger! Svårt att veta hur man får till en bättre självkänsla. Jag har själv tampats med det hela livet. Arvet efter mor. Nu dock mycket bättre. Men vet inte helt varför…
Men det är nog bra att jobba med sig själv och prata med andra i alla fall.😌

Kretsgång
mån, 2023-05-29 - 14:48

@Amanda L Skönt att höra att din självkänsla har blivit bättre, då kan det gå åt rätt håll i alla fall!
Yes, är helt övertygad om att man måste jobba med sig själv, med acceptansen och självmedkänslan, sämre än nu kan det i vilket fall inte bli om jag tittar på mig själv. Nådde nån sorts botten i fredags. Nu kan det bara gå uppåt eller ner ett par meter under jord i bokstavlig bemärkelse. Och så måste jag låta bli att dricka. Anmälde mig till programmet här och har börjat genomföra det. Idag känns det fortfarande lätt att vara utan alkohol, men jag vet hur snabbt det kan ändras, inte minst om jag börjar inbilla mig att jag mår för bra... <3

Amanda L
mån, 2023-05-29 - 14:53

@Kretsgång Du vet att det är ditt beroende som säger så. Att du kan dricka nåt för att du mår bra.
Inte din kloka hjärna, inte konsekvenstänket. Så lyssna inte. Det är alkoholdjävulen som talar. Det kan vara lättare att tänka på beroendet som en 👿 för att göra det tydligt. 😎

Kretsgång
mån, 2023-05-29 - 14:56

@Amanda L Hej igen Amanda L, får jag fråga dig vad det var med arvet efter din mor som gett dig dålig självkänsla? Du behöver givetvis inte svara om du inte vill. Jag bara undrar eftersom min mor knappast bidrog till god självkänsla för mig heller. <3

Amanda L
mån, 2023-05-29 - 23:17

@Kretsgång Hon hade mycket dålig själv och jag tror det räcker med att man ser hur en förälder beter sig, ser på sig själv osv. Dessutom hade hon lite att ge av trygghet och säkerhet. Hon var inte elak eller så, ibland går saker bara vidare. För att det inte finns någon annan förebild. Det var bara hon och jag.

Kretsgång
tis, 2023-05-30 - 08:01

@Amanda L Jag förstår, tack för att du delar med dig. Lite samma sak här, en framförallt frånvarande mor som jobbade jämt och inte visade känslor eller gav bekräftelse. Inte av elakhet. Hon visste inte bättre. Jag har börjat förstå att jag nog behöver riktigt professionellt stöd, typ psykoterapi, men jag vet faktiskt inte riktigt hur och var man kan hitta det? Har fått för mig att vården i princip bara erbjuder KBT-behandlingar när det kommer till psykiska problem, och det är inte vad jag behöver. Eller har jag fel?

Kretsgång
fre, 2023-06-02 - 14:12

Det är väldigt intressant att vara nykter och att iaktta de situationer när impulsen att vilja dricka slår till. För min del gärna vid den här tiden, kring två på eftermiddagen, allrahelst om jag är ensam hemma. Idag är åttonde dagen, och det är egentligen först nu tankar börjat dyka upp igen om att faktiskt gå till bolaget. Det betyder väl att sista fyllan/bakfyllan var rätt tung, då tar det nån vecka att komma över den värsta ångesten. Impulserna är inte så starka ännu. Fortfarande räcker det att tänka på imorgon bitti, hur bra jag kommer må när jag vaknar utan att ha druckit versus hur absolut pissigt jag vet att jag kommer att må om jag dricker. Men begäret fortsätter att göra sig påmint stötvis, som plötsliga hugg i mellangärdet. Byt I say no no no.

Amanda L
fre, 2023-06-02 - 17:24

@Kretsgång Det kommer att bli bättre. Kanske en promenad vid två-tiden om du har möjlighet?
Suget håller oftast inte på så värst länge. men bra om du kan avleda det...
Kämpa på :)

Kretsgång
fre, 2023-06-02 - 20:00

@Amanda L Tack Amanda, du är en klippa i tråden, och en förebild och föregångare, även för mig! Det gick bra idag. Imorgon blir det värre då jag ska träffa en släkting som jag alltid brukar dela en flaska vin eller två med. Men på din inrådan går jag nu alkoholprogrammet och där lärde jag mig att lägga upp en plan. Även för enstaka tillfällen. Det har jag gjort, så det ska gå. Har ju lovat mig själv att inte dricka på minst tre månader och löften ska man hålla. Säger jag till mig själv. Önskar hela världen en trevlig afton <3

