Jag har önskat och hoppats så himla länge att kunna dricka måttligt.
Någon här påminde mig att jag hängt på forumet i 5 år, det kan nog stämma - men jag har haft ett riskbruk sedan första ölen när jag var 15. Jag har hoppat mellan "alkoholfri" och "dricka måttligt" som en osalig ande, pendlat mellan starkt hopp och djupaste tvivel.
Jag älskar att festa, älskar att njuta av livets goda, och fastnar gång på gång i lögnen att alkohol är ett av de bästa sätten att leva livet. Inget är mer falskt och jag är så grundlurad.
Jag vill inte ta hjälp av vården, jag vill klara detta med hjälp från alla kloka på denna siten och med min familj. Kanske går det. Det måste gå.
Så många gånger har jag varit nykter på fester och middagar, och det har gått så bra. Nog ska jag kunna hålla det framöver. Måste bara hitta ett sätt att ignorera den lilla rösten som tar så stor plats, och som i omgångar viskar "idag kan du unna dig". Klart jag kan unna mig, men det får i så fall vara en färskpressad jos, en kall läsk, en morgon utan ångest, en nykter kväll med barnen. Jag kan unna mig allt jag vill, förutom alkohol.
Jag vill leva livet.
Jag SKA leva livet.
Snälla låt det gå vägen denna gången.

Obs obs viktig uppdatering!!
Jag tog mig in till stan, hittade en riktig kaffemamare och fick mig en cortado m havremjölk. Lyxade till det med en mandelskorpa också.
Herreminbudda vad gott det var! Värt varenda krona 🥰

Idag har jag funderat jättemycket på alkohol. Fnulat på ursäkter till att kunna dricka, bara ett glas, eller en halv flaska, dela en flaska med min man. Jag vet ju att han inte skulle säga nej.
Jag funderade på vad jag skulle skriva här, om jag skulle vara ärlig med drickat ifall det blev någon enhet. Funderade på hur illa det egentligen skulle vara - inte så illa väl? Jag är ju inte alkoholist. Inte på det viset. Inte på riktigt.
Sen funderade jag på vad som antagligen skulle hända efter den halva flaskan vin. Och på hur jag skulle må imorgon. Min sons första skoldag. Min enda lediga dag denna veckan.
Huvudvärk skulle jag nog ha, och vara trött från dålig sömn. Kanske vara lite kass i magen också.
Sen tänkte jag igen på hur sugen jag var. Väldigt sugen. Och sen funderade jag på om det skulle vara värt det hela, att ge efter för suget. Det är ju så lätt, det har jag gjort förut.
Men jag höll mig.
Jag höll mig och tränade en timme, sen käkade jag och såg en film och tog en kopp te.
Jag känner fortfarande alkoholsug men inte lika starkt.
Och jag tänker inte ge efter för alkohol.
Inte idag.

Tack för att du delar med dig 🙏 Funderade och reflekterade i min tråd ikväll också kring (framtida ) sug och hur jag så att säga skulle kunna komma på en bra anledning att dricka igen när fördelarna att inte göra det är så himla många …(och nackdelarna hur många som helst ) samtidigt så beskriver du så målande och tydligt hur det där resonemanget kan gå och hur lätt det är att bli övertygad om att jo jag kan dricka . Men du gjorde det inte ! Vad skulle du säga avgjorde att du avstod , ikväll ?

Tack för att du delar med dig och starkt gjort , både att avstå och att berätta om suget 🙏💪

@Surkärring strongt jobbat 🤩och som alltid en betraktelse med humor. Jag har tänkt på hur fort det starka suget kan klinga av om jag liksom registrerar det, tänker på det och sedan gör precis som du gjorde : "spelar hela filmen"; hur blir det sedan? Då går det liksom oftast över. Och tänk vad bra du mår idag 😊
🌻

@Delfinen80 tack igen för fint stöd, och tack @Eirene också för du läser och bryr dig. Att spela hela filmen verkar funka bra, annars har jag lätt fastnat vid tanken på det första glaset, den första klunken, och sedan valt att ignorera det som följer..
Jag tror att avgörande var tanken och den känsla av "nämen vaffaaan jag kan väl inte dricka nu, så dum i huvudet är jag ju ändå inte" som poppade upp. Lite att det svängt över från "jag är stor och kan bestämma själv om jag vill dricka" till "jag är stor och kan bestämma själv att inte dricka". Nu när jag skriver det låter det ju helt galet men det var känslan jag landade i.
Dessutom jobbar jag rätt hårt på att bli starkare och få bort lite överflödiga volanger runt midjan, jag väger mat och räknar näringsinnehåll för att få kläm på vad som är bra/mindre bra för mig. Då blir det väldigt tydligt hur kass alkohol är ur näringssynpunkt 🙂
Det kan vara att jag bytt en fixering mot en annan. Det är ok, jag lär mig att äta bra mat, och ofta märker jag att jag behöver äta MER än vad jag normalt gör, så risk för svält föreligger inte, om nu någon skulle känna oro.
Naturligtvis drack jag antagligen för lite vatten efter träning igår, så jag vaknade med smällhuvudvärk.. Så ironiskt..
Men ett stort glas vatten och kaffe på det så mår jag mycket bättre ❤ jag är redo för en ny (ledig!) dag, som börjar med att peppa sonen inför skolan.
Kram på er!

