Jag har önskat och hoppats så himla länge att kunna dricka måttligt.
Någon här påminde mig att jag hängt på forumet i 5 år, det kan nog stämma - men jag har haft ett riskbruk sedan första ölen när jag var 15. Jag har hoppat mellan "alkoholfri" och "dricka måttligt" som en osalig ande, pendlat mellan starkt hopp och djupaste tvivel.
Jag älskar att festa, älskar att njuta av livets goda, och fastnar gång på gång i lögnen att alkohol är ett av de bästa sätten att leva livet. Inget är mer falskt och jag är så grundlurad.
Jag vill inte ta hjälp av vården, jag vill klara detta med hjälp från alla kloka på denna siten och med min familj. Kanske går det. Det måste gå.
Så många gånger har jag varit nykter på fester och middagar, och det har gått så bra. Nog ska jag kunna hålla det framöver. Måste bara hitta ett sätt att ignorera den lilla rösten som tar så stor plats, och som i omgångar viskar "idag kan du unna dig". Klart jag kan unna mig, men det får i så fall vara en färskpressad jos, en kall läsk, en morgon utan ångest, en nykter kväll med barnen. Jag kan unna mig allt jag vill, förutom alkohol.
Jag vill leva livet.
Jag SKA leva livet.
Snälla låt det gå vägen denna gången.