Har precis varit till mitt gamla hus med min man i för att hämta saker. Finner honom mer berusad än jag sett honom på länge. Redan på förmiddagen. Jag inser att det bara går utför och blir så fruktansvärt ledsen. Han kommer inte klara det här, han kommer supa ihjäl sig. Det vara bara det att jag fanns där som höll honom på en annan, något rimligare nivå. Fy f-n, jag vill inte det här. Jag vill bara långt bort och inte veta vad som händer. Jag har lämnat, men jag blir aldrig fri. Någonstans där långt, långt inne sitter min livskamrat, min trygghet och vän fängslad bakom murar och ingen kan få honom fri. Utom möjligtvis han själv.

@Kevlarsjäl62

Det är tufft att se hur missbruket förgör en människa man har varit nära ❤️
Fruktansvärt faktiskt.
Du är så stark som går framåt, för dig själv. Det blir ljusare med tiden och den är en process.
Kramar

@Snödroppen Ja, jag ser ju hur ni andra här sliter på samma sätt och att ni inte alltid känner er så starka ni heller. Tror precis som du skrev i din tråd, att det är svårt att greppa hur mycket medberoendet har förändrat och begränsat personligheten. Jag är också förändrad, inte bara han.
Sköt om dig 🧡

@Kevlarsjäl62
Så sant det du skriver, man känner sig inte alltid så stark mer tvärtom. Man behöver bearbeta allting men man är inte kvar i det som bryter ner en.
Ibland är man starkast när man inte känner sig stark överhuvudtaget ❤️
Min bild av att vara stark har varit tex att inte be om hjälp eller inte visa mig sårbar men det är ju en total missuppfattning av att vara stark.
Sköt om dig med 🌸

Fruktansvärt plågsamt att uppleva, men du kam göra en orosanmälan till socialförvaltningen. Då är ansvaret där att se till att han inte avlider pga sitt missbruk. Finns också möjlighet till tvångsvård om man bedömer att han måste ha vård och motsätter sig detta. Inga garantier finns ju för att det ska gå bra, men du har gjort vad du kan (ursäkta eventuellt myndighetsspråk men gar jobbat med detta länge.

@gros19 Det ska jag komma ihåg om det fortsätter "utför". Jag förstår nog nu att det svåraste inte hänt än. Jag trodde nog att det värsta skulle vara att gå, men nu kan det ju bli så att jag ska se på håll hur allt rasar. Jag bryr mig ju om honom fortfarande.

@Kevlarsjäl62
Blev så tagen av att läsa ... 😔 känner med dig.
Så jobbigt att stå bredvid och inte kunna hjälpa. 🌹 Man kan inte rädda någon annan.

Det är jobbigt att vara anhörig, och man är ingen robot som alltid kan fixa allt själv. Ibland i livet kan man behöva stöd och hjälp för att komma framåt resonerar jag. Att ta sig ur något är ju styrkan kan man också tänka och för att komma framåt i detta behövs ibland stöd.

Du tar i ett inlägg upp styrka, för min del har det gått mycket upp och ner. Lättad att inte längre vara i det destruktiva, men samtidigt ha behövt arbeta mig framåt. Att tänka på "vad behöver jag"? Kanske vi medberoende lämnat den frågan glr ett tag i allt destruktivt kaos ? ... 🤔

🌺 En sund relation ska bygga ett vi utan att rasera ett jag. 🌺

Kram.
💜

Nu har jag bestämt att sjukskriva mig den här sista veckan före semestern. Hela våren har varit en kamp att ta sig upp på morgonen och genomföra ett arbete som innebär ett stort ansvar, med ett huvud som endera är tomt eller går på högvarv. Eftersom jag arbetar med människor (så klart) kan inte mitt mående på några villkor få "lysa igenom". Nu är det så känner jag. Jag orkar inte riktigt med och är rädd att det resulterar i irritation och det är inte ok. Men tror ni då att jag klappar mig på axeln för att jag klarat att jobba hela våren med en hög arbetsbelastning och med ett privatliv i kaos? Nej, nej jag känner skuld över de fyra (4!) dagar Jag kommer att vara hemma!!!! Och även för de semesterdagar jag tagit ut några gånger här och där för att ta mig igenom veckorna. Mina egna semesterdagar som jag "offrat"!
Vad är det med mig? Är det här oxå ett symtom på medberoendet? Jag skulle ju aldrig, aldrig döma någon annan på det här viset.

Usch, visst är det sorgligt. Förstår att beslutet att lämna blir ännu tyngre att bära. Men det betyder inte att det inte var rätt!
För egen del blev jag lämnad innan jag hann göra slut. Hans kaos fortsatte förstås. Jag kopplade in hans chef och han fick vård men det verkar inte ha tagit.
Jag tror att man kan inte förvänta sig snabba resultat om de har supit ett helt liv. Förändringar tar tid.

@Åsa M Ja, så är det förstås. Än så länge ser det ut att bara gå åt ett håll, men det är ju naturligtvis en chock att det verkligen blev så här. Jag har ju hotat/lovat flytta så många gånger förut. Han kanske hämtar sig och får kraft, vad vet jag.

@Kevlarsjäl62

Jag hoppas verkligen att du släpper det där med skuldkänslor för sjukskrivningen. Jag är likadan mot mig själv men skulle heller aldrig tänka så om någon annan. Tycker du gjorde helt rätt.
Ta hand om dig 🌸

@Snödroppen Tack 🧡 Fast idag känner jag mig både som en liten, liten mask och som en riktig dramaqueen. Känns som att jag brett ut mig om hur synd det är om mig och hur jobbigt jag har det. Vill bara gömma mig under en sten.

@Kevlarsjäl62
Ja, jag är ingen expert men det låter bara friskt. Klart du har rätt att känna på alla känslor, hur länge har vi inte trängt undan våra egna känslor i medberoendet.
Det är DIG det handlar om nu och andra får ta hand om sitt 🌿🌸

@Snödroppen Jag undrar hur jag mått om jag inte hittat hit. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att ett sådant här forum skulle bli min livlina. Aldrig någonsin. Men så är det. Jag kan inte nog tacka för att du och alla andra här finns och bemöter alla tankar och känslor som trängs och bråkar. Tack, tack, tack 🧡🧡🧡

@Kevlarsjäl62 Oj… väldigt känslosamt och jobbigt att läsa din tråd. 😔 Livet är inte alltid rättvist och snällt. Fy f-n…

Du ska verkligen inte ha dåligt samvete, för någonting. Du har kämpat, både hemma och på arbetet. Fyra dagars sjukskrivning är absolut ingenting i sammanhanget… Det viktiga nu är du! Du ska läka, landa på fötterna, och bygga nytt.

Läste i tråden om att inte använda vin som bedövning nu. Vet att du vet, men det vet vi ju egentligen alla. 😊 Ändå åker vissa av oss dit… Alkohol är värdelöst, iaf i fel händer. Ta inga imaginära genvägar nu, på något vis, utan låt saker och ting ta tid och bygg nytt med rätt riktning.

Det kommer bli bra, du gör rätt, se framåt. 🌸