Kretsgång
tis, 2023-06-06 - 09:49

Morgon dag 12. Klarblå himmel, tyst i huset och på gatorna. Har läst en hel del på forumet, det ger bra stöd och kunskap att läsa om andras erfarenheter. Så många som gått före och som verkar trivas bättre utan "guldkanten" alkohol i livet. Ett av alkoholdjävulens främsta trumfkort är ju föreställningen att allt blir så mycket roligare med alkohol, underförstått, livet utan alkohol är tråkigt och grått. Hur ofta har jag inte själv tänkt så? Nykter javisst, men är det värt det om jag aldrig mer ska få ha kul? Har knappt kunnat föreställa mig konceptet "ha roligt utan alkohol". Går det ens? Det kanske inte gick tidigare för att jag då alltid tyckte att något saknades om jag tvingades delta på roligheter nykter, och lät den saknaden skymma upplevelsen. Den här gången och hittills upplever jag tvärtom tillvaron mycket ljusare utan vin och all skit det för med sig. Men har inte gått två veckor än så mycket kan hända. Men skönt i alla fall! Är fortfarande helt salig av känslan att vakna på morgonen utan att den första tanken är; Drack jag igår? Hur mycket i så fall? Är jag bakis? Gjorde jag nåt dumt? Och helt otroligt vilken energi man får, och vad mycket jag får gjort!

Men, det är också lite skrämmande att läsa långa trådar, skrivna av människor som verkar ganska trygga och nöjda i sin nykterhet, som plötsligt trillar dit igen och inte hörs av mer i tråden. Man undrar hur det har gått, och påminns om att bara för att allt känns lätt och hunky dory kan Näcken börja flöjta när som helst. Men doppar jag tån i bäcken så dränker han mig. Folk som dricker kontrollerat dricker ett par glas. Det kan jag vara utan. Om jag dricker vill jag bli salongsberusad. Och när jag väl är salongsberusad vill jag stanna i det tillståndet för alltid. Så jag fortsätter att dricka för att underhålla salongsberusningen, och hur det slutar hoppas jag att jag aldrig mer ska tappa ur sikte. Önskar alla är en skön ledig dag, <3

Kennie
tis, 2023-06-06 - 10:02

Hej,
Ja, det är underbart att vakna lugn och utvilad. Och att undan för undan hitta guldkanten på andra sätt. Jag hade aldrig trott det för ett par år sedan, men det går.

Se klart
tis, 2023-06-06 - 11:57

God förmiddag @kretsgång
Fint att läsa i din tråd och ta del av dina tankar och insikter. Jag tror att när man bestämt sig för iaf en period nykter så ställa hjärnan om lite- nu är det så här; måste hitta ett förhållningssätt som inte är att hata sitt liv eller längta bort.
Och det är väl precis det du övar på och med framgång. Jag- som började med tre månader- och nu är inne på år fyra, gläds fortfarande av o-bakis morgnar och sköna kvällar som jag minns slutet på.
Det är en process och man behöver inte kväva sig med allt på en gång. En dag i taget, och som du beskriver, att ha en plan för konkreta tillfällen- och inte minst: du har makten. Kram 🤗

Kretsgång
ons, 2023-06-07 - 09:14

Godmorgon @Kennie och @Se klart, och tack för era kommentarer. Fint att höra från er som ligger så mycket längre fram i processen mot nykterhet, att man fortfarande kan glädjas åt de nästan ångestfria morgnarna, fast lång tid passerat. Får fortfarande automatiska impulser under eftermiddagarna att gå till bolaget och köpa vin, de känns nästan som stötar i mellangärdet följt av ett förväntansfullt sug. Hittills har det varit lätt att ignorera och gå vidare. Det räcker än så länge att tänka på hur totalt jag gjort bort mig på fyllan. Den personen som jag blir när jag dricker, vill jag verkligen inte vara. Då dör jag hellre. Vem jag faktiskt är vet jag väl egentligen, inser jag nu efter några veckors klarhet i tanken. Min utmaning är att vara nöjd och tillfreds med det och våga lita på att det duger så. Vilket känns rätt lätt just nu. Tänk om det är alkoholen som skapat det mesta av ångesten och förvirringen och skammen som jag försökt döva – med alkohol?