av Delfinen80

Delfinen80
ons, 2023-09-06 - 21:50

I den här sannerligen spännande resan i att bibehålla nykterhet så har min ilska , möjligen har den legat rätt inte begravd men under lager av skuld och skam gissar jag , poppat upp rätt tydligt ! Jag hade ju en situation för ett par veckor sen där jag blev lite förvånad över att jag blev snarare arg än den välbekanta skamsna känslan och nu både igår och idag har jag blivit än mer tydligt arg . Arg på orättvisor , arg på tydliga härskartekniker (jobb relaterat ) riktade mot mig , arg på självupptagna människor … där jag så tydligt förut haft för vana att lägga skuld och skam på mig själv . Att jag inte är tillräcklig, att jag inte kan , att jag också borde osv osv Jag tycker det här är så intressant ! Och befriande , att jag istället för att bli ledsen och skamsen blir lite heligt förbannad . Sen vill jag inte gå runt och vara arg hela tiden såklart , för än om jag pratat med människor som jag litar på om mina känslor så är det inget allmäntillstånd jag vill gå runt i - som en tickande bomb 💣😉 Vet ändå att jag har redskap så jag är inte orolig för att jag okontrollerat börjar skrika eller veva mot människor - men för mig är det en utveckling att jag känner det här . Det blir något slags värde för mig själv🙏

vår2022
ons, 2023-09-06 - 22:15

@Delfinen80 Bra!😁. Kan känna igen mig detta om min kollega som använder sig av härskartekniker. Jag har låtit mig själv känna mig mindre kompetent och mindre värd då min kollega på ett subtilt sätt tryckt ned mig. Jag har under drygt ett år fått allt bättre självkänsla och började stå upp för mig själv gentemot min kollega. Det har givit mig råg i ryggen och hon kan inte längre komma åt mig. Det är så jävla häftigt när styrkan inom en själv växer💪. Jag har gråtit, jag har känt ilska, varit arg (mest hemma) och det har tagit massor av energi. Detta har förbytts till att jag på ett rakt, tydligt och sansat sätt kan säga att jag tycker att hon inte beter sig på ett bra sätt och att jag inte accepterar det och jag står fast vid det. Backar inte. Jag ger henne inte speciellt stor betydelse mer, är kollegial på ett hövligt sätt, men mer får hon inte av mig. Jag skyddar mig själv och låter inte henne komma för nära mer.

Så grattis till en positiv utveckling och till att du ger dig själv det värde du ska ha! Kram❤️

Delfinen80
ons, 2023-09-06 - 22:35

@vår2022 Tack för pepp och stöd 😀❤️! Ja jag är ju i såfall där du varit men gått vidare från … jag går och svär lite för mig själv , hemma , till några kollegor jag litar på - jag har några steg kvar innan jag lugnt och sansat kan säga ifrån ! Tror att det här arga dock behöver pysa ut men i trygga rum först. Liksom ”nog är det väl själva fan ” om människor som tar sig rätten att bete sig ! Det är dock precis som du beskriver ; det tar en massa energi och på sikt blir inte det kul. Men nu är jag lite stolt och nöjd över att ilskan hittat fram och slår undan skammen 😊

Tack snälla du ❤️

vår2022
tors, 2023-09-07 - 08:14

@Delfinen80 Ja, man måste få pysa ut ilskan och alla känslor runt det innan man kan sansa sig. Jag har i processen till och med tyckt synd om henne, och ofta skyddat henne, hon är jättecharmig och trevlig och det har ställt till det för mig. Men när jag fattat vad hon håller på med så har jag lyckats få till en linje inom mig. Då har jag tänkt ”handskarna av” nu måste jag fan skydda mig själv och inte låta mig bli förnedrad och trampa på! Jag har fått användning av min värderade riktning, vad är mina värden gentemot andra och hur andra får bete sig mot mig. Har också använt, dit uppmärksamheten går sker tillväxt. Att jag slutat fokusera på henne och hur idiotisk hon är, och istället fokuserat på mig själv. Att det hon gör är inte ok, det blir inte bra för mig och stör mitt arbete. Utgått från det, mitt arbete som störs, uppdraget vi hade ihop och inte på henne som person. Då har det varit lättare att prata om det och få tag på det, sakligt och objektivt, på uppdraget. Inte längre försöka samarbeta med henne i uppdrag utan dela upp det. Jag har även kunnat prata med min chef, om hur uppdraget påverkas men även om vad som inte är ok beteende från hennes sida. Vi tre har till och med pratat i möte med chefen, och hon medger att hon ”mobbar”, men hon är skicklig även där. Hon skyller inte ens från sig, men charmar och skapade en ”tycka synd om” henne. Rätt fascinerande faktiskt. Hon fortsätter ändå och tar inget ansvar för sitt beteende. Som att det inte går in. Nu är det även fler på min enhet som reagerar på hennes beteende, så jag är inte ensam om det längre. Hon kommer dock att bli ensam som hon fortsätter hålla på. Vi kan tycka chefen är rätt lam, men för egen del har det hjälpt att få säga hur det är för mig och att jag står upp för mig själv. Känner mig stark och vi jobbar inte ihop speciellt mycket mer än nödvändigt. Tycker synd om henne på ett annat sätt idag, hon fryser ut sig själv förmodligen.

