Bakisångesten är kvar men abstinensen börjar lämna kroppen.
Efter flera dagar av tungt drickande så var jag helt förstörd när jag vaknade igår morse.
Jag började dagen med att tillsammans med min sambo prata ut ordentligt och där har vi bestämt oss för att vi behöver en paus. Vi mår inte bra tillsammans och vi måste bägge hitta tillbaka till de personer vi blev kära i för att överhuvudtaget ha en chans i framtiden.
Så hon for till en släkting för att vi ska få några dagar ifrån varandra och landa i vårt samtal och reflektera över hur vi ska gå vidare härifrån.
Jag överlevde dagen genom att utspridet på 10h dricka totalt 5,5 folköl för att dämpa den absoluta panikångesten som skrek genom kroppen.
Jag har tidigare under perioder varit nykter och vet att de är de tre dagarna som är värst, sen återvänder ljuspunkterna och hjärnans betongkeps börjar sakta men säkert lätta.
Så idag är jag på dag 1.
Dagens plan är att städa upp här hemma, rensa ut burkar och alkohol för att minska riskerna när suget faller på. Ta en promenad med en familjemedlem och klippa gräsmattan. Jag ska inte dricka idag.
Imorgon får vi se hur dagen läggs upp, men dagens plan är klar. Knyta näven och sysselsätta sig.