@Varafrisk jag hade lite att läsa och ta igen men så tufft du har det nu. Din oro är verkligen fullt förståelig, och jag kan inte föreställa mig hur stark du är som kämpar på. Att ha vuxna barn som man inte får ta beslut åt och samtidigt se dem vara i så stort behov av hjälp, och vara så maktlös i lagens mening måste vara något av det jobbigaste en förälder kan kämpa med.
Vilken enorm kärlek och omsorg du visar. Och du håller dig nykter. Om snacks o hämtmat är det du behöver så är snacks och hämtmat det du ska ha, så länge du håller dig nykter som du själv skrev.
Bra att börja jobba så smått, nu med din dotter inlagd kanske det är bra att få något annat att tänka på, om du kan ändra fokus.
Det kan ju vara ok att din dotter är arg just nu. Jag föreställer mig att det kan bli annorlunda när hon har landat lite. Tid brukar ha bra effekt på många känslor.

Jag önskar dig en helg med vila, återhämtning, snacks och bra filmer, så du får komma tillbaka till jobbet med iaf lite ro i kroppen.

@Varafrisk Visst är det rätt häftigt ändå, måste jag säga! Att vi som varit beroende lyckats ta oss såpass djupt i nykterheten, verkligen jobbat oss ur beroendet och inte ens blir sugna när livet kaosar och stormar känslomässigt! Det är verkligen ett fantastiskt bevis på att vi jobbat med grunderna för att bli nyktra, jag tänker att, om vi inte jobbat med en stabil grund då hade det blivit svårt att inte fly in i flaskan. Vad tänker du?

Kram❤️

@Varafrisk Läste ikapp din tråd och vill bara skicka varma hälsningar och kramar. Jag tror som flera andra att det är sjukdomen som talar och inte din dotter. Men jag tror också att våra barn i allmänhet har så mycket lättare att hälla ilska över sin föräldrar eftersom de alltid blir förlåtna. Den kärleken är så stark och det vet ju barnen också, även som vuxna.
Tufft av din dotter att försvara en människa i underläge, även om det kanske blev fel.
Hursomhelst, jag hoppas hon och även hela familjen snart mår bättre!
Och att du försöker ha lite mer distans, din oro hjälper henne inte, trasar bara sönder dig. Försök.❤️🙏🏻❤️❤️

@Charlie70 @Himmelellerhelvette @Surkärring Tack för att ni undrar🙏🏻❤️

Jag är SÅ trött…….Min dotter kom hem i måndags kväll. Vi var och hälsade på henne i lördags men det blev inget bra. Efter tio minuter en kvart ville hon avbryta besöket. Hon var så arg. Kanske främst för att jag/vi försökte ”trösta”
istället för att bara lyssna. Så som nuläget är så upplever jag henne inte lika manisk men mycket skör😨Ilskan är nära t hands. Jag tänker att när hon har landat lite mer då kommer verkligheten ikapp och det är mycket som ska fixas. Polisiära saker, saker som tappats bort mm. Det går inte med ord beskriva vad mycket svårt min man och jag har upplevt under de senaste veckorna 😢

Man kan inte hålla distans till en psykiskt sjuk människa definitivt inte om det är ens egna dotter! Fastän man kan tro att ens egna resurser är på väg att ta slut så tar de inte slut. Vad jag gör nu är att i kontakten m min samtalskontakt försöker rodda i varför jag är livrädd att förlora min dotter, varför jag behöver ha sådan kontroll. Igår berättade jag om några händelser som inträffat när jag var 7 resp 17 år. Som min terapeut tolkade som traumatiska händelser. Som har med övergivenhet att göra. Vi är ngt på spåren….

Idag har jag varit nykter i åtta månader💪🏻🙏🏻Jag brukar sällan se min egen bedrift i saker som jag genomför detsamma med nykterheten. Min behandlare fick mig att ändå förstå det stora i det. Och jag är stolt över mig själv att jag kommit så långt i mitt tillfrisknande i synnerhet nu när det har varit så tufft! Det finns inga tankar på att vilja dricka!!!

Nu ska jag gå ut och lägga mig i solen☀️Kram❤️

@Varafrisk Jag kan inte ens föreställa mig sorgen du bär med din dotter men jag tycker du är oerhört stark som jobbar så bra med dig själv med den hjälp du får.

Så skönt att ni är något på spåren med din känsla. Jag kan tycka det är jobbigt att behöva gå till botten med grundorsaken till en känsla. Den kan riva upp gamla minnen eller fragment av minnen som är jobbiga men jag har fått till mig att problemet är lösningen och därför har jag låtit mig guidas till fruktansvärda barndomsminnen. Jag har fått greppa tag i det lilla barnet i mig och försöker förstå hennes (mina) grundinställningar som sattes då. Jag försöker nu tänka mig att jag omfamnar det lilla barnet, ger henne trygghet och kärlek. Detta har hjälpt mig att förstå mig själv men jag är lite kvar i känslorna, kan inte helt släppa det men det är så nyfunna minnen så jag antar att jag behöver processa och läka dom lite nu när de är nyupprivna.