@Surkärring Jag tycker inte alls att det låter galet , därför jag frågade också för jag kan ändå lätt föreställa mig resonemanget i huvudet . Så klockrent att du svängt om frasen om att du är vuxen , du och jag har om jag minns rätt båda två tidigare konstaterat att vi använt samma argument för att få dricka tidigare … till att du bestämmer själv att inte dricka 💪 Den smarta frasen snor jag av dig så jag kan använda om /när jag börjar förhandla med mig själv om det där lilla glaset 👊

Heja dig 💪❤️

@Delfinen80 gött kära du, sno på!
Och jo, vi har tänkt i lika banor, märker jag när jag läser dina inlägg med
Så vi kan ju fortsätta att känn igen oss i resonemang, nu när vi kör alkoholfritt istället.
Heja oss 👍💪

@Surkärring Tittar in här, har saknat att läsa dina reflektioner. Så kloka och starka de är. Samtidigt djupt mänskliga. Själv funderar jag väldigt mycket just nu på de delar som du beskriver "dagen efter". Brist på energi, trötthet, allmänt dåligt mående. Jag jämför det med hur pigg jag är är jag inte dricker. Det är så jag vill ha det. Det kan vi välja 🙂

@Påvägmothälsa hej och tack för ditt fina och vänliga inlägg, det känns ju alltid varmt i hjärtat när någon uppger att de saknar en. ❤

Jag känner mig stärkt i dagarna då jag slipper vakna bakis, så det är definitivt en motiveringsfaktor för mig. Jag upptäckte att måttligt drickande verkligen inte fungerar, jag faller dit igen och igen så nu skippar jag det helt. Det känns mer och mer som de medvetna val jag gjort när jag druckit, inte varit mina val, det är hjärnan som varit ute efter sin belöning på kemisk väg. Jag har verkligen behövt jobba på min inställning men förstår att det är så, och så vill jag inte ha det 😊

Hoppas att din väg mot hälsa går som du vill ❤

Jag funderar på en sak... har läst många kommentarer om hur mycket lättare det är att hålla sig helt nykter, istället för att behöva räkna, hålla koll på enheter osv och att det därför är att föredra att vara helt vit.
Men å andra sidan märker jag ju hur mycket tid iaf jag lägger på att hänga här, läsa och fundera, känna efter och stå emot sug, fnula på sätt att tacka nej till alkohol osv.. det tar också en massa tid!
Ibland faller jag tillbaka i mitt gamla fuckit-tänk och är redo att backa, bara för att det hade varit så enkelt att vara som alla andra... dricka vin framför tvn, gå på aw och bli salongsberusad, ta ett glas i köket när jag lagar mat, unna mig en öl på balkongen, efter träning, när jag har tråkigt, ett glas skumpa bara för att unna mig "because I'm worth it" och sen tömma flaskan eftersom avslagen skumpa är så trist, och ett glas på stan på lördagen eftersom shoppingen blir roligare då. Och ett glas på vägen hem från stan eftersom den där krogen i sista kvarteret är så mysig...
...och så kommer jag på mig själv att det ju är just på grund av allt det där som jag inte ska dricka. Eftersom det aldrig stannar vid ett glas, vid ett enstaka tillfälle. Jag börjar så smått och sen bara rullar det på.
Herreminbudda vad lätt det är att bara fortsätta.. det är så klart därför jag inte kan dricka måttligt. Det finns inget måttligt med mig och alkohol. Det är allt eller inget. Och då får det vara inget. Fan också. Så jävla moget av mig att inse. Suck.

@Surkärring Tänk vad bra det är att reflektera och loopa sina tankar, å ena sidan, å andra sidan…till slut kommer man fram till något som känns bra. Vad gäller att lägga massa tid, energi och tankar på att inte dricka, så är skillnaden så här för mig. När jag försökte dra ned, dricka måttligt, så fick jag tänka på det hela tiden och det funkade inte. När jag slutade helt fick jag också tänka mycket på det, men tankarna var bara en, du ska inte dricka. Vid måttligt var det fler tankar, hur mycket, när, var, hur mm. Skillnaden är också att efter en längre tids nykterhet, det tar tid, så behöver jag inte längre alls tänka på om jag ska dricka eller inte, för det har blivit en självklarhet att inte dricka längre. I mina vanor och rutiner ingår inte variabeln alkohol längre, den variabeln är borttagen och behöver inte längre tas in i beräkningen eller sammanhanget. Så nu behöver jag inte ägna någon tid eller energi på detta och det så skönt och befriande. Så mitt tips är att ge det tid, för det tar tid och är individuellt hur lång tid det tar.