Så stå på dig för den du är! ❤️

Delfinen80
tors, 2023-09-07 - 09:03

@vår2022 Tack för att du delar med dig och vad jag känner igen mig ! Både i hur det är för mig nu med specifikt en kollega men också hur jag haft det på tidigare arbetsplatser . Känner så igen det där med tycka synd om , ha medlidande och att inte riktigt kunna hålla isär vad som faktiskt rakt igenom är ett dåligt /elakt beteende och i det beteendet finns egentligen inga ursäkter . Jag hamnar ofta i ”men hon var ju snäll då och då ” ”hon säger inte alltid dumma saker ” osv . Viljan att försöka förstå ! I det går det åt mycket kraft och kraften läggs ju inte alls på att visa medkänsla för en själv . Så min vrede (kom på imorse att det är inte bara ilska 😉) är nog sund för det är gränssättning för mig och mitt värde precis det du belyser ! Jag har utformat en strategi också att ta upp det med chef , får dessutom en ny snart , inte för att jag tänker att chefen kan göra så mycket annat än att få mitt perspektiv och ha vetskapen. Det räcker långt i detta nu.

Heja dig som satt gränser och kunnat komma fram till vad ditt värde är och hur du ska förhålla dig utifrån det 😍 Du är en sån förebild på många sätt ❤️

vår2022
tors, 2023-09-07 - 12:20

@Delfinen80 Och heja dig!💪 Jag skulle inte kunnat processa eller sätta gränser som jag gör om jag inte hade slutat dricka. Har också haft liknande kollegor på andra ställen, fast inte så subtilt som idag, men inte då vågat stå på mig eller kunnat se det ur annat perspektiv. Fokus. har liksom riktats mot att försöka förstå personen, känna ilska och slösat massor av energi. Och även känslor av att jag inte duger mm. Tänk vad mycket gott det kommer ur att vara nykter! Jag är så positivt överraskad av alla goda effekter som kommer ur det, på så många livsområden. Allt hänger verkligen ihop😁.

Du jobbar på så otroligt bra i alla processer❤️

Himmelellerhelvette
fre, 2023-09-08 - 07:37

@Delfinen80 Det är så häftiga känslor genom alla processer man går igenom i nykterheten. Jag gillade verkligen när jag uppmärksammade att jag kunde bli arg utan att få skammen och ångesten i släptåg. Det kändes underbart efteråt för jag kunde stå upp för mig själv och kände mig stark.

Även glädjen när jag kände hur jag kunde skratta från hjärtat och känna mig genuint glad, sprallig utan att lägga band på mig, känna att ”det här är jag, jag är sån här och vad bra det känns” Minns första gången jag verkligen kände att jag tycker om mig själv ett par månader in i nykterheten.

Att få lära känna alla mina känslor på riktigt har varit fantastiska processer.

Nu när jag kan känna skam är det inte som ett slag i bröstet utan mer en känsla som ska komma när jag sagt eller gjort något mindre bra som kan ha sårat. Då ska känslan komma för då är den befogad och jag kan fråga om jag sårat och be om ursäkt för att jag sagt/gjort något plumpt.