Stort grattis till dina 8månader! Du är helt fantastiskt!

Kram❤️

@Varafrisk Massor av grattisar till 8 månader!🤩🥳. En fantastisk bedrift! Tänker ofta på dig och hur slitigt det är för dig och att resurserna ändå finns där. Hoppas verkligen att det ska komma en lugnare period och någon hållbar lösning för din dotter. Kram❤️

Grattis till 8 månader VaraFrisk! Och som du har prövats under den här tiden. Förstår att det är mycket oro, maktlöshet, sorg och kanske lite ilska.
Så bra att du också tar dig tid att jobba med dig. Det är ju annars också en försvarsmekanism att se till andra i första hand. Hoppas du hittar nåt som kan vara hjälpsamt. Tänkte på det du skrev om att dottern blev arg för att ni tröstade. Lyssnandet är underskattat tror jag.
Sen gäller det nog att verkligen minnas att ilskan kanske är ett uttryck för den sorg och skam som hon känner över att det ör som det ör och att det hon säger måste ses i det sammanhanget.
Du och din man är helt fantastiska föräldrar. Inte perfekta såklart, men som ni ställer upp och finns där. Du dessutom nykter.
Snälla VaraFrisk, se på dig själv utifrån. Tänk vad du var imponerad över andra som firade 8 månader, vad du skulle ha känt om någon beskrev det jobb med en dotter som du gör. Så ge dig själv en stor kram, fan vad du är bra!

@Surkärring Varmt Tack❤️Jag har börjat läsa igenom din tråd. Heja heja dig i ditt nykterhetsarbete🥰

@Andrahalvlek Varmt Tack❤️

@Himmelellerhelvette Varmt tack❤️ Ja, det här med barndomsminnen… med minnen överlag kan vara så smärtsamma men jag tror ändå att det är viktigt att konfrontera dem🙏🏻

@vår2022 Varmt Tack❤️ Ja…jag hoppas att det snart ska lugna sig för vår dotter på så vis blir det även lugnare för oss.

🙏🏻@Sisyfos Varmt tack å vad kul att du tittar in h mig❤️🙏🏻Du har ju varit en trogen forumvän som följt mig och alltid trott på mig att jag en dag skulle lyckas🙏🏻

@FinaLisa Varmt tack❤️ Du har också alltid trott på mig❤️

Just nu sitter jag i min favoritfåtölj. Har läst mina texter och druckit mitt kaffe. Ikväll ska vi fira vår son som fyllde 29 år i tisdags❤️Min man och jag har därför slagit in paket som vi ska ha med oss.

Just nu känner jag mig lite ledsen. Var först väldigt arg och därefter kom ledsenheten. Vår dotter är långtifrån sitt vanliga jag. Hon är kanske inte så manisk men väldigt skör och lätt till ilskan. När hon är sitt vanliga jag blir hon väldigt sällan arg på mig eller min man. Ilskan handlar inte nu om skam el skuld utan mer att hennes energi tar slut. Tänker även att hon är väldigt ledsen men ledsenheten tar sig i uttryck i form av ilska. Hon upplever även oss väldigt tjatiga i synnerhet jag. Det är ju här som jag önskar att boendestöd kommer in…för jag vill inte vara tjatig men jag önskar bara att vår dotter ska lyckas. Efter ett skov är det mycket som ska ordnas upp som har fallerats.
Hon ringde för någon timma sedan och frågade om hon skulle ta tåget el om min man kunde skjutsa henne t en ort ca fyra mil bort. Hon hade sålt ett par skor. När min man frågar om inte köparen kan komma och hämta skorna svarar hon otrevligt att han behöver inte bry sig om det. Hon blir väldigt irriterad när hon förstår att min man tänker inte skjutsa henne utan att hon måste ta tåget så hon lägger bara på utan att säga hej då.
I det här ögonblicket är hon som en tonåring. Vi har svårt att sätta gränser mot henne och i synnerhet när hon är sjuk men det här tar så mycket energi fr mig. Och jag har så lätt att tappa bort mig. Hade jag druckit hade jag åkt t systemet nu. Annars har jag väldigt lätt att falla ned i en svacka några timmar utan göra ngt möjligtvis äta chips. Kanske hade jag en plan men den försvann. Det tar extra mycket på mig eftersom hon är sjuk. Jag vet att hon nu känner sig energilös, trött och irriterad. Men jag måste sätta gränser för min egna del. Jag blir så medberoende. Hon behöver oss och stöter bort oss. Stöter ofta bort oss i saker där vi upplever att hon behöver stöd. Jag tycker även att det är dåligt att varken soc el vuxenpsykiatrin har följt upp henne när hon kommit hem efter att hon har varit tvångsomhändertagen.