Ha en fin söndag!❤️

@vår2022 tack, ja nog har du rätt i det du säger, tid är viktig. Jobbigt för mig att jag är en otålig själ, jag vill ju kunnasäga NU att jag har haft 1, 5, 10 alkoholfria år.. Jag vill vara alkoholfri NU. 🙈
Men jag tar en dag i taget. Får lita på processen.
Trevlig söndag och tack för stödet ❤

@Surkärring Ha, ha! Ja, kan känna igen det, NU men helst igår😂. Det gick lite långsamt för mig i början med tiden, men sen bara rasslade den på. Ett sätt är ju också att flytta fokus på något helt annat en stund, måla, skriva, läsa, springa, pussla, sticka…och vila från tankarna ett tag. Att träna på att flytta fokus genom att göra något annat som kräver fokus. Har aldrig sett på så mycket serier som senaste åren, lyssnat på poddar och dokumentärer. Springer och gräver i landen. Planerar lite olika små renoveringar, pysslar i olika material. Ordnar, sorterar och fixar. Ge det tid och gör något annat om det blir långsamt.

Ha det gott!❤️

@Surkärring Jag känner igen det där 😊 Jag kan unna mig. Bara idag…om jag bestämmer 2 glas och sen är det bra…det skulle vara så mysigt…osv. Så många gånger de senaste åren som jag trott mina tankar och tagit de där glaset eller glasen. Mitt drickande har generellt minskat de senaste året men oj vad jag har lurat mig själv. Varje gång! Tror att det ska stanna vid den gången eller den plan jag satt upp. Det gjorde aldrig det och visste någonstans inom mig att jag kan inte hantera det. Det var som att jag rebellerade mot mig själv 😂

Jag kom att tänka på Mate Gabor när jag läste din tråd. Han har ett annat sätt att se på missbruk, ett mycket mjukare och mer kärleksfullt. Hans tro är att det är alltid självmedicinering. Har vi ont i foten så får vi medicin som lindrar. Det är samma med själen, har vi ont i själen så gör vi vad vi kan för att lindra och det är fullt mänskligt. Har vi inte andra verktyg så tar vi vad vi har. Han menar också att det inte finns någon alkoholgen utan vi lär oss i barndomen hur vi hanterar känslor. Har vi inte blivit sedda och bekräftade i dem vi är så blir smärtan så stor att vi behöver döva oss för att orka. Han har gjort ett par filmer kring bl.a sin egen resa och sitt arbete med patienter. Jag älskar hans sätt att tänka kring detta då det tar bort all skuld/skam och ersätts med en förståelse och empati.

@TessaMa Intressant om Mate Gabor. Tycker egentligen att det inte är så viktigt ang om vi har beroendegener eller inte. Jag tror ju iof på att det spelar roll och att jag har en beroendegen. Men att det viktigaste är att fokusera på det underliggande som påverkar vårt liv. Oavsett om du dricker eller inte. Att man får självkännedom om sina behov, kunskap om sina triggers, får en förståelse för vad som påverkat/påverkar dina tankar och känslor, vad som kan ligga bakom att man bedövar och flyr genom alkohol. Att lära sig reflektera om sig själv och sin omvärld. Spännande!❤️

@Surkärring Håller med om att i början var det en hel del planerande kring nykterheten, vad ska jag säga, dricka etc
Men nu efter snart sex månader, så tänker jag inte på alkohol på det viset. Om jag är bjuden någonstans så säger jag till att jag vill dricka alkoholfritt, så jag får något godare än vatten. Men annars är det bara här på AH som jag tänker på alkohol eller snarare på beroende…
Så med tiden, kanske tre månader? tror jag det blir detsamma för dig.
🙏🏻😌

@vår2022 Ja precis, arbetet med sig själv. Att lära känna sig precis som du skriver gör processen mot nykterhet mer stadig att stå på. 🙏

Vad gäller gener och sjukdomar så finns det numera forskning på att det inte finns gener i oss som orsakar sjukdom. Men ny kunskap tar tid innan det blir vedertaget. Många av oss lever fortfarande i den tron. Vad det också kan göra det är att vi blir offer för våra gener. Vi är inte offer om vi inte väljer att vara det. 😊