Kram❤️

Surkärring
fre, 2023-09-08 - 08:18

@Delfinen80 tänk vad häftigt att uppleva förändringen som du gör ❤ jag föreställer mig att känslorna tidigare kan ha varit förväxlar med ångest, oro, nedvörderingar av sig själv eftersom en ofta var lätt bakis, eller sugen, eller kopplade mycket till att dricka alkohol, så känslorna var aldrig äkta, de var alltid färgade av något som inkluderade alkohol på ett eller annat sätt (tjo där kom jag på att jag nog pratat om mig själv).
Med nykterhet kommer det sanna fram, och möjligheterna att tänka utan grumlat sinne, tänka klart.. det är rätt fantastiskt..
Stå på dig, det känns verkligen som att du är så rätt på det. ❤

Delfinen80
fre, 2023-09-08 - 11:36

@Himmelellerhelvette Ja det är häftigt 😀 Och det är ju så rätt med det där med skam! Den fyller ju sin funktion men den ska fan inte vara min mest framträdande känsla i precis alla lägen (om jag generaliserar grovt ) ; när nån annan är dum i huvudet så är det väl nåt som är knasigt om jag skäms ?! Men det har jag gjort , och alkoholen och bluff-känslan hos mig i och med den är den stora boven. Haha den här vreden jag känt i ett par dagar den har jag inte känt på många många år . Jag var mycket arg som yngre men i backspegeln kan jag se att ilskan ställde sig ivägen för en väldigt ledsen , sorgsen tjej 😢 men nu , denna ilska och vrede var helt och hållet den känslan som skulle fram . Nu har jag släppt taget lite för jag har kommit fram till en strategi , där blir ju ilskan en drivkraft snarare än när jag skämts för det har mer förlamat mig. Coolt 💪

Kram ❤️

Delfinen80
fre, 2023-09-08 - 11:38

@Surkärring du har så rätt ❤️ Jag sa faktiskt det till min man igår när jag pratade om min ilska att jag är helt säker på att det är stoppet med alkohol som gör att jag tar mig rätten att bli förbannad ! Han såg lite eftertänksamt på mig men sa ändå att han tror att jag har rätt.
Klart jag har det 😉

Kram❤️

Delfinen80
fre, 2023-09-08 - 15:43

Hmm, blev lite grubblig här. Passar på att skriva av mig! För en stund sen så berättade jag för min 11-åring att jag och hans pappa tänkte ta med honom för en middag ute på stan (övriga större barn borta på annat ikväll). Det sken han upp av och så säger han ”men mamma du vågar dricka alkohol”. Jag svarade inte ärligt för det ärliga är ”nej jag vågar inte OCH jag vill inte ” men jag sa att jag inte vill. Han frågade då om jag gör det för min skull eller hans skull. Jag svarade så uppriktigt jag kände att jag kunde till honom att jag gör det för min skull , också la jag till ”och för dig ” men han hade vänt ryggen till så vet inte om han uppfattade det. Sen frågade han om jag inte tycker det är gott med en öl t ex , då kunde jag vara helt och hållet ärlig och sa jo det kan jag tycka men jag tycker cola zero är godare 😅 (jag har INTE druckit mest för smakens skull vad gäller alkohol).
Jag berättade ju för honom för några veckor sen om mitt alkoholstopp, han har inte förrän nu kommenterat det alls. Mitt grubbel nu säger mig att han säkert ändå funderat på det här med alkoholen på nåt sätt . Att jag inte dricker .
Jag pendlar mellan att känna mig lättad över att han inte säger ”vad skönt att du inte dricker ” samtidigt som jag kan känna mig lite ledsen över att alkoholen ens har en plats i hans 11-åriga hjärna 😳 Vilket inte är konstigt , det logiska förstår jag , för han har ju upplevt mig onykter inte bara en gång . Och det är oroande på ett eller annat sätt för ett barn. När jag skriver det här så inser jag att mina känslor handlar om sorgen och rädslan /oron över vad alkoholen gjort inte bara med mig utan med mina barn , sorg över min pappa som var alkoholist och där jag nog fast inte kunde formulera att jag önskade att han skulle sluta dricka jag ville bara att han skulle sluta vara ledsen och samtidigt lättnad och tacksamhet över att jag brutit med alkoholen. Plus det faktum att det är fredag , solen skiner och jag är inte ett skvatt sugen på alkohol ✌️💪
Ja det var tankar och känslor denna fredag eftermiddag . Tack för att ni orkade läsa ❤️