Har jobbat halvtid i veckan vilket gick bra. Många föräldrar som behöver ringas och bokas in men en en sak i taget. Träffar knappt min kuratorkollega som sitter hela tiden m stängd dörr. Det andra ”kuratorskontoret” är tomt eftersom den kuratorn har slutat. Så det hela känns väldigt knepigt.

Ska ta en hundpromenad nu. Lite natur och promenad kan göra livet lite lättare 🙏🏻

Kram❤️

Räknade lite…119 dagar kvar till ett års nykterhet….det är stort💪🏻👏🏻🙏🏻❤️
Jag visste att jag ville bli nykter, bli helvit. Betvivlade inget att ett nyktert liv skulle vara SÅ mycket bättre än det liv jag levde. Visste att jag för många år sedan, många flaskor sedan, burkar, glas hade passerat gränsen att någonsin kunna dricka kontrollerat! Det finns ingen längtan till att kunna dricka igen, det finns inget tvivel inom mig att det är ett nyktert liv som jag vill leva resten av mitt liv🙏🏻 Det är faktiskt en ganska skön känsla🙏🏻❤️

Ja det är stort. Det är massor av stora saker du tar dig igenom nu, på ett sätt som förflyttar dig och ditt förhållningssätt- framåt, utveckling. Livet.
Jag tänker mycket på dig och hoppas att din dotters mående rätar ut sig. Att hon framförallt- får hjälp snart.
Hoppas ni fick en fin kväll med din son! Kram 🥰

@Se klart Varmt Tack❤️
Det blev en fin kväll hos vår son och hans sambo tills den sista kvarten, halvtimmen innan vi åkte. Vi fick exotiska bricka med potatisgratäng. Det var länge sedan jag åt det men så himla gott😋 Sonen blev glad över sina presenter vilket kändes gott❤️
Vår dotter var en sväng h oss under em men var hemma h sig själv en stund innan vi hämtade henne. Hon är långtifrån frisk. Otroligt trött. Till maten drack vi alkoholfri cider förutom min son och man som drack starköl men endast 1,5. Efter att vi druckit kaffe frågar dottern sonen om hon kan få en öl, en starköl. Tack och lov säger han att hon kan få en alkoholfri öl men det vill hon inte ha. Han säger t henne att hon äter ju medicin. Sen blir hon rastlös och vill dra iväg. Blir ganska lågmäld, irriterad. Vi skjutsar hem henne. Hon ska träffa ngn. Ringer t min son när vi kommer hem säger att det var bra att han inte bjöd henne på öl. Han tror inte alls på henne. Tänker att hon inte kommer sluta dricka, kanske fortsätta m droger. Eftersom hon är väldigt lättirriterad tänker han att hon kommer få en kniv i sig. Det är som om han tänker de värsta tankarna för att förbereda sig…Jag har också tänkt så ibland…men det är alldeles för smärtsamt. Dottern är ju inte helt och hållet vid sina sinnens fulla bruk men ändå får hon ta beslut. Eftersom hon är myndig så vet ju inte vi om hon tackar nej t olika insatser. Jag tycker faktiskt att man lät henne komma hem för tidigt fr sjukhuset. Min son sa att jag är alldeles för medberoende och ja….jag vet. Det hela är så svårt😥❤️

Jag själv tar alldeles för liten plats i mitt liv. Den största delen tar min dotter. Min son tar också en stor del likaså jobbet. Idag vill jag ta störst plats i mig själv och det är endast jag som kan styra det🙏🏻Jag tänker på Sinnesrobönen..”…Ge mig sinnesro att acceptera vad jag inte kan förändra mod att förändra….”. Jag ger många människor för mycket plats i mitt liv att säga och tycka och tänka vad jag ska göra….jag måste sätta mina gränser. Ska fixa frukost nu och verkligen försöka tänka efter hur jag önskar vilket innehåll denna dag ska ha. Behöver inte vara ngt märkligt men ngt som jag vill och styr övet.

Ha en fin söndag🍂Kram🐬

Måndag och därmed ny vecka. Jag ber att det kommer ske ngn form av förändring i min dotters mående🙏🏻 Tio veckor har det hållit på…så slitigt😰Tänk om ngn hade sagt när det började att detta skulle vara minst tio veckor….och allt vår dotter och vi har gått igenom….det är sanslöst!!

🍂🍁💕🍂🍁💕