vår2022
fre, 2023-09-08 - 18:23

@Delfinen80 Det är ändå så häftigt att prata med barn, man vet inte riktigt vad som försiggår i deras tankar. Viktigaste är ändå som du gjorde att prata och svara ärligt, så långt det går och på den nivå de befinner sig på. Sen är det så himla lätt att man blandar in sina egna känslor och erfarenheter i sina barn. De har ju egna erfarenheter och känslor och annan uppväxt och en mamma som tagit tag i alkoholproblemet och tar ansvar. Mina barn är vuxna och det är på senare tid jag pratat mer med dem om alkohol och att jag fastnade i ett beroende. Det känns inte så dramatiskt längre och jag tänker att jag visar dem en väg på hur man kan göra en förändring.

Ha en riktigt fin fredagskväll på restaurangen med din son och man❤️

Delfinen80
fre, 2023-09-08 - 21:37

Nu kom den värsta stunden sen jag fattade beslutet om att sluta dricka känns det som, mina tårar rinner . Vi var ute på restaurang , jag tyckte det var en trevlig stund tillsammans och sen gick vi och köpte lite snacks innan vi åkte hemåt . Jag kände för lite egentid med shopping så jag släppte av övriga hemma och åkte iväg nån timme . När jag kom hem satt min man och drack , för en timme sen när grannen gått hem till sitt så sa jag som jag kände till min man ; jag tycker att det är jobbigt att du är påtagligt onykter (sluddrigt /släpigt tal , upprepningar , avbryter osv ). Jag förklarade att pga det så känner jag mig ensam och därför vill jag dra mig undan ikväll. Då kommer en harang (upplevde jag ) att bara för att jag valt att bli ”hel-nykterist” så har inte han valt det , att han saknar att åka iväg med mig på t ex krogen , åka på hotell och övernatta med tillhörande vin. Jag sa att då handlar det ju om att han saknar att jag dricker . Vilket han inte kunde medge (men det är klart det handlar om det alternativt /och att jag är mer känslig för hans drickande ) men han malde på om att det är en omställning för han också det här - för honom! Jag blev både så arg och så ledsen ; jag har aldrig nånsin haft som krav att han ska sluta dricka i det här . Jag har dock varit besviken på att han inte frågat upp om hur jag mår , hur jag ev stött på utmaningar osv i den här processen. Jag har ju dock berättat , utan att få frågorna , men det blir så tydligt för mig nu ikväll att han inte frågat /intresserat sig alls . Jag har bara delat bråkdelar med honom av allt jag öst ur mig här på forumet .
Sammanfattningsvis så förmedlar han till mig ikväll att han inte är beredd att avstå alkohol, att jag måste förstå att en människa som dricker blir onykter och att det är för att jag valt det nyktra som gör att jag reagerar . Han surrade om att det här är en omställning för han med . Vilket jag inte märkt under den här tiden, han har druckit varenda helg både fredag och lördag . Inte så att han blivit påtagligt påverkad varje kväll men ändå så har han inte avstått alkohol en enda gång . Så vilken omställning det är för honom vet jag inte !

Jag vet att det är urbota dumt att ha en diskussion med nån som är onykter . Jag vet. Jag var inledningsvis lugn när jag påtalade för honom om mina känslor inför hans onykterhet , när harangerna kom blev jag än mer känslosam .

”Nu har du ändrat din tanke och då ska alla andra anpassa sig ” säger han . ”Som en hitler med andra som dricker alkohol”.

Jag fick också en kommentar om att jag är tråkig som vill ”äta godis och lägga sig elva på kvällen ”.

Jag känner mig väldigt ledsen , förtvivlad faktiskt . Kan just nu inte se hur jag ska kunna fortsätta ett nyktert liv tillsammans med honom och hans inställning . Han har redan flaggat för att vi kanske behöver gå ifrån varandra . Antingen är det vad som kommer ske på sikt , eller att jag återupptar alkoholen. För jävligt va ?

Ja han är och har länge varit en problemdrickare själv. Det förstår nog alla som läser här inne och som tagit del av ovanstående . Ville bara säga det , och jag har vetat om det ända sen starten med honom. Nu vet ni det också .

Vi har bestämt att inte prata mer om det här ikväll nu när han är onykter utan vi tar det imorgon och pratar mer .

Tack för att ni orkade läsa ❤️ tänk vad ett forum har börjat betyda för en , mitt i denna smärta så är hit det första stället jag söker mig 🙏❤️

erivan
fre, 2023-09-08 - 23:10

@Delfinen80 Hej! Vet inte riktigt vad jag ska skriva, men tyckte så synd om dig att jag måste skriva nåt. Förstår att efter alla ansträngningar alla tankar du tänkt och hur duktig du varit i din process att bli nykter varit. Jag tänkte när jag läste ditt inlägga att det kanske är så våra partners tycker(långt ifrån alla) jag känner mig också helt utlämnad tiill mig själv, det där får du klara själv säger hon bara. När hon skulle gå ner i vikt då skulle minsann jag också låta bli alkoholen. Idag fick jag höra spydigt, ska du inte dricka några bärs eller? Hon har druckit sen lunch typ.Hon har även sagt, ska vi aldrig gå till pubenmer, du kan ju titta på!!!! Och att vi ska separera är nog bara en tidsfråga, vill du jag ska flytta frågade hon idag, gör det sa jag. Då kom det fram att hon redan sökt lägenheter. Och om jag klarar att hålla mig den här gången så blir det nog väldigt svårt att bo ihop. Hela hennes lediga tid innehåller alkohol. Förlåt , nu blev det micken pm mitt liv när jag ville trösta dig. Jag säger bara ta inte åt dig, du är absolut inte tråkig!!! Det har jag förresten märkt när man är nykter bredvid en som är full, är det nån som är tråkig är det den personen. Fortsätt ditt suveräna jobb med att vara nykter med stolthet. Du är skitduktig och tuff. Stor godnattkram❤️❤️(godis är apprapå det jävligt gott)

Delfinen80
lör, 2023-09-09 - 06:04

@erivan Tack snälla du ❤️ Vad tråkigt med partners som uppenbart inte är ett stöd , inte din heller låter det som och jag vet att du tidigare beskrivit det om din 😞. Om partnern inte hade haft en problematisk egen relation till alkohol så har de antagligen inte haft invändningar mot att en själv slutar dricka .

Jag har lite dåligt samvete över att jag skrev rakt ut från mina känslor igår kväll , om min man här . Jag har ju inte valt att fokusera så mycket på honom här inne och också haft behov av att sätta mig och mina behov främst i den här processen . Därför har jag aldrig sagt ett ljud till honom om att han ”måste sluta med alkoholen” . Han menar att jag indirekt menar /vill/kräver det utifrån mitt eget ställningstagande. Det kanske han har rätt i på ett sätt - för ska det vara så här så vill jag det . Jag vill inte ha slumpmässiga fredagar och lördagar med en man som blir onykter och som jag inte kan föra samtal med . Och @erivan du har så rätt det är onyktra människor som är de tråkiga ! Med slumpmässigt så menar jag att vissa helger /dagar dricker han utan att det märks . Då bryr jag mig inte . Men det är klart att jag vet aldrig inför en helg t ex hur mycket han ska dricka så det är ju om det ska rannsakas också en oro i det .

Det dåliga samvetet ligger i att jag ger en så ensidig bild när jag för första gången här på forumet väljer att skriva mer om min man så är det vid ett tillfälle då han är onykter och säger dumma saker . Vi har många år bakom oss tillsammans och han har långt fler sidor än de han visade upp igår . Han är en av mina bästa vänner och vi har gått igenom väldigt mycket tillsammans, han är en av de roligaste och snällaste människor jag vet . Vet att ni här inne är kloka människor som förstår att en människa har flera sidor och lager men jag vill ändå nämna att jag har dåligt samvete för att ha ”hängt ut ” honom .

Har ingen aning om hur han idag nykter kommer att förhålla sig till det här . Jag tror han menade vad han sa , att mitt beslut om alkohol påverkar honom och vad han saknar med att jag dricker . För det är ju vad det handlar om . När jag själv druckit har jag ju också brytt mig mindre om han ev blivit onykter . Vad gäller att åka ut och ”ta en öl ” eller åka på hotell osv så sa jag att det finns inget som hindrar att vi fortsätter med det och det har jag heller aldrig i den här processen velat avstå! Jag kan och har redan uppenbarligen gått ut och käkat , suttit med grannarna (där alla utom jag druckit ) och surrat och haft trevligt och jag har såklart haft som avsikt att fortsätta åka på spa /hotell med min man men inte tänkt dricka ! Han kunde inte medge att det handlar om att det känns tråkigt /som en omställning att det handlar om att jag inte dricker , men för mig är det självklart . Det gör mig väldigt ledsen att han inte visar förståelse för vilken omställning det är för mig detta utan att han pratar om SIN omställning . (Han menar att han druckit mindre under dessa veckor, hmm för mig är inte det någon omställning jag märkt av utan den som gjort en omställning är jag vilket jag sa flera gånger )
Han kommer inte att säga samma plumpa saker idag som nykter men jag tror att han kommer vidhålla att mitt beslut påverkar honom och den här ”tråkiga ” stämpeln . Just nu vet jag inte hur jag ska förhålla mig, eller jo det jag vet är att jag inte idag kommer att vilja börja dricka igen . Det är vad jag kan ta fasta på och jag måste också stå för att jag tycker det är jobbigt när han blir påtagligt onykter . Annars sviker jag mig själv och så blir det en ensidig dans från min sida av att anpassa mig och bita ihop. Jag vill inte det. Det går inte ihop med heller hur jag nu vill leva mitt liv , anser jag . Men det är väl på det sättet jag ”indirekt ” som han menar tycker att han ska sluta med alkoholen. Ahh🤯 blir galen av att tänka kring det här , går bara runt runt .

Blir också ledsen , och jag känner jag också lite skam kanske ?, över att jag känt mig så stolt och glad här inne och i övrigt över min resa. Hur jag varit ärlig och kommit till insikt om mina problem och kämpat på mitt sätt och så har jag en man som jag vet inte hur han egentligen ser på det . Än om jag faktiskt sa i början av mitt beslut till honom att jag dör om jag fortsätter . Det var direkt från mitt hjärta och det kändes som att han tog det på allvar . Vilket jag tror att han gjorde då! Sen tror jag att han ”glömt det” och enbart fokuserat på att jag under några tillfällen denna resa sagt att det är så skönt att slippa alkohol. Typ som en frälst hel -nykterist i hans ögon . Men det stämmer också att jag tycker det ! Men hans bild har ju aldrig varit att jag haft problem med alkoholen. Jag tror jag måste påminna honom idag om vissa saker , påminna och göra honom uppmärksam hur det faktiskt varit för mig.

Surkärring
lör, 2023-09-09 - 07:41

@Delfinen80 jag tycker inte du behöver be om ursäkt för att du delar dina tankar här, eller att din man dyker upp just nu med detta i fokus, det är ju så det är för tillfället, och här får du lov att ventilera ❤
Det intressanta är att de som ter sig reagera negativt när vi inte dricker med dem längre, är de som ofta behöver se över ditt eget drickande, och det skaver. När du inte längre blir påverkad tillsammans med din man, och kanske sådär avslappnat carefree, så måste han börja fundera på vad han själv håller på med. Han kanske flyr verkligheten med alkohol, och nu när du har nya insikter blir det tufft för honom att hamna efter?
Det är lättare att släppa efter på regler, vara mindre förbehållsam, unna sig lite extra, bete sig på ett annorlunda vis när man är berusad än när man är nykter, sitta uppe lite längre, prata utan att tänka osv.. om en är van att ha sällskap till det, kan det vara svårt att sitta med någon som tar ansvar, som överväger liiite mer vad den ska säga eller bete sig eller om en ska lägga pengarna på den där drinken när det är dags att dra sig hemåt. Då blir ju den berusade lite ensam, och jag föreställer mig att det kan bli en utmaning, ffa om den som dricker inte är redo att acceptera egna förändringar.

Frågan är om det går att mötas på mitten?
Skulle du orka vara uppe en liten stund längre om han visade intresse för att göra något med dig där han dricker lite mindre?
Ta en biodate, en konsert eller gå och bolla, med lite sen middag, då ni får chans att umgås? Hur skulle det funka?

Delfinen80
lör, 2023-09-09 - 08:43

@Surkärring Alltså vad klok du är 🙏 Ja precis så är det ju ! Hans ”indirekt bestämmer du över att jag också ska sluta ” handlar ju om hans ensamhet och relation till alkoholen precis som du beskriver. Du har så rätt , vad skönt det var att läsa de där raderna 🙏

Ja men precis så att mötas på mitten , det är vad jag skulle vilja . Jag har ju inget som helst intresse av att göra nånting med honom när han blir sådär onykter men annars är jag öppen för det mesta att hitta på och det tror jag att han vet . Vad som är grejen är att han vill nog dricka i lugn och ro utan att få ”pekpinnar ” om det . Vi får se var detta tar vägen men tack bästa @surkärring för dina kloka ord , de värmer 🙏❤️

vår2022
lör, 2023-09-09 - 09:11

@Delfinen80 Jag har skrivit många saker under min tid här på forumet som ibland känts uthängande. Tror inte andra upplevt det så, liksom jag inte upplever det som du skriver som uthängande. Men tänker att det är för att man skriver sådant som påverkar och gnager hos en, som poppar upp och som måste ut. I den processen vi är i så måste saker upp på ytan för att vi ska kunna gå vidare och det går liksom inte att stoppa. Vi kan inte gå tillbaka där vi var när vi startade längre, det är försent. Vi håller på med en livsförändring som påverkar en själv men även de närmaste runt om oss. Alla påverkas. Det är som en resa, om en sitter kvar på perrongen och den andra kliver på tåget till en destination, så är man på olika platser och delar inte på en gemensam resa. Det blir svårt att dela på upplevelser och tankar om resan, när den andra sitter kvar på perrongen. Jag tänker att man måste hitta ett nytt sätt att leva det gemensamma livet/resan på. Man måste sätta sig ned och prata om det. Vilka behov båda har, hur man ser på det gemensamma livet, hur det ska levas och vad det ska innehålla. Jag tänker också att omställningen man gör när man slutar dricka många gånger är svårare för den som sitter kvar på perrongen. Den hänger inte med i omställningen. Kanske finns en slags önskan om att allt ska bli som ”vanligt” igen, så som det alltid varit. Ett tryggt ”helvete”. Att uttalanden som att man blivit så tråkig för att man inte dricker och följer med på puben mer, egentligen står för att man inte hänger med och tycker att det är lite läskigt och oroligt att sitta kvar på perrongen ensam, när den andra åker iväg. En rädsla. Nykterhetsresan är en resa som även påverkar den man lever med även om det kanske inte syns så tydligt till en början. Det är lätt att man är så uppe i sig själv och sin nykterhet och det tar den mesta energin i början. När det börjar bli det ”nya jag” och sitter kommer resten av livet ikapp. Nya parallella processer i de övriga livsområdena startar och behöver hanteras och justeras för att gå ihop med den nya livsstilsförändringen. Alla delar hör ihop och bildade en helhet. Din värderade riktning i livet.

Jag tror att vi ofta pratar för lite med varandra om vad vi tänker, känner, behov, önskar. Vi gissar mycket och det kan leda oss helt fel. Om vi kan prata med varandra, lyssna på varandra, så kan vi skapa tillit och nå varandra. Då kan vi också upptäcka om vi vill dela på en gemensam resa tillsammans och hur det i så fall ska se ut och vara.

Jag tycker att du är i en bra process, även om den inte är angenäm eller behaglig på något sätt, men det leder dig framåt om hur du vill leva ditt liv. En konflikt är ett symptom på att något inte står rätt till och stör i livet, den ska man lyssna på och försöka reda ut. Kram❤️

erivan
lör, 2023-09-09 - 09:15

@Delfinen80 @Surkärring God morgon!! Skönt att vakna pigg!! Jag kan instämma i allt ni skriver, skall inte upprepa mig. Det är garanterat så att dom känner sig ensamma i sitt drickande, har ingen partner som också är onykter. I bästa fall kanske dom tänker till vad dom själva håller på med. I mitt fall tror jag inte det tyvärr, hon tänker aldrig sluta och ens minska drickandet😢och jag har inte heller sagt att hon behöver sluta . Men om jag vill det kan man ju tycka att man inte behöver bli hånad för det. Och jag vet att jag måste klara det själv men lite förståelse kanske. Sen vet jag med att jag kanske är mer spontan och uppåt när jag dricker men samtidigt jävligt låg efteråt. En jämn nivå är att föredra. Ha en skön lördag